• gosing

    När ska man börja oroa sig?

    Hej!

    Säkert många sånna här trådar men är så rådvill så kan inte låta bli. 

    Jag och min sambo är 30 år, vi försöker egentligen inte aktivt att skaffa barn. Vi har väl tänkt att "händer det så händer det" och därmed haft oskyddat sex i 1,5 år. Vi har nog inte prickat in ÄL exakt varje månad då det fått styras utav lust och praktiska omständigheter i vardagen. Men skulle nog säga att en majoritet av månaderna har vi haft massa sex hela månaden och där inräknat ÄL. 

    Vi båda är relativt hälsosamma, min sambo röker tyvärr periodvis dock. Men vi båda tränar och äter väldigt bra och varierat. 

    Sedan årsskiftet har jag börjar fundera på om något ändå kan va fel? Har inte haft några resultat över huvudtaget. Inte en enda sen mens, inte ens lite. Ibland tycker jag mig haft extra mycket PMS och tänkt kanske är det dags nu, men inget. 

    När ska man börja oroa sig? Måste man försökt och prickat in varje ÄL i 12 månader för att det ska räknas? Har även börjat undra om det är min ålder som gör detta. Planen nu är att börja va mer proaktiva varje månad för att ordentligt kunna utvärdera sen. Vad tänker ni? Någon som är eller varit i liknande situation, hur gick det?

  • Svar på tråden När ska man börja oroa sig?
  • Rudbeckius

    Det finns kanske inga regler här. Klassiskt då när jag var ung för över 20 års edan var att man gick till androlog respektive gynekolog efter ett år och gjorde en utredning. I vårt fall verkade allt OK men de sa att reproduktion är klurigt. I vårt fall fick jag rådet att simma i bassäng mycket och inte basta.. Hustrun fick typ Bisolvon.

Svar på tråden När ska man börja oroa sig?