Sörjer så hur det blev

Men nu är det 2000-talet. Du kan inte jämföra nu med hur det var för 50 år sen. Om du hänger fast med den förklaringen så får du (förlåt, men) faktiskt skylla dig själv. Ingen kommer tacka dig för att du stannar kvar. 

Du inser ju själv hur läget är, annars hade du inte skrivit om detta men det är korkat att skylla på ett familjemönster. Prata inte med din inåtvridna släktingar som är fast i stenåldern - lev ditt liv här och nu och ge dina barn ett bättre liv än de har nu, för var så säker på att de märker av hur deras pappa är OCH hur det påverkar dig. 

Om du inte klarar av att ta dig loss får du väl söka hjälp. Det enda som är misslyckat på riktigt är om du stannar kvar i denna charad av ett förhållande.