Forum Behandlingar - Svårt att få barn
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Låg AMH värde

    Tis 27 aug 19:28 Läst 0 gånger Totalt 131 svar
    Visar endast inlägg av R84 - Visa alla inlägg
  • Tis 27 aug 19:28 #3 +1
    Lenze skrev 2019-08-27 16:36:33 följande:

    Hej,Startar denna chatt för att jag undrar om det är fler som är i min situation eller som varit men lyckats bli gravida.Jag började en utredning med Sophiahemmet och det kom fram att jag hade AMH värde på 0.3 och då var jag 36 år. Har nu gjort tre IVF försök. 2 lede till insättning av embryo men som inte ledde till graviditet. Den tredje IVF behandlingen var vi tvungna att avbryta för att det ledde bara till en äggblåsa som var för liten att ta ut.Det känns så trist att IVF försöken inte har resulterat i graviditet och jag blir stressad av att tiden går så snabbt och jag blir äldre (fyllde 37 i år). Har börjat äta D-vitiamin, omega 3, folsyra och B-vitamin, eftersom att jag har läst att det är bra för äggkvaliteten. Är i nuläget inte så jättesugen på äggdonation. / allt gottL


    Förstår din känsla helt och hållet! Jag är 35 år (36 i januari) och jag och min man har försökt få barn i snart fyra år. Vi fick två tidiga missfall våren 2016, men sedan dess har inget hänt. De kunde inte hitta något fel på oss på utredningen. För ganska exakt ett år sedan började vi med ivf och har gjort tre landstingsbetalda försök. Det sista misslyckades i maj. Har inte fått ut så många ägg och de har inte utvecklats så som de hade önskat. Vi fick en blastocyst på försöken. Behövde nämligen köra totalfrys på andra behandlingen pga cellförändringar som behövde opereras. I sommar har jag tagit amh och ultraljud för behandling utomlands. Jag hade 0,5 i amh. Vi blev rekommenderade ivf av den ryska kliniken vi hade tittat på. Vi skulle ha börjat med p-piller helgen v 33 och sen åka till Ryssland V40. Min mens skulle ha kommit fredagen v33 och jag var på apoteket tisdagen den veckan för att hämta ut pillrena. Men så var det kö och jag orkade inte vänta. På vägen ut passerade jag graviditetstesterna och köpte ett. Bestämde mig för att spara det. Men det gick åt fanders.... tog det så fort jag kom hem. Med kvällsurin tre dagar innan BIM. Ångrade mig så fort jag kissade på stickan för jag visste att jag bara skulle bli besviken. MEN! Döm om min förvåning när det på en gång visade sig ett svagt streck. Sprang med panik ner till min man. Hyperventilerade och sa bara om och om igen - jag har panik, jag har panik. Han fattade ingenting och då slängde jag över det kissiga testet. Så nu är jag i v 5+4. Jag har gjort typ 8 graviditetstester på två veckor. Symptom som kommer och går. Mår helt ärligt skit mentalt för jag är så himla orolig för att det ska bli missfall igen. Ska på inskrivning v37 och ultraljud V40. Jag tror inte riktigt att det har gått in än att jag är GRAVID och helt ärligt känns det som lite av ett mirakel. För jag trodde aldrig att vi skulle lyckas på egen hand.
  • Ons 28 aug 16:57 #7
    Lenze skrev 2019-08-28 16:05:41 följande:

    Håller tummarna, hoppas allt går bra nu. Jag tror att det är så man måste göra fortsätta att kämpa och inte ge upp hoppet. Nu så stod alla hormoner mm rätt och ni lyckades på egen hand! All lycka till dig! 


    Ja jag hoppas det också!! Det längsta jag kom innan mina missfall var v 5+5. I den här graviditeten är det imorgon. Så jag är rätt nervös. Jag försöker dela upp det i små steg för att inte bli totalt galen. Första steget är inskrivningen (1,5 v bort). Sen får det bli ultraljudet V40. Det är så långt jag har vågat blicka för det är 4,5 v bort. Då är vi näääästan förbi v 12. Går in i v12 samma vecka som ultraljudet är.
  • Ons 28 aug 19:14 #9
    Lenze skrev 2019-08-28 19:03:48 följande:

    Har du tagit några kosttillskott, mediciner eller dylikt?


    Nej inte sen ivfen i maj. Eller jag äter folsyra och vitamin kvinna, men inget annat. Vad tänkte du på?
  • Ons 28 aug 19:37 #11
    Lenze skrev 2019-08-28 19:25:01 följande:

    Har ju läst att D-vitamin och omega 3 ska vara bra för äggkvaliteten undrade om du kanske tog det eller något annat. 

    Och när man väl är gravid, hur kan man ta hand om embryot? Är det bara folsyra som gäller? Eller kan man göra något mer? 

    Jag har fått för mig att minsta lilla stress kan påverka, och funderar på att ta byta jobb ibland. 


    Nej.... Har ätit folsyra under de fyra år vi har försökt. Enda gången jag har tagit något annat är under ivfen.

    Sen plusset har jag ätit mer frukt och grönsaker. Jag har knappt druckit något kaffe. Bara en cappuccino till helgfrukosten, men inget på veckodagarna. Sen har jag försökt att inte stressa. Har ett stundtals rätt stressigt jobb men har försökt intala mig själv att jag måste ta det lugnare. Utöver det har jag lyssnat på kroppen. Gått och lagt mig tidigt när jag har varit trött, ätit de tillfällen jag har varit illamående och skippat träningen när kroppen inte har känts bra.

    Efter mina två missfall sa en barnmorska såhär till mig: Du har inte gjort något som helst fel och du hade inte kunnat göra något annorlunda. Oavsett om du hade lagt dig stilla i en säng eller bestigit ett berg så hade det med allra största sannolikhet slutat på samma sätt. Om det är något fel på embryot så fungerar kroppen som den ska om den stöter bort det.

    Jag försöker ha det med mig och göra allt jag kan för att ta hand om mig.
  • Ons 4 sep 06:47 #13
    Lenze skrev 2019-08-30 12:03:49 följande:

    Det är nog klokt att ha de orden med sig. 


    Ja! Funkar bra vissa dagar medan andra inte. Oron går upp och ner som en bergochdalbana! Hade några riktigt bra dagar förra veckan. Nu är oron tillbaka med besked. På måndag är det inskrivning och tre veckor till vårt tidiga ultraljud. Så räknar ner till det och hoppas att allt går bra. Kanske att jag kan få ett litet lugn efter det..... jag kom förresten på en sak! Vi hade bestämt oss för att åka till Olga fertility clinic i Ryssland och göra våra nästa behandlingar. När jag pratade med en gynekologmottagning här i Sverige angående att få hjälp av dem med undersökningar och recept så fick jag snabbt se hur en behandlingsplan från kliniken kunde se ut. Där stod vilka mediciner man skulle ta under ivf-behandlingen. Jag hann inte uppfatta så mycket, men jag hann se att det stod folsyra, magnesium och e-vitamin. Folsyra visste jag ju sen innan. Sen vet jag inte vad magnesium och e-vitamin gör. Hann aldrig få min behandlingsplan från kliniken eftersom jag blev gravid så jag vet inte om det är standard för alla deras ivf-patienter. Men kanske kan vara värt att kolla upp vad de kan ha för påverkan...
  • Mån 9 sep 07:08 #18
    UndrandeSökare skrev 2019-09-08 19:26:51 följande:

    E-VItamin 400mg förbättrar slemhinnan

    Man tar det mellan mens och fram till insättning.

    Magnesium fungerar krampförhindrande/kramplösande och i hög dos fungerar det också lätt laxerande, så man får lättare att gå på toaletten regelbundet.


    Åh tack för svaret!! Så de används egentligen bara innan man har blivit gravid? Men sen inget måste att fortsätta ta dem? Har du koll på det också kanske?
  • Mån 9 sep 12:58 #20
    UndrandeSökare skrev 2019-09-09 10:21:53 följande:

    Magnesium fortsätter man med även efter man blivit gravid.

    E-vitamin vet ej, där får du fråga din läkare eller nån som är gravid nu efter behandling hos Olga tex Mom11 eller Peewee44.

    När det gäller vitaminer/mineraler INFÖR

    behandling hos Olga vet jag att de använder bland annat:

    Vitamin E

    Q10

    Omega3

    Folsyra

    Magnesium

    Plus östrogen och progesteron av flera olika sorter i hög dos, vissa får även blodförtunnande, kortison, intralipid etc

    .

    De använder även andra mediciner som ej finns i Sverige som Trental (gör slemhinnan mer mottaglig)

    Och Methacin (krampförebyggande) etc

    När det gäller vad de använder UNDER graviditet så vet jag ej, då måste du fråga nån som är gravid efter behandling på den kliniken.


    Vi hann aldrig åka till Ryssland för jag blev naturligt gravid precis innan behandlingsstart. Så jag var mest nyfiken. Var hos barnmorskan idag och hon rekommenderade ju bara folsyra. Nämnde att jag tar e-vitamin och magnesium också men hon visste inte så mycket om det. Bara att hon vet att utländska kliniker medicinerar annorlunda. Sa att någon verkan kanske det hade eftersom jag ju blev gravid. Så hon tyckte att jag skulle fortsätta med folsyra och sen ska jag komplettera med omega 3 för jag mår så illa och jag klarar inte fisk just nu.
  • Tis 10 sep 19:16 #23
    Lenze skrev 2019-09-10 16:40:30 följande:

    Hur har det gått? Håller tummarna. Håller hoppet uppe att det går att bli gravid trots lågt AMH. 


    Jag är i v 7+4. Så sakta men säkert går det framåt! Men vi har försökt i nästan fyra år så oron är stor! Var på första mötet med barnmorskan igår och hon var positiv. Dels för att jag har kommit längre än mina två misslyckade graviditeter våren 2016, dels för att jag mår så illa och sådär. Hon såg det som bra tecken! Ska dit om tre veckor på tidigt ultraljud och hon sa att om det ser fint ut så ska det mycket till för att det inte ska lyckas. Haha! Men lär inte våga pusta ut än på LÄNGE!
  • Ons 11 sep 17:50 #28
    Lenze skrev 2019-09-11 11:18:07 följande:

    åååå lycka! Hopp Idag var jag så deprimerad fick svar från någon koordinator hos Olga Fertility Clinic, som rekommenderar mig äggdonation pga mitt låga AMH och ålder (37år). Orkar inte.:( Dessutom läste jag att tecken på att man närmar sig klimakteriet är oregelbunden mens och kraftiga blödningar. Vilket jag har märkt av de senaste året. 


    Ja!! Hoppas bara att det går hela vägen! Men då.... förstår känslan av att inte orka! När jag kontaktade kliniken var jag så förberedd på äggdonation och jag hade nog bearbetat det så det kändes som rätt väg. På något sätt blev det viktigaste att jag fick bära barnet och få vara gravid. Du får boka in ett skypesamtal med en läkare och höra vad de säger?
  • Ons 11 sep 17:51 #29
    Lenze skrev 2019-09-11 17:13:34 följande:

    Det var en koordinator som svara på mitt mail och inte någon av läkarna eller Olga själv. Vet att de har ett seminarium måndag i staden jag bor i, funderar på att gå vet dock inte om Olga själv kommer vara där. 

    Ja, ålder har ju stor betydelse. Vilket är jobbigt eftersom jag fyllde 37 i år.


    Jag hade också gått på seminariet! Det var det som gjorde att vi gick vidare med dem. Nu kom vi ju inte så långt som till behandling men all kontakt vi hade med dem kändes proffsig och tillitsfull. Kanske kan du också prata med Olga om ditt case? Få lite input från henne direkt?
Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll