Två läger

Känner igen mig, jag har kämpat lääänge för denna sk "vi" känsla som nämns. Men jag har insett att jag kommer få acceptera att det aldrig kommer bli så från hans sida, åtminstone inte så mycket som jag vill/tycker. Eller så kommer jag behöva lämna. Jag står och velar just nu, så jobbigt.