På senare tid har jag för första gången träffat två människor i min närhet som inte förstår ironi. Alla andra jag regelbundet umgås med förstår alltid och direkt, men i umgänget med dessa två individer blir det alltid platt fall. De tror att jag menar allvar när jag ironiserar eller skämtar.
Känner någon igen sig? Vad beror det på att en del inte förstår ironi?
Kan bero på att de aldrig haft folk i deras omgivning som använt ironi. Samma sak hände mig. Jag "lärde" mig bemöta ironi först när barnen var så pass stora att de själv började använda det. Fortfarande tycker min tonåring att jag ibland inte fattar...
Det har helt enkelt varit obekant för mig. Och jag tycker det är helt onödigt att "använda", skulle inte ge mig nånting.
Jag förstår inte heller ironi, och tycker att det är ganska irriterande och jobbigt när folk är ironiska.
Folk som jag umgås med brukar aldrig vara ironiska. Kanske har det med det att göra.
De kanske helt enkelt inte själva använder ironi och därför slår inte tanken dem att andra kan vara ironiska.
Du kanske fiskar efter en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos dem, men som du läser ovan är det ganska vanligt att inte använda/förstå ironi.
På min arbetsplats med 90% killar använder vi ofta ironi för att skämta, lätta upp stämningen, prata om allvarliga saker på ett roligt sätt. Vi har mycket skön skämtsam stämning i allmänhet.
Även hemma i familjen och bland barnen. Man kan få fram ett budskap och ett leende på läpparna samtidigt.
Bland mina tjejkompisar är man inte ironisk. Dom tycker nog inte det är kul. Kanske barnsligt.
Jag förstår mig inte på folk som inte förstår ironi. Känns som de är korkade eller har något som fattas. Hade aldrig kunnat umgås med någon som inte förstår ironi. Blir som du säger platt fall och jättekonstig stämning.
Jag har haft svårt med ironi, men lärt mig mer och mer att liksom ta det med en nypa salt eller svara tillbaka. Meeeen det finns gränser.
Min sambos chef är kungen över ironi, och enligt mig han går ofta över gränsen.
Vi har en flicka tillsammans på 4 mån. Sambons chef kommer och hälsar på och säger den klassiks frasen. Lik pappa men söt ändå, meeen i denna situation så kan jag inte ens säga att det säger han.
Det är verkligen över min gräns och det är inte en lite roligt!
Jag undrar ofta om människor som är ironiska är korkade först, innan jag kopplar att de var ironiska. Men oftast förstår jag ganska snabbt. Jag är själv ganska ofta ironisk när jag pratar trots att jag är lite trög att koppla andras ironi. Har inga diagnoser eller misstanke om sådana.
På senare tid har jag för första gången träffat två människor i min närhet som inte förstår ironi. Alla andra jag regelbundet umgås med förstår alltid och direkt, men i umgänget med dessa två individer blir det alltid platt fall. De tror att jag menar allvar när jag ironiserar eller skämtar.
Känner någon igen sig? Vad beror det på att en del inte förstår ironi?
Jag har haft svårt med ironi, men lärt mig mer och mer att liksom ta det med en nypa salt eller svara tillbaka. Meeeen det finns gränser.
Min sambos chef är kungen över ironi, och enligt mig han går ofta över gränsen.
Vi har en flicka tillsammans på 4 mån. Sambons chef kommer och hälsar på och säger den klassiks frasen. Lik pappa men söt ändå, meeen i denna situation så kan jag inte ens säga att det säger han.
Det är verkligen över min gräns och det är inte en lite roligt!
Brukar vara ett autistiskt drag om man är normalbegåvad.