• naano

    Tråden för juli-bebisar 2019

    Det här är en tråd för alla föräldrar som fått barn i juli månad 2019. Välkomna in i värmen för att diskutera förlossning, amning, flaskmatning, utveckling och allt som hör till det första året för bebisarna. Solig

    Håll god ton i tråden!

  • Svar på tråden Tråden för juli-bebisar 2019
  • frökenBea
    Granskott skrev 2019-08-05 23:01:43 följande:

    Hej igen allihop.

    Nu är äntligen vår dotter här!

    Hade ju bf 22/7 men hon föddes först 2/8 efter en riktigt lång och tuff förlossning. Hon mår dock super och är pigg och stark


    Ååhh, stort grattis till er <3 hoppas ni mår bra nu iaf båda två. Kram
  • juli1991

    Hej och grattis till alla bebisar!Hjärta
    Jag har försökt skriva från min mobil men det verkar inte gå å skicka från den. Min dotter föddes på bf+12 (19/7), fyra timmar efter vattnet gått, såå skönt att bebis äntligen är här, som man väntat!

    Min lilla tjej har dock senaste veckan fått ont i magen, jag helammar henne och amningen funkar bra, (ska till BVC för viktkontroll idag), hon passerade födelsevikten (4265 g) första veckan så jag hoppas det fortfarande ser bra ut. Dock har hon ont i magen vilket hon fått sista veckan, och det kommer oregelbundet, främst eftermiddag och kväll, det enda som hjälper då är att amma henne. Hon gallskriker inte, men gråter och är missnöjd och man ser att hon kämpar med gaser i magen, vi har provat pysventil och det verkar hjälpa henne endel iaf.

    Jag undrar om någon här har någon erfarenhet av magont, bajs och kanske något tips? Har inte provat droppar än men tänker Semper eller minifom? hennes bajs är ofta gult och skummigt (innan magont var den mer gul och kornig), kan inte minnas att min stora tjej hade skummigt bajs, men det kanske är helt normalt (ska kolla med BVC idag), men de bästa råden är ju såklart från erfarna mammor, och mammor i samma situation :)

  • frökenBea
    juli1991 skrev 2019-08-06 10:28:21 följande:

    Hej och grattis till alla bebisar!

    Jag har försökt skriva från min mobil men det verkar inte gå å skicka från den. Min dotter föddes på bf+12 (19/7), fyra timmar efter vattnet gått, såå skönt att bebis äntligen är här, som man väntat!

    Min lilla tjej har dock senaste veckan fått ont i magen, jag helammar henne och amningen funkar bra, (ska till BVC för viktkontroll idag), hon passerade födelsevikten (4265 g) första veckan så jag hoppas det fortfarande ser bra ut. Dock har hon ont i magen vilket hon fått sista veckan, och det kommer oregelbundet, främst eftermiddag och kväll, det enda som hjälper då är att amma henne. Hon gallskriker inte, men gråter och är missnöjd och man ser att hon kämpar med gaser i magen, vi har provat pysventil och det verkar hjälpa henne endel iaf.

    Jag undrar om någon här har någon erfarenhet av magont, bajs och kanske något tips? Har inte provat droppar än men tänker Semper eller minifom? hennes bajs är ofta gult och skummigt (innan magont var den mer gul och kornig), kan inte minnas att min stora tjej hade skummigt bajs, men det kanske är helt normalt (ska kolla med BVC idag), men de bästa råden är ju såklart från erfarna mammor, och mammor i samma situation :)


    Stort grattis till er <3

    Jag kämpar med lite samma...fast vi fick söka akut för extrema kräkningar i torsdags. De hittar inget fel...men jag själv har börjat misstänka mjölkprotein. Jag äter redan glutenfri kost.

    Hade jag varit som du hade jag testat att ändra kosten. Min ena dotter betedde sig liknande som du beskriver. Jag trodde tillslut att min mjölk inte var tillräcklig så vid ca 2 mån ålder gick jag över till ersättning och hon blev successivt bättre, som en "välmående" bebis. Ersättning innehåller ju inte gluten. Vid ett halvårs ålder, runt tiden då vi började med välling etc började hon bli dålig igen. Bajset var som vatten och lu?tade kräk och vid 9 månader va hon så dålig att hon inte ville leka eller nåt. Det visade sig vid ett års ålder och diverse undersökningar att hon var glutenintollerant. Så oavsett vad som sägs om spädbarns reaktion genom bröstmjölk så är jag övertygad om att hon reagerade på gluten i min mjölk.

    Denna tösen nu är också lite svår. Men jag misstänker att det nu kan röra sig om mjölkprotein.

    Hoppas ni får rätt på magen. Kramar :)
  • frökenBea

    Nu blev vi precis utskrivna. Trots att hon gått ner i vikt på ett dygn och äter varje timme typ...

    Men jaja, hon har åtminstone inte spytt. Så nu kör vi hem och hoppas på inga kräkningar och viktökning.

  • närkommertrean
    juli1991 skrev 2019-08-06 10:28:21 följande:

    Hej och grattis till alla bebisar!

    Jag har försökt skriva från min mobil men det verkar inte gå å skicka från den. Min dotter föddes på bf+12 (19/7), fyra timmar efter vattnet gått, såå skönt att bebis äntligen är här, som man väntat!

    Min lilla tjej har dock senaste veckan fått ont i magen, jag helammar henne och amningen funkar bra, (ska till BVC för viktkontroll idag), hon passerade födelsevikten (4265 g) första veckan så jag hoppas det fortfarande ser bra ut. Dock har hon ont i magen vilket hon fått sista veckan, och det kommer oregelbundet, främst eftermiddag och kväll, det enda som hjälper då är att amma henne. Hon gallskriker inte, men gråter och är missnöjd och man ser att hon kämpar med gaser i magen, vi har provat pysventil och det verkar hjälpa henne endel iaf.

    Jag undrar om någon här har någon erfarenhet av magont, bajs och kanske något tips? Har inte provat droppar än men tänker Semper eller minifom? hennes bajs är ofta gult och skummigt (innan magont var den mer gul och kornig), kan inte minnas att min stora tjej hade skummigt bajs, men det kanske är helt normalt (ska kolla med BVC idag), men de bästa råden är ju såklart från erfarna mammor, och mammor i samma situation :)


    Jag hade bf den 11/7 men eftersom mitt förra barn var stort (4600 g 9 dagar innan bf) vilket resulterade i en stor förlossningsskada fick jag en planerad igångsättning den här gången. Så den 29/6, 12 dagar innan bf, föddes vår tredje lilla kille, 3670 g och 50 cm. Minsta bebisen jag har fött men ändå en stadig grabb med tanke på att han föddes nästan två veckor innan bf!

    Här kämpar vi också på med magont, framförallt på kvällarna och till viss del på natten. Vi började först ge minifom inför varje amning och märkte lite skillnad men inte så mycket. Bytte även till Sempers D-vitamin med bakteriekultur men inte heller det har gjort någon större skillnad. Nu har jag ätit mjölkfritt i två veckor och det har hjälpt lite mer iaf. Han är lättare att trösta nu och när jag använder pysventilen händer det mer. Förut kom det lite luft bara men nu kommer det mer luft plus att det i princip alltid kommer bajs också. Jag brukar pysa varje kväll innan sista amningen för natten och ibland på morgonen. Jag har även fått tips om magmassage vilket fungerade väldigt bra på mitt förra barn när han hade ont i magen. Precis som när man utesluter mjölk måste man göra massagen regelbundet under ett par veckor för att man ska se resultat. Vi ska gå en babymassagekurs som börjar om ett par veckor. BVC tipsade även om att ha honom på mage med böjda ben vilket tydligen ska vara lite skönt för magen och man ska ju ändå köra lite nackträning så då slår man ju två flugor i en smäll. :)
  • frökenBea

    Hur funkar era nätter?? Får ni bebis att somna i egen säng till natten?

    Min tös, dock endast 9 dagar gammal än så länge, somnar ALDRIG....

    Hon ammar fullt på båda brösten tills hon e nöjd och somnar oftast. Men så fort jag lägger ner henne så tar det inte lång tid förrän hon vaknar igen. Hon har såå svårt att komma till ro :(

    Enda chansen för mig att få liite sömn är att liggamma och sen låta henne ligga kvar hos mig i sängen. Men man är ju helt rädd efter all information om hur barn INTE ska sova hos föräldrarna pga plötslig spädbarnsdöd etc...

    Hur gör ni? Råd o tips, please :)

  • närkommertrean
    frökenBea skrev 2019-08-07 07:56:56 följande:

    Hur funkar era nätter?? Får ni bebis att somna i egen säng till natten?

    Min tös, dock endast 9 dagar gammal än så länge, somnar ALDRIG....

    Hon ammar fullt på båda brösten tills hon e nöjd och somnar oftast. Men så fort jag lägger ner henne så tar det inte lång tid förrän hon vaknar igen. Hon har såå svårt att komma till ro :(

    Enda chansen för mig att få liite sömn är att liggamma och sen låta henne ligga kvar hos mig i sängen. Men man är ju helt rädd efter all information om hur barn INTE ska sova hos föräldrarna pga plötslig spädbarnsdöd etc...

    Hur gör ni? Råd o tips, please :)


    Min son på 5 veckor sover bredvid mig hela natten. Han ammar inte konstant men vill ha lite närhet för att komma till ro. Jag ammar honom sedan ligger han mellan mig och väggen så jag kan klappa honom på huvudet, hålla handen eller lägga handen på hans mage. Ibland somnar han direkt och ibland ligger han och knorrar i 30-40 min beroende på hur han är i magen. Jag ammar sista gången innan natten runt kl 22 sen vaknar han runt kl 1 och runt kl 4 för att amma. Efter det brukar han sova till runt kl 7 och nu när vi fortfarande har sommarlov och inte har några tider att passa kan jag sova/vila en stund till efter den amningen också. Han ammar alltså med 2,5-3,5 timmars mellanrum på natten och ammar väldigt snabbt, max 10 min, så jag tycker jag får sova helt okej ändå. Så länge han inte har väldigt ont i magen alltså.

    Igår försökte jag lägga honom i hans säng för att sova där första timmarna på natten men det gick han verkligen inte med på. Så fort jag plockade upp honom igen somnade han i min famn. Så vi fortsätter med samsovning ett tag till i sen provar vi med egna sängen igen. Jag tror inte man ska vara för orolig för psd för att man samsover. Vissa barn behöver den närheten för att kunna sova bra och som förälder måste man ju också få sömn för att fungera. Man får se till att minska riskerna som att ta bort kuddar runt bebisen och inte dela täcke. Man ska t ex inte ha bebisen mellan sig och sin partner och dela täcke för då kan täcket lätt hamna över bebisens ansikte. Sunt förnuft helt enkelt. Att suga på napp ska ju också minska risken för psd men har man ett barn som vägrar napp behöver man ju inte gå och oroa sig extra mycket för psd för det när man ändå inte kan göra så mycket åt det. Jag tänker lite samma med samsovningen. Men för dig och din dotter kanske ni ska prova napp om ni inte gjort det så att dina bröst inte behöver bli napp hela natten. Då kan ni ligga bredvid varandra och du kan ge henne närhet men kan förhoppningsvis ligga bekvämare och även få lite mer sömn. Annars är hon ju så liten än och det tar ju flera veckor innan man kommer in i några mer fasta rutiner så det blir säkert bättre med tiden.
  • frökenBea
    närkommertrean skrev 2019-08-07 08:30:55 följande:

    Min son på 5 veckor sover bredvid mig hela natten. Han ammar inte konstant men vill ha lite närhet för att komma till ro. Jag ammar honom sedan ligger han mellan mig och väggen så jag kan klappa honom på huvudet, hålla handen eller lägga handen på hans mage. Ibland somnar han direkt och ibland ligger han och knorrar i 30-40 min beroende på hur han är i magen. Jag ammar sista gången innan natten runt kl 22 sen vaknar han runt kl 1 och runt kl 4 för att amma. Efter det brukar han sova till runt kl 7 och nu när vi fortfarande har sommarlov och inte har några tider att passa kan jag sova/vila en stund till efter den amningen också. Han ammar alltså med 2,5-3,5 timmars mellanrum på natten och ammar väldigt snabbt, max 10 min, så jag tycker jag får sova helt okej ändå. Så länge han inte har väldigt ont i magen alltså.

    Igår försökte jag lägga honom i hans säng för att sova där första timmarna på natten men det gick han verkligen inte med på. Så fort jag plockade upp honom igen somnade han i min famn. Så vi fortsätter med samsovning ett tag till i sen provar vi med egna sängen igen. Jag tror inte man ska vara för orolig för psd för att man samsover. Vissa barn behöver den närheten för att kunna sova bra och som förälder måste man ju också få sömn för att fungera. Man får se till att minska riskerna som att ta bort kuddar runt bebisen och inte dela täcke. Man ska t ex inte ha bebisen mellan sig och sin partner och dela täcke för då kan täcket lätt hamna över bebisens ansikte. Sunt förnuft helt enkelt. Att suga på napp ska ju också minska risken för psd men har man ett barn som vägrar napp behöver man ju inte gå och oroa sig extra mycket för psd för det när man ändå inte kan göra så mycket åt det. Jag tänker lite samma med samsovningen. Men för dig och din dotter kanske ni ska prova napp om ni inte gjort det så att dina bröst inte behöver bli napp hela natten. Då kan ni ligga bredvid varandra och du kan ge henne närhet men kan förhoppningsvis ligga bekvämare och även få lite mer sömn. Annars är hon ju så liten än och det tar ju flera veckor innan man kommer in i några mer fasta rutiner så det blir säkert bättre med tiden.


    Jag älskar samsovning och har samsovit med mina tre andra barn. Samsovningen har alltid bara varit mellan mig och vaggan som står intill sängen. Hon har napp och tumme ibland. Hon sover som bäst när hon får somna bredvid mig och gärna ligga på sidan... allt som man avråder ifrån, haha. Men men, det ger sig med tiden. Hon får väl in en bättre dygnsrytm efter några månader antar jag.
  • naano
    frökenBea skrev 2019-08-05 06:55:00 följande:

    Oj, glömde ju svara på din fråga :) ja, vi lyckades fånga lite urin igår, hehe, det är talang det kan jag säga, LOL!

    Så urinodlingen är färdigt tis eller ons. Men de har inte nån aning om vad de konstiga kräkningarna kan bero på...

    Fortsättning följer.

    Hoppas ni alla med nyfödda har det bra. Kram på er <3


    Hoppas att det har vänt nu och att vikten börjar gå uppåt. Vad gräsligt att behöva ligga inne så i början. :/ hur har det gått nu?
    Granskott skrev 2019-08-05 23:01:43 följande:

    Hej igen allihop.

    Nu är äntligen vår dotter här!

    Hade ju bf 22/7 men hon föddes först 2/8 efter en riktigt lång och tuff förlossning. Hon mår dock super och är pigg och stark


    Grattis! :) mysigt med alldeles nyfödd:))
    juli1991 skrev 2019-08-06 10:28:21 följande:

    Hej och grattis till alla bebisar!

    Jag har försökt skriva från min mobil men det verkar inte gå å skicka från den. Min dotter föddes på bf+12 (19/7), fyra timmar efter vattnet gått, såå skönt att bebis äntligen är här, som man väntat!

    Min lilla tjej har dock senaste veckan fått ont i magen, jag helammar henne och amningen funkar bra, (ska till BVC för viktkontroll idag), hon passerade födelsevikten (4265 g) första veckan så jag hoppas det fortfarande ser bra ut. Dock har hon ont i magen vilket hon fått sista veckan, och det kommer oregelbundet, främst eftermiddag och kväll, det enda som hjälper då är att amma henne. Hon gallskriker inte, men gråter och är missnöjd och man ser att hon kämpar med gaser i magen, vi har provat pysventil och det verkar hjälpa henne endel iaf.

    Jag undrar om någon här har någon erfarenhet av magont, bajs och kanske något tips? Har inte provat droppar än men tänker Semper eller minifom? hennes bajs är ofta gult och skummigt (innan magont var den mer gul och kornig), kan inte minnas att min stora tjej hade skummigt bajs, men det kanske är helt normalt (ska kolla med BVC idag), men de bästa råden är ju såklart från erfarna mammor, och mammor i samma situation :)


    Jag har ingen erfarenhet av just skummit bajs men av onda magar.

    I början så är det ju lätt hänt att dom har ont i magen då magen och tarmarna ska börja fungera. Vår grabb hade också ont i magen den första veckan, in på andra veckan och hade mkt gaser. Detta försvann sedan och nu har han inte ont i magen på det sättet.

    Sen om magontet beror på något annat är ju en annan femma.. kan ju vara som frökenbea säger, eller så har hon helt enkelt "bara" magknip.

    Vår första dotter hade "normalt" med magknip medan vår andra dotter hade kolik från start till hon var ca 5,5 månad gammal. Med det menar jag att hon skrek dygnets alla timmar hon var vaken och hon sov otroligt lite. Det höll på att knäcka oss totalt.

    Fick gå runt å bära på henne nonstop annars gallskrek hon. Hon fick alla droppar men det hjälpte inte ett smack. Det var så illa att på nätterna fick vi turas om att ta hand om henne. Den som fick ta storasyster fick alltså sova en hel natt i taget medan den andra som hade hand om lillasyster fick slita och vara vaken med hysterisk bebis.

    Vi körde på massage, bencykling, byta till extra känslig ersättning, många barnvagnspromenader.. alltså nästan allt vi kunde komma på. Men inget funkade. Vi fick "härda ut". Fick ingen hjälp av bvc heller. :/

    Nu när jag går på bvc på ett annat ställe så fick jag däremot höra att d-dropparna på flaskan som ska stå ute i rumstemperatur kan ge magont. Detta är något jag aldrig har hört förut men hon sa att det inte är många bvc mottagningar som informerar om detta. Och att om de får ont av d-dropparna som man får därifrån ska man säga till och då kan man få d droppar som ska stå i kylskåpet som de inte får ont i magen av. Säkert dyrare med.

    Har ni funderat på om magontet kommer ett tag efter d-dropparna?

    Har du provat bärsele när det är som värst? Så får du händerna fria och hon får tryggheten i att bli buren?
  • naano
    frökenBea skrev 2019-08-07 07:56:56 följande:

    Hur funkar era nätter?? Får ni bebis att somna i egen säng till natten?

    Min tös, dock endast 9 dagar gammal än så länge, somnar ALDRIG....

    Hon ammar fullt på båda brösten tills hon e nöjd och somnar oftast. Men så fort jag lägger ner henne så tar det inte lång tid förrän hon vaknar igen. Hon har såå svårt att komma till ro :(

    Enda chansen för mig att få liite sömn är att liggamma och sen låta henne ligga kvar hos mig i sängen. Men man är ju helt rädd efter all information om hur barn INTE ska sova hos föräldrarna pga plötslig spädbarnsdöd etc...

    Hur gör ni? Råd o tips, please :)


    Våra nätter funkar väldigt bra. Jag ger sista målet med mat runt midnatt. Han vaknar efter ca 3-5 timmar senare nu och får mat igen. Somnar om direkt och sover 3 timmar och får mat och somnar igen och sover ett par timmar till.

    Vi är sjukt bortskämda med hans nätter än så länge. Kompenserar upp för mittenbarnet där vi nästan gick in i väggen.

    I början sov han knackigt och det var svårt att få han att komma till ro, precis som du säger. Då gick jag runt med honom i famnen tills han somnade, la ner han i babynestet och då vaknade han naturligtvis men då lyfte jag hela babynestet och gick runt och vaggade honom i den. När han väl hade somnat la jag ner hela babynestet i hans bedside crib och då vaknade han inte (för.då behövde jag ju inte lyfta ner honom)

    Nu samsover vi när han vaknar upp mellan 5-7, och sover till typ 9. Då sover han jättegott. Och jag med för jag älskar att ha honom bredvid mig. :)
Svar på tråden Tråden för juli-bebisar 2019