Har ni jobbat med någon riktig mardrömskollega någon gång? Vad hände då?
Själv har jag jobbat med en som alltid skulle smita undan jobbet men klagade och försökte bossa över alla andra trots att hon inte hade någon chefsposition. Hon ville alltid att vi andra skulle göra hennes jobb och blev riktigt ilsk om vi inge gick med på det.
Vad har ni för historier?
Jag skulle få en "resurs" som skulle avlasta mig när vi hade toppar i produktionen.
Hon fattade ingenting, hon rökte mer än hon satt vid datorn och hon sjukskrev sig minst en vecka varje månad.
Utöver det så rörde hon till det mer för mig än hon hjälpte till.
Hade en manlig likadan för många år sedan, han var verkligen ett snille... beställde så fel och gömde undan material så när jag skulle inventera så var diffarna gigantiska... han gömde givetvis de dyra komponenterna.
Som tur var så ramlade en hel rulle ut ur hans hylla när han skulle dra ut en pärm en gång så svinnet fick sin förklaring.
En jävla ärthjärna. Lindrigt uttryckt.
Jag hade en fruktansvärt inkompetent kollega ett tag. Vi jobbade på ett labb och han hade extremt svårt för att fatta ens de enklaste instruktioner. Jag kommer ihåg att jag ritade ner instruktioner i hopp om att det skulle klarna för honom. Han hade fin utbildning och det var inte hans första jobb men jag begriper inte hur egentligen. Dessutom var stackaren fumlig och rent ut sagt farlig att jobba med.
Tack och lov så har jag inte upplevt det.
Japp. På en ganska stor arbetsplats så vanligen kunde man undvika henne. Hon kunde stå och på en utanför toaletten, springa efter en i korridoren eller ringa och tjata om samma uppgift (i 99% av fallen inget akut eller speciellt viktigt). En gång ringde hon och påtalade att hon hade gjort de arbetsuppgifterna jag hade innan jag började på jobbet och då hade det minsann ALDRIG varit något fel (vilket var en ren lögn och ska tilläggas att hon överskridit budgeten grovt). Hon kunde också skälla ut folk i tid och otid, med motiveringen att hon var så stressad och ingen förstod henne. Vet att hon fick folk att gråta flera gånger. Chefens samtal med henne hjälpte typ noll. Hon hördes alltid, antingen helt hyperglad eller rasande. Väldigt påfrestande att jobba med.
Ja, det du TS skrev stämmer på henne. Hon var en tvättäkta narcissist som ljög och fuskade. Men hon lyckades lura i alla att hon slet som ett djur. Hon var extremt långsam och okunnig och jag hjälpte henne massor men ingen fick nånsin reda på det.
Haft många men några ex:
En kollega när jag var pers ass gick ALLTID strategiskt på toaletten när det var dags att borsta tänderna på kunden. Personen stod där tills denne hörde att vi var klar. Jag försökte vänta ut denne nångång samt att skynda mig in på toaletten innan personen hann men det hjälpte inte. Dessutom fick jag så dåligt samvete då det gick ut över kunden. Jag tog upp det tillslut och sa att det får vara varannan gång annars kommer jag få ett anfall.
Haft en massa ?småtjejer? inom samma yrke som kom på jobbet för att kolla på telefon och sitta hela dagarna. Inga egna initiativ alls. En av dom försökte styra om hela arbetsplatsen och började lägga schema som enbart gynnade henne. Dessutom var dom ofta ?sjuk? på helger vilket innebar att vi ordinarie vart utbeordrade...
Jag arbetade på en liten arbetsplats. Hade en kollega som var några år yngre än mig. I början kom vi väldigt bra överens men jag märkte snabbt att hon pratade skit i smyg om alla andra. Efter ett tag var det mig hon pratade om bakom ryggen. Hon vände alla på arbetsplatsen emot mig och fick dem näst intill att hata mig. Hon smet undan sina arbetsuppgifter och sjukanmälde sig varje fredag när hon skulle stänga på jobbet. Hon var en mästare på att smöra för chefen och att låtsas att hon gjorde mer än hon gjorde på jobbet. Till mig sa hon att hon önskade att hon bröt benet så hon slapp jobba... på slutet satt hon och viskade med de andra kollegorna när jag satt i samma rum. Fruktansvärt elak människa...
Japp! Otaliga men här kommer topp 3:
1. Jobbade med släkting som var manager. Hon kunde inte bära på någonting pga gammal skada, dvs alla leveranser togs av mig. Lämnade mig ensam andra arbetsdagen och surade över kassafel vid stängning eftersom hon då visste att hon skulle bli utfrågad av högsta chef hur dwtta kunde ske eftersom hon teoretiskt inte fick lämna mig ensam. Sjukanmälde jämt och ständigt, skicka sms på kvällar att hon var för risig för att öppna upp. Suckade och tjurade när det var min tur att gå hem tidigare för dagen (sällan), gick på skönhetsbehandlingar, fika, 2h rökpauser under arbetstid och ville helst inte att jag skulle ha lunchpaus över huvudtaget.
2. Annan kollega som ljög och skapade drama mellan alla involverade. Tvättäkta narcissist som skrek och diskuterade högt när man inte höll med. Kunde spela på att hon var grandios och allkunnig när hon i själva verket hade noll aning om vad hon höll på med, dock skulle hon alltid skylta med hur tacksamma vi bör vara att få närvara vid hennes projekt eftersom hon ansåg sig vara någon typ av legend. I själva verket var jag anställd som artist men det slutade upp med att jag anordnade i stort sett all produktion. Henne klippte man med direkt efter projektets slut. (Artistiskt projekt).
3. Rasistiska kollegor som öppet talade om deras ogillande av invandrare. När jag sjukanmälde mig första gången vart jag otrodd och trots hög arbetsmoral och ombads komma omedelbart till jobbet trots att jag spydde och var sjuk.
Jag har mest haft trevliga kollegor, men en gång var det en kvinna som var hemsk. Hon tog gärna emot hjälp från andra, men om hon ombads göra något - eller man bara ville kopiera någonting av henne så ville hon helst undvika det. Hon gjorde ett himla liv om allt, började gråta över någon liten grej och allt viktigare fick vänta för att hon krisade över att hon hade bytt team och att något gjordes annorlunda här.
Hon pratade skit om folk, även till chefen, och hon klagade JÄMT. En gång kollade jag för skojs skull om hon kan gå EN dag utan att klaga över något. Nej, det kunde hon inte. Men hon hade en svaghet... hehe... Hon hade en slags fobi, hon tyckte det var såååå äckligt om folk hostade, harklade sig, snörvlade lite - bara det var något med slem i halsen, så skulle hon nästan kräkas. Så jag doserade det väldigt försiktigt.. om hon började gnälla igen (hon satt mittemot mig) så började jag harkla mig bara lite lite grann, och om det behövdes lite till. Då slutade hon gnälla och var fixerad på det. Hehe..
En chef...
Hon behagade dyka upp på jobbet när det passade henne och hon uträttade hur mycket privata ärenden som helst på arbetstid - klippa håret, köpa presenter till familjen, leta efter presenter åt sig själv, planera semester osv. Lämnade jobbet när hon hade lust och kunde gå hem och köra en maskin tvätt osv.
Sedan ringde hon om kvällar och helger och grät för att hon fick sitta ensam på jobbet och göra allting själv.
Jag sa upp mig...