Fullkomligt knäckt
Beklagar det du varit med om TS, har varit där själv och det suger rejält.
Om det är något jag lärde mig av min resa genom otrohetsträsket är att det inte existerar någon automatisk rättvisa, karma, eller vad man nu ska kalla det. En person kan bete sig hur jävla sunkigt som helt och gå vidare med det utan problem och få det hur bra som helst. Det är bara så världen är tyvärr och det tar ett tag innan man fattar det. Önskar jag kunde säga månader, men det tar faktiskt några år innan man kommer över det helt. MEN när man väl kommit över det så får man en mer realistisk syn på livet och människor som faktiskt är ganska nyttig för man blir mindre naiv och mer realistisk och tar inte saker för givna. Det gör också att man värderar verklig ärlighet och lojalitet på ett helt annan sätt än tidigare. Jag skriver verklig för att alla säger sig vara ärliga och lojala men sen är det få som är det när det kommer till kritan.
Det kommer ta tid, men det KOMMER gå över. Det går gradvis, rätt vad det är så kommer du på dig själv med att inte tänka på det som varit alls, och du kan tänka på eller prata med personen (om man har gemensamma barn har man inget annat val, du slipper, var glad för det) utan att känna något. Då har du läkt.
Det går inte att säga någon exakt tid för det är individuellt för alla, men det tar tid, minst två år skulle jag gissa. Ett sånt stort svek är traumatiskt och gör att människor ofta hamnar i en kris som påminner en hel del om andra kriser som tex offer för våldtäkt, våld, etc går igenom, det har samma förlopp och stadier. Här är en länk som lite snabbt förklarar vad du går igenom.
https://www.1177.se/liv--halsa/psykisk-halsa/att-hamna-i-kris/
Ett tips är att inse att det kommer ta tid, som ett sår, det behöver tid att läka och du kan inte stressa fram det. Det du kan göra är att omge dig med vänner och var inte rädd att prata om det, att älta det som hänt ingår i processen, man behöver få ur sig det. Har du inga vänner och släktingar du kan snacka med så sök hjälp via tex jobbet eller kommunen. Det betyder inte att du är svag eller galen, det är som sagt en helt normal krisreaktion som behöver genomlidas, men med stöttning och hjälp läker man snabbare, eller rättare sagt risken är mindre att man fastnar i någon av faserna.
Fokusera på andra saker medan din hjärna läker, saker som får dig att tänka på annat så din hjärna får lite tid att vila en stund från tankekarusellen som far runt i 180 dygnet runt. Jag tyckte meditation var ett effektivt sätt att bryta karusellen och ge hjärnan tid att vila en stund. Och det kan man göra var som helst, hemma, på bussen, tåget, varsomhelst där man kan få 10 min för sig själv. träna är oxå bra, finns säker många olika sätt och det gäller att hitta det som funkar bra för just dig. Men du förstår säkert principen.