Ett halvår efter MA

Vi kämpade i över fem år med infertilitet.

Det började med att jag Blev gravid på egen hand efter 9 mån försök .

Hade längtat så o blev ledsen när jag fick ett tidigt missfall .

Visst var det jobbigt men jag Tänkte mkt att det är vanligt o naturligt , på sätt o vis bra för då har kroppen själv kunnat avgöra att embryot/fostret inte var livsdugligt .

Sen gick månaderna o pga smärtproblematik blev vi utredda o skickade till rmc. Misstänkt endometrios o låg äggreserv : ( ...... suck

Start med ivf året därpå o blev gravid på första omgången så vi var så lyckliga. Kontroll i v 11 o då vi fick besked att fostret var dött troligtvis sedan v 8. Kroppen min vägrade dock att fatta ! Jag Fick vänta en vecka på att missfallet skulle starta o det var fruktansvärt att bara vänta o veta att jag bar på nått dött.

Sen cytotec behandling på hemmaplan vilket var otroligt läskigt. Behandlingen funkade inte fullt ut så jag Fick göra om den, sen blev jag sjuk i en i livmoder infektion . Vilket resulterade i en tids Sjukskrivning....

Nytt försök med Ivf något halvår senare - utan positivt resultat .

Sista ivf blev av året därpå....... blev gravid igen denna gång och då fick vi ett tidigt vul i v 7 för jag vägrade gå längre än nödvändigt utan att veta.

Trots det litade inte jag på att det skulle gå bra efter alla turer o krossade förväntningar. Så vi Berättade först för omgivning efter andra ultraljudet i v 20!

Men Det gick bra o vi har idag en liten tvååring som mår fint!

Skit i omgivningen , försök ta hand om dig så gott du kan. ät bra , ta dina rek hälsokost, träna lagom mkt o gör saker du mår bra av. Vårda din relation för den ska klara barnskrik blöjor kräksfläckar o sömnbrist i framtiden : )

Tro att det kommer gå bra , du kommer inte kunna påverka detta utan bara förhålla dig till det på bästa sätt!!