Två läger
Känner mig så otroligt ledsen mellan varven! Vi är en stor familj. Min sambo har två barn sen tidigare och jag två och så har vi en gemensam på 3 månader.
Så stor familj men känner mig så ensam! Känner mig kvävd emellanåt.
Jag känner att om de är dåligt mellan mig och sambon så blir vi som två läger hans barn och han och jag och mina barn. Vårat gemensama hänger på mig så klart.
Sambon räknar aldrig in oss, idag så åkte de på kalas frågade inte ens om vi ville följa med. I förrgår så var de invigning i stan som han skulle jobba på, ingen fråga om vi också kommer dit. Okej vi kan åka dit själv men vara själva grejen att få höra orden att han vill att vi ska följa med.
Jag har bott ensam bra länge innan jag träffade honom och flyttade tillsammans, men just nu känns det som att jag har fått fler att duka bordet till och göra mat till, men känner mig MER ensam nu än jag var de.
Har pratat med honom om de att jag vill att vi ska vara mer en familj, men får bara att det är vi redan! Men det tycker verkligen inte jag