Väntar en pojke - oväntad ångest

Det är ju i första hand en individ som föds, inte ett kön, så det lär sannolikt lösa sig när han väl är ute. 

Däremot kanske du borde fundera på vilken manssyn du egentligen har, den verkar ju väldigt fördomsfull och sexistisk. Det är väl den som utgör en risk här, i bästa fall upptäcker du att pojkar och män är individer och att det är en högljudd minoritet som är svin men i värsta fall kommer du att skam och skuldbelägga din pojke och hans sexualitet pga dina fördomar och då kommer du sannolikt att skapa just en sådan dysfunktionell man som beter sig som ett svin mot andra... 
 

Det skulle jag vilja ha källa på. Och inget om att jag kan googla själv, slänger man ur sig procenter och forskning så får man allt visa var man fått det ifrån, annars tar dom flesta det som en personlig åsikt.

Det där kan säkert stämma, om man väljer att låta andra människor uppfostra och lära känna sitt barn. Om det får börja på förskola tidigt och sen gå långa dagar, medan att föräldrarna ägnar sig åt sina arbeten , intressen och skärmar.

Menom man ger sina barn mycket tid, värme och engagemang, då kommer man att påverka deras utveckling , på ett positivt sätt. För en son är det då självklart viktigt att pappan engagerar sig i tex
hockeyn, är ledare eller tar en annan viktig supporterande roll för laget och förmedlar goda värderingar till sonen och hans hockeykompisar.

Att man engagerar sig i skolan och skolarbetet, hjälper barnen med kontakter med vänner etc.