Väntar en pojke - oväntad ångest

Hej ts!

När jag väntade min första som är en pojke kände jag exakt som du. Det hade kunnat vara jag som skrev detta inlägg, vi är väldigt lika på så vis att min uppfostran var som du beskriver din. Jag hade också bara tänkt mig som en flickmamma och just namnet och kläderna var det jag hakade upp mig på mest.

Hur det gick? Alla dessa känslor var som bortblåsta vid förlossningen. Faktiskt till och med innan dess. Jag bearbetade det genom att köpa en massa fina pojkkläder. ;)

Idag har jag en av varje, så jag fick min lilla flicka till slut också. :)

Förresten... det här om att det är mammans fel om pojken blir kass som vuxen köper jag inte alls. Har snarare märkt att mammorna kan uppfostra på ett sätt, men så länge pappan är på ett annat sätt så kommer pojken ofta ta efter honom iaf.