vårdnadstvist?

Mobiliser omedelbart med stöd från advokat, läkare, släkt och vänner etc.

Varning för socialtjänsten, de agerar sällan för barnets bästa - det kan bli hur nyckfullt och underligt som helst, de brukar vara helt tokiga och ta hemska beslut om det t ex finns alkoholmissbruk med i bilden i orosanmälan. Ha med dig stödperson när du träffar dem och andra som kan vittna om de beter sig regelvidrigt. Dokumentara allt som händer dig dag för dag i en dagbok. Spela in samtal via app. Ledsen att behöva säga, men du behöver verka klok och balanserad hela tiden. Alla tecken på ledsenhet eller svaghet kommer att vändas emot dig. Socialtjänsten jobbar på riktigt för att förstöra för familjer, kolla på nätet får de se hur många förvivlade familjer som finns. De nöjda familjerna märks ingenstans. Det är märkligt och väldigt ledsamt för oss utsatta som ju egentligen behöver tryggt stöd och hjälp.

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/svea-hovratt-bekraftar-barn-har-ratt-till-bada-foraldrar-27429

www.expressen.se/kvallsposten/advokatens-skarpa-kritik-mot-svenska-rattsystemet/

Rudbeckius

Äldre 18 Jul 13:33

#15

Anonym (oroligmamma) skrev 2019-07-18 13:02:46 följande:

Jag mår så dåligt så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Pratade precis med barnens pappa, han sa att jag kommer bara få träffa dom hemma hos honom tills vi har fått en dom. Jag frågade varför, han sa du vet varför..Jag säger att jag kan visa på papper att jag inte dricker då det är anledningen till vårdnadstvisten. Jag ifrågasatte varför jag inte kan få vara själv med dom en liten stund då säger han för att dom inte vill!

Mitt hjärta går sönder. Jag vet inte vad jag ska tro men jag är rädd för att han manipulerar barnen.

Barnen har inte uppvisat något förut att dom inte vill vara med mig och jag är rädd att det är ett spel från hans sida. Mina älskade barn!! Har han lyckats manipulera dom så kommer jag ju förlora mina barn.

Dom få gånger som jag har träffat barnen så har dom varit som vanligt mot mig, Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Tänk om det är så att barnen verkligen inte vill vara med mig (vilket jag har svårt att tro då dom aldrig visat eller sagt något). Vad ska jag göra??

Det den andre föräldern gör är att förtala dig på olika subtila och direkta sätt inför barnet och forma en allians med barnet mot dig (triangulering över generationsgränserna). Det är mycket effektivt och måste direkt bearbetas innan det fastnar och barnet blir hjärntvättat för evigt, till barnets och din stora sorg - men barnet tillåts inte ens sörja sin förälder, bara visa förakt och känslokyla...

Det är en sorts psykologisgt övergrepp som den andre förälderns sysslar med, i några andra länder är det numera ett brott. Barn har rätt till sina föräldrar och skall inte hindras från relation med dem om inte realtionen är skadlig på riktigt, det räcker inte att den andre föräldern hyser antipati mot sitt ex..

Jag gjorde misstaget att vänta och tro att mitt ex skulle lugna ner sig och agera vuxet, istället blev det värre för varje månad. Jag har knappt fått se mina olyckliga barn på flera år. De blockerar och vill inte träffa pappa, inte ens jul, semester, födelsedagar...

https://avskildabarn.se/2016/05/17/psykologisk-barnmisshandel-och-barnets-basta-i-tvistiga-familjemal/

https://avskildabarn.se/2019/05/29/25-maj-2019-dagen-da-who-inkluderade-foraldraalienation-i-icd/

Rudbeckius

Äldre 18 Jul 13:50

#16

Hjärtat går sönder helt naturligt för en kärleksfull vanlig förälder som råkar ut för detta.

Du måste ta hand om dig - sova, träna, göra roliga saker, inte isolera dig och må dåligt. Behärska din sorg, få vänner står ut särskilt länge att lyssna på denna onödiga mardörm som inte enkelt går över utan kanske bara pågår och pågår...

Gå med i nätverk där du kan prata av dig.

Den här vårdnadstvisten är ett sätt att försöka förstöra dig, och då har de ju fått rätt? Varn nu rädd om dig på alla sätt, agera balanserat och behärskat, agera snabbt och starkt tillbaka.

En förälder jag känner blev av med sina fyra barn på detta sätt efter kampanj från sitt ex och dennes föräldrar. Hon skriker ut sin smärta, längtan och kränkthet för världen men alla, särskilt myndigheterna, tycker då att hon är så jobbig och inte kan det vara så mycket rök om det inte finns eld. Fast hon agerar ju helt mänskligt empatiskt.

Misstankarna om kanske galen mamma och kanske farlig pappa älskas av folk att skvallra om. Flocken med okunniga som vill skuldbelägga offren (oss måltavlor och i viss mån barnen) är stor.

Du har en stor fördel att du nu kan agera tidigt. Ta vara på den förmånen. Gråta kan du göra sedan, nu gäller det att kämpa!

Rudbeckius

Äldre 18 Jul 15:27

#19

Anonym (oroligmamma) skrev 2019-07-18 15:18:07 följande:

Tack för svaren. Innan allt det här drog igång så här jag alltid tagit hand om mina barn, har haft problem med alkoholen vilket jag för 2 år sen tog tag i och gick en behandling, har haft 1 återfall men lämnar nu prover regelbundet på eget initiativ. Pappan har vetat om mina problem men ändå lämnat barnen hos mig..en gång när han hade barnen ringde han mig och ville att jag skulle ta dom fast jag hade druckit, han tom erbjöd mig pengar!! För ca 7 veckor sen förändrades allt och nu det senaste att anledningen till att jag inte får träffa barnen själv utan han och hans nya tjej är med är alltså att barnen inte vill. Har svårt att tro att det verkligen stämmer. Vet inte vad jag ska göra..ska gå hem till honom ikväll och träffa dom fast det tar emot enormt mycket då pappan flåsar mig i nacken hela tiden.. Nästa steg i processen är väll att det blir muntlig redovisning i tingsrätten, vet inte när. Känner mig så maktlös men kommer aldrig ge upp! Barnen är så pass stora så om dom säger något i vårdnadsutredning så antar jag att det väger tungt och jag är livrädd att han kommer lyckas manipulera dom, märker ju redan att han har börjat.

Har du otur nu så kommer barnens ord att räknas som om de var myndiga. Ett mycket praktiskt sätt för förövaren att skilja dem från den andre föräldern. Myndigheterna verkar utgå från att barn över 12 år omöjligt kan påverkas, de fattar alltid kloka självständiga beslut. Det är barnens bästa att lyssna på vad barnen själva säger..

Mindre barn och unga vuxna däremot kan ju manipuleras av andra auktoriteter, t ex religösa sekter och så... tonåringar är inte alls känslomässigt lättpåverkade, impulsiva eller kan fås att tänka svartvitt...

Rudbeckius

Äldre 18 Jul 16:17

#21

Anonym (oroligmamma) skrev 2019-07-18 16:04:25 följande:

Det är det jag är livrädd för och det är oerhört jobbigt att inte veta om det är pappans ord och spel eller om barnen verkligen känner så.

Nu är den yngsta några år yngre än 12 och den äldsta fyller snart 12

Bli inte upprörd när du träffar dem, de använder det emot dig. Var vänlig, uttryck längtan och prata om roliga minnen och planera sådant du tycker om. Var oerhört konstruktiv. Kan du ha vittne, stödperson med dig?

Minsta felsteg kommer att förstoras och användas mot dig.

Barnen är pappans o/e hans nya partners ombud. De övertalas sannolikt på massor av sätt att ta avstånd.... då kan pappan agera som om han inget hellre ville än att det ska gå bra... det här sortens ombud sker i det fördolda. Lita inte på hans ord, se på de praktiska handlingarna. För dagbok över både deras ord och deras handlingar. Ofta är det passiv aggressivitet som är deras huvudtaktik. På ytan låtsas de vara vänliga.

Koppla in allt stöd som går att få snabbt. De pratar ännu med dig och svarar när du kontaktar. Faran är att detta stryps allt eftersom.

Mitt ex började blockera för många år sedan, sedan gjorde den äldste likadant och sist ut lyckades de få den minsta att blockera pappa...det tog cirka två år hela deras process att leva i onödig avskildhet...

vårdnadstvist?

INNEHÅLL