Hur mycket är du beredd att gå ner i lön? HR-folk?

Jag har de senaste åren i några omgångar skalat ner på utgifterna rejält. Det började när alla inkomster helt plötsligt försvann. Jag är mycket lyckligare nu.

Jag försöker lära mig lite mer om hushållsekonomi och pengar. En grej jag nyligen jag fastnade för när det gäller budgetering är att alla gör det vanliga och räknar vad som behövs och ser över sina utgifter och vilka som kan tas bort osv osv men en viktig aspekt som jag tror många, inkluderat mig själv, missar är:

Vilka utgifter gör dig glad? Vilka utgifter tillför något i ditt liv? Se över budgeten med de frågorna och för mig så gick allt förutom boende, mat och nödvändigheter bort. Jag bytte ner mig i boende och har en bil som är så gammal att jag nog får betala för att bli av med den. Jag äger inte ens en TV, satans påfund som hjärntvättar folk till passiva drönare!

Så har du råd, GO FOR IT! Pengarna verkar inte vara viktiga nog för att motivera dig och du mår inget bra så vad har du för glädje av dem då?

Lärare idag har ofta väldigt hög arbetsbörda men det skiljer väldigt mycket från skola till skola, jag fixade ett halvår som vikarie sen fick det räcka. Barnskötare så har du ju även liknande yrken som förskolelärare(3år) och fritidspedagog(?) t ex. Trädgårdsarbeten vet jag inte mycket om förutom vaktmästeri.  Vilket iallafall är ett väldigt trevligt extrajobb.

Jag började som lagerpersonal/truckförare, hamnade som personlig assistent i flera år sedan bestämde jag mig för att jag ville mer och började läsa in mitt gymnasium och imorgon har jag behörigheten klar om jag fixar mitt sista prov. Sedan är det 5år till och jag kommer vara 36 innan jag ens kan fundera på att skaffa ny bil eller hus. Tror inte det någonsin kommer kunna vara försvarbart ur ett ekonomiskt perspektiv men jag VILL.

Jag är fattig som en gris, min sambo arbetar halvtid inom låginkomst yrke och jag lever på csn men vi är jätte lyckliga! Pengar är bara bra när de tillför något i ens liv.