• Sat 24 Aug 2019 12:35
    1193 visningar
    35 svar
    35
    1193

    16 och gravid, hur berätta för föräldrar?

    Hej. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja det här, och jag vill inte att någon ska skriva elaka saker. Jag fyllde 16 för några månader sedan, och har nyss fått reda på att jag är gravid. Jag har varit tillsammans med en kille i ett år nu, vi har "bott" tillsammans sedan i augusti (jag sover hos honom och ibland äter vi hos mina föräldrar). Hur ska jag berätta för mamma och pappa? Vill tillägga att det inte var planerat och att han säger att han stöttar mig vad jag än gör. Vill verkligen inte göra en abort

  • Svar på tråden 16 och gravid, hur berätta för föräldrar?
  • Sat 24 Aug 2019 12:46
    #1

    Sätter er ned vid köksbordet och säg "jag är gravid". Det finns inget bra sätt att berätta detta på direkt.

    Var sedan beredd på att svara på alla deras frågor och farhågor. Att behålla barnet är ditt val men de kommer säkerligen inte bli glada över nyheten, det får du lite vänta dig.

    Du kommer vara tvungen att växa upp snabbt nu. Det klarar du men det kommer vara tuff, jobbigt och orättvist. Medan alla kompisar är ute, har kul och lever egoistiskt så kommer du ha en liten som alltid måste komma först. Tillåt dina föräldrar att ställa vilka frågor de vill, gråta osv men inte att förolämpa dig eller bete sig allmänt illa.

    Börja planera (hur ska ni klara det ekonomiska, tidsmässigt osv) och visa gärna upp detta för dina föräldrar om de ber om det.

    Just det, gå klart skolan och utbilda dig vidare. Det kommer vara tufft men ni kommer alla tjäna på det i längden.

  • Anonym (Grus i dojjan­.)
    Sat 24 Aug 2019 12:48
    #2

    Åk väldigt, väldigt långt bort och ring hem och berätta det sen lägger du på luren.
    Ta med dig killen också så att din pappa inte får tag på honom.

  • Sat 24 Aug 2019 12:52
    #3

    Det jag tror dina föräldrar och hans kommer att känna oro för är att ni är unga, har inte gått färdigt skolan, har inget jobb eller egen bostad som jag förstår det. Du får nog bara förklara som det är, att det var en olycka men att du inte vill ta bort barnet vilket jag tycker är bra. Men du måste räkna med att från och med att barnet är född så är de inte du/ni som är det centrala i era liv längre.

    Lycka till

  • Anonym (Hanna­)
    Sat 24 Aug 2019 13:24
    #4

    Var exakt i sin situation för 10 år sedan. Finns inget lätt sätt att säga det på. Det beror lite på hur du förväntar dig att dina föräldrar kommer att ta det. Mina föräldrar tog det precis som jag visste. Riktigt jävla dåligt. Om du vill får du gärna läsa min blogg som. Jag skrev då för 10 år sedan. Enobehagligsanning.blogg.se

  • Sat 24 Aug 2019 13:32
    #5
    Anonym (Hanna) skrev 2019-08-24 13:24:13 följande:

    Var exakt i sin situation för 10 år sedan. Finns inget lätt sätt att säga det på. Det beror lite på hur du förväntar dig att dina föräldrar kommer att ta det. Mina föräldrar tog det precis som jag visste. Riktigt jävla dåligt. Om du vill får du gärna läsa min blogg som. Jag skrev då för 10 år sedan. Enobehagligsanning.blogg.se


    Hur har det gått för dig efter det? Behöll du eller gjorde du abort? Hur gick det ekonomiskt?
  • Anonym (Hanna­)
    Sat 24 Aug 2019 13:42
    #6
    EFGH123 skrev 2019-08-24 13:32:14 följande:

    Hur har det gått för dig efter det? Behöll du eller gjorde du abort? Hur gick det ekonomiskt?


    Ville precis som du behålla. Men blev mer eller mindre tvingad att göra abort. Det var tufft men idag är jag superglad att det blev som det blev. Är idag 26 år, färdig sjuksköterska sedan 4,5 år tillbaka, hus, bil och två underbara flickor. Tog slut med den pojkvännen ganska snart efter aborten. Hade nog fått bli ensamstående om jag hade behållit och hade absolut inte kunnat ge mitt barn det som jag kan ge mina barn idag.
  • Sat 24 Aug 2019 14:20
    #7
    Anonym (Hanna) skrev 2019-08-24 13:42:17 följande:

    Ville precis som du behålla. Men blev mer eller mindre tvingad att göra abort. Det var tufft men idag är jag superglad att det blev som det blev. Är idag 26 år, färdig sjuksköterska sedan 4,5 år tillbaka, hus, bil och två underbara flickor. Tog slut med den pojkvännen ganska snart efter aborten. Hade nog fått bli ensamstående om jag hade behållit och hade absolut inte kunnat ge mitt barn det som jag kan ge mina barn idag.


    Jag är glad att det löste sig för dig. Jag vill verkligen inte ta bort den, jag får fundera på det ett par dagar och känna efter
  • Sat 24 Aug 2019 15:10
    #8
    EFGH123 skrev 2019-08-24 14:20:42 följande:

    Jag är glad att det löste sig för dig. Jag vill verkligen inte ta bort den, jag får fundera på det ett par dagar och känna efter


    Det viktigaste är att du behåller av rätt anledning.

    Behåll för att du vill ha ett barn, för att du vill bli mamma med allt vad det innebär.

    Inte behålla för att slippa abort. För då kommer du i så fall få det ganska jobbigt och tufft.
  • Pentra
    Sat 24 Aug 2019 15:34
    #9
    +1

    Det bästa och mest logiska för både er, barnet och era föräldrar är att göra abort. Barn är inte kapabla att själva ta hand om barn; och ett barn behöver föräldrar som är vuxna, och inte själva barn. Många kriterier behöver uppfyllas för att ge ett barn en trygg uppväxt. Det enda kriteriet ni uppfyller är sätt ni är fertila (vilket iofs inte är nödvändigt för att kunna ta hand om barn) och att barnet kommit till utan våld. ALLA andra kriterier fattas! Och dessa övriga grundläggande kriterier, och livserfarenheter, som krävs uppfylls oftast i en ålder mellan 28-33 år. Att sätta barn till världen, i så unga år, när så mycket återstår att klara av, för att axla rollen som föräldrar, innebär en stor belastning för mor- och far-föräldrar, och det är både egoistiskt och ansvarslöst att lägga över detta på dem. ... Med vänlig hälsning, Pentra

  • Sat 24 Aug 2019 15:39
    #10

    Hur gammal är din kille? Bor han i egen lägenhet, har han jobb?

    Får man verkligen flytta hemifrån när man bara är 16 utan att soc utrett hemmet man flyttar till?

Svar på tråden 16 och gravid, hur berätta för föräldrar?