• Vaniljglass

    Hur mycket är du beredd att gå ner i lön? HR-folk?

    Jag har kommit till insikt om att jag behöver byta spår i arbetslivet efter nästan 10 år inom HR (Personal o arbetslivsfrågor) Problemet är att jag faktiskt aldrig riktigt trivts i min roll och det tär mer och mer. Mina stressymptom visar sig alltmer fysiskt och jag får allt svårare att hantera mitt arbete pga koncentrationssvårigheter etc.

    Allra helst skulle jag vilja hitta ett yrke som vore naturligt att gå vidare till utefter min utbildning men jag tror det blir svårt. Börjar krisa i mitt mående och funderar lite mer drastiskt på att byta bana helt, tex till barnskötare eller något inom trädgård som vardera är ca 1 års utbildningstid. Alt. att göra en jätteinsats till att bli lärare men då är det minst 3,5 år... Har redan 4 universitetsåren bakom mig.  Jag vet ju att skolans värld inte är någon dans på rosor men det lockar mig lite ändå.

    Till saken hör då att som tex barnskötare skulle jag tjäna ca 15 000 mindre än idag och inte alls med samma löneutveckling, samma gäller trädgård. Som lärare skulle jag behöva gå ner ett par tusen men vet inte om det är mitt "kall" så att säga. Rent krasst skulle vi väl klara det ekonomiskt men det är en oerhörd skillnad och skulle kräva omprioriteringar.

    Är detta galenskaper?

    Vad jobbar du med? Ge mig era bästa yrkestips!

  • Svar på tråden Hur mycket är du beredd att gå ner i lön? HR-folk?
  • eraldahl

    Att jobba för pengar är att sälja sin själ till djävulen. Hellre göra det jag har talang för och trivs med än att ta ett välbetalt jobb. Oavsett vad det får fför konsekvenser. Så länge du har råd att fylla behoven är av lägre prioritering.

  • eraldahl
    eraldahl skrev 2019-05-31 09:27:33 följande:

    Att jobba för pengar är att sälja sin själ till djävulen. Hellre göra det jag har talang för och trivs med än att ta ett välbetalt jobb. Oavsett vad det får fför konsekvenser. Så länge du har råd att fylla behoven är av lägre prioritering.


    Kan även tillägga att jag älskar att jobba med människor. Har alltid haft lätt för det och varit duktig på det. Jag var anställd 100% som assistent och fritidspersonal på en friskola och extraknäckte som nattpersonal (sovande) åt en ung man som behövde PA. Jag är 27 år. Gjorde det i sex år fram till att jag skulle börja plugga. 


    Reste även runt europa utan att spendera ett öre på boende och transport. Bästa äventyret jag varit med om. 


    Pengar är något gott men det ärr bättre om pengarna jobbar åt mig än att jag jobbar för pengarna.


     

  • oAnonym191

    Jag har de senaste åren i några omgångar skalat ner på utgifterna rejält. Det började när alla inkomster helt plötsligt försvann. Jag är mycket lyckligare nu.

    Jag försöker lära mig lite mer om hushållsekonomi och pengar. En grej jag nyligen jag fastnade för när det gäller budgetering är att alla gör det vanliga och räknar vad som behövs och ser över sina utgifter och vilka som kan tas bort osv osv men en viktig aspekt som jag tror många, inkluderat mig själv, missar är:

    Vilka utgifter gör dig glad? Vilka utgifter tillför något i ditt liv? Se över budgeten med de frågorna och för mig så gick allt förutom boende, mat och nödvändigheter bort. Jag bytte ner mig i boende och har en bil som är så gammal att jag nog får betala för att bli av med den. Jag äger inte ens en TV, satans påfund som hjärntvättar folk till passiva drönare!Flört

    Så har du råd, GO FOR IT! Pengarna verkar inte vara viktiga nog för att motivera dig och du mår inget bra så vad har du för glädje av dem då?

    Lärare idag har ofta väldigt hög arbetsbörda men det skiljer väldigt mycket från skola till skola, jag fixade ett halvår som vikarie sen fick det räcka. Barnskötare så har du ju även liknande yrken som förskolelärare(3år) och fritidspedagog(?) t ex. Trädgårdsarbeten vet jag inte mycket om förutom vaktmästeri.  Vilket iallafall är ett väldigt trevligt extrajobb.

    Jag började som lagerpersonal/truckförare, hamnade som personlig assistent i flera år sedan bestämde jag mig för att jag ville mer och började läsa in mitt gymnasium och imorgon har jag behörigheten klar om jag fixar mitt sista prov. Sedan är det 5år till och jag kommer vara 36 innan jag ens kan fundera på att skaffa ny bil eller hus. Tror inte det någonsin kommer kunna vara försvarbart ur ett ekonomiskt perspektiv men jag VILL.

    Jag är fattig som en gris, min sambo arbetar halvtid inom låginkomst yrke och jag lever på csn men vi är jätte lyckliga! Pengar är bara bra när de tillför något i ens liv.

Svar på tråden Hur mycket är du beredd att gå ner i lön? HR-folk?