Inlägg från: jrockyracoon |Visa alla inlägg
  • jrockyracoon

    Kvinnors misstag, relationer

    Som man frågar får man svar.

    Om någon frågade många barn om vilka föräldrarnas brister var, skulle säkert många olika synpunkter dyka upp.

    Det klart att männen anger olika brister när de tillfrågas om dessa.

    Det som jag finner intressant med denna tråd är snarare reaktionerna på den. T.ex. att många kvinnor tycks känna sig anklagade och ta till sig personligt av en sådan här undersökning. Har ni ingen självdistans?

    En annan intressant sak är att moderator finner det nödvändigt att förpassa tråden till sandlådan. Man kan ju undra om könet på denna moderator också var kvinna och kände sig träffad. Jag har läst tusen andra trådar som varit mycket mer sandlåda än denna, där ingen moderator har reagerat det minsta.

    Jag tycker att männen faktiskt hade en viktig poäng när de berättar om hur stort fokus många kvinnor lägger på hushållssysslor - när det egentligen inte borde vara så viktigt. Det finns ju så många andra saker att lägga stort fokus på än just att man bäddar sängen varje dag, eller över några odiskade tallrikar o.s.v. Jag tänker att om fördelningen av arbetet hemma är rättvist så borde vi inte lägga så stort fokus av vår tid på sådana ganska oväsentlga detaljer. Vi kunde istället umgås och kanske ta en romantisk kvällspromenad. Eller varför inte lägga fokuset på våra barn, eller vänner eller miljöproblemen. Ja, vad som helst som bidrar med något positivt till våra relativt korta liv här på jorden.

  • jrockyracoon
    Mimosa86 skrev 2019-09-20 18:34:41 följande:
    Fråga: om kvinnan känner sig trygg med att mannen kommer ta likvärdigt ansvar för städ och disk, tror du inte hon kommer släppa detta då och slappna av? Kunna släppa detta från hennes långa lista av åtaganden?

    Jag gjorde det. När vi köpte in städhjälp. För stressen låg inte i smutsiga tallrikar eller damm. Stressen låg i att jag visste att jag inge hade någon back-up i det gemensamma. För någon jävel måste ju göra det i slutändan
    Som svar på din fråga: Ja, det är möjligt. Men det är också möjligt att hon ändå inte blir nöjd och klagar på något annat. Det senare är min upplevelse när det gäller en kvinna i min omgivning. Hon klagar först på det ena, och sedan när den saken är löst, så klagar hon på något annat. Det tycks mig som att vissa personer inte klarar att lyfta blicken och se saker från ett annat perspektiv. Det är som om de inte kan vara lyckliga och nöjda över tillvaron utan behöver ständigt hitta fel som inte spelar någon roll i ett större perspektiv. Dock påstår jag inte att detta är ett typiskt kvinnligt fenomen, sådana beteenden finns nog hos både män och kvinnor i samma omfattning.

    Sedan när det gäller hushållssysslor så tror jag att män ofta vill dela lika på bördan, men striden går då över till att handla om på vilket sätt man ska utföra sina sysslor. För egen del samlar jag gärna disk i några dagar innan jag tar itu med dem. Men det sättet att lösa uppgiften uppskattas inte av min sköna mö därhemma.

    Din lösning på problemet är väl bra på sitt sätt, men har också sina begränsningar. Jag tänker att ert grundproblem tycks ha varit att han inte ville dela de gemensamma tråkiga sysslorna tillsammans med dig. Det tyder på en brist på empati och ett oresonligt synsätt på er arbetsfördelning. Den attityden är ett problem som inte försvinner för att ni skaffar hjälp utifrån.


  • jrockyracoon
    Mimosa86 skrev 2019-09-20 22:58:37 följande:

    [quote=79914776][quote-nick]jrockyracoon skrev 2019-09-20 20:12:56 följande:[/quote-nick]Som svar på din fråga: Ja, det är möjligt. Men det är också möjligt att hon ändå inte blir nöjd och klagar på något annat. Det senare är min upplevelse när det gäller en kvinna i min omgivning. Hon klagar först på det ena, och sedan när den saken är löst, så klagar hon på något annat. Det tycks mig som att vissa personer inte klarar att lyfta blicken och se saker från ett annat perspektiv. Det är som om de inte kan vara lyckliga och nöjda över tillvaron utan behöver ständigt hitta fel som inte spelar någon roll i ett större perspektiv. Dock påstår jag inte att detta är ett typiskt kvinnligt fenomen, sådana beteenden finns nog hos både män och kvinnor i samma omfattning.

    Sedan när det gäller hushållssysslor så tror jag att män ofta vill dela lika på bördan, men striden går då över till att handla om på vilket sätt man ska utföra sina sysslor. För egen del samlar jag gärna disk i några dagar innan jag tar itu med dem. Men det sättet att lösa uppgiften uppskattas inte av min sköna mö därhemma.

    Din lösning på problemet är väl bra på sitt sätt, men har också sina begränsningar. Jag tänker att ert grundproblem tycks ha varit att han inte ville dela de gemensamma tråkiga sysslorna tillsammans med dig. Det tyder på en brist på empati och ett oresonligt synsätt på er arbetsfördelning. Den attityden är ett problem som inte försvinner för att ni skaffar hjälp utifrån.

    [/

    Visst finns det pessimister och människor som har ett kontrollbehov. Men mig veteligen domineras världen främst av folk som vill få livet att gå ihop. Det handlar inte om hur tallriken diskas utan att den diskas, för ofta har man inte den tiden att fokusera på detaljer när man springer i ekorrhjulet med familj, jobb och relation. Tycker ofta argumentet -frugan blir ändå aldrig nöjd- ofta används som en bortförklaring till att inte göra något alls. Många exempel på detta i min egen släkt faktiskt. Mitt förslag är då att testa att steppa upp. Anstränga sig extra. Walk that extra mile. För om frun mår dåligt av att det är en massa disk som står och växer, varför inte ta 5 min och göra det direkt? Om så för hennes skull? För inte mår man väl dåligt av undanplockad smuts?

    Ja du har rätt där med min gubbe. Kanske inte brist på empati. Men brist på förståelse och bristande förmåga att sätta sig in i en annan persons mående och känslor.

    Lösningen är inte 100%. Grundproblemet kvarstår. Men jag kan iallafall gå och lägga mig med vetskapen om att det blir löst än att ligga vaken och fundera och planera hur jag ska hinna göra allt som måste göras, på såväl jobbet som i familjen. Den mentala vilan är guld värd.


    Är du för jämlikhet? Det är jag. Det är också därför jag inte tycker om ditt förslag att mannen skulle "steppa upp" för att kvinnan är sur och gnäller, även om sysslorna fördelas lika. Jag ser lika lite vinst i att mannen ska göra mer än sina 50% av hushållssysslor som att kvinnan ska göra mer än sina 50%. Och om mannen inte har rätt att tvinga sin fru att diska på sitt sätt, har inte frun rätt att tvinga mannen att diska på sitt sätt.

    En bättre lösning är att den ev. sura kvinnan skärper sig, eller går i terapi och försöker hitta orsaken till sin missnöjdhet som inte vilar på någon verklig oförätt, utan är mer påhittad och fiktiv. Eller för all del att man separerar för att man har alltför olika syn på hur hushållsarbetet ska utföras.

    Sen är väl empati samma sak som "bristande förmåga att sätta sig in i en annan persons mående och känslor".

    Skönt att du hittat en lösning som löser ditt problem på vissa sätt åtminstone. Vi har dock inte ekonomin till en sådan lösning, men jag gläds ändå åt dig som har det!


  • jrockyracoon
    Bleha skrev 2019-09-20 22:22:41 följande:
    Skulle säga snarare tvärt om. Att vi som verkligen inte stämmer in på något av det som beskrivs stör oss på den extrema generaliseringen som görs av 50% av befolkningen. 
    Jag undrar om du missförstått den undersökning som gjordes i artikeln.

    Det handlar inte om någon extrem generalisering, utan endast ett antal svar som ett antal män hade gett på frågan vilka misstag deras kvinnliga partner gjorde.

    Det man kan utläsa av artikeln är att i den tillfrågade urvalsgruppen irriterades de flesta över att de är för kontrollerande, därefter på att de vill förändra männen, etc.

    Jag begriper inte hur du kan störa dig på mäns åsikter om kvinnors begränsningar. De får väl tycka vad de vill. Precis som kvinnor får tycka vad de vill om mäns misstag i relationer.

    Du kan förstås kritisera det vetenskapliga tillvägagångssättet i den här undersökningen (t.ex. hur man valde ut urvalsgruppen, och hur tillförlitligt resultatet är, etc) - men även om det gjordes med vetenskaplig exakthet hade man ändå kommit fram till åsikter som männen hade och kunnat gradera dem utifrån frekvens på lika sätt. Och givetvis stämmer inte de av män populäraste  åsikterna in på alla kvinnors åsikter eller ens vissa enstaka mäns åsikter.

    Och om vi tittar på ett enstaka par från undersökningen så är det givetvis inte säkert att mannens åsikt om kvinnans misstag, stämmer överens med kvinnans åsikt där heller.

    Sedan undrar jag också hur du menar att undersökningen blev mindre tillförlitlig för att man endast frågade män. Hur skulle kvinnor kunna svara på frågan vad män tyckte att deras kvinnor hade gjort för misstag? Det kan förstås endast männen svara på.
  • jrockyracoon
    AndreaBD skrev 2019-09-22 00:14:48 följande:

    Det är ju lite lustigt att påstå "de blir arga över småsaker". Ja men.... för dem är det kanske inte småsaker!? Så säger man om man inte förstår att det är olika för folk vad som är viktigt. 


    Det är väl ingen som påstår att de inte tycker det är viktigt för dem. De tycker det givetvis men om de stannar och tänker efter kanske de kan ändra uppfattning om de sätter det i ett annat perspektiv

    Jag tror att männen i undersökningen tycker att det är en för liten detalj som ges alldeles för stor uppmärksamhet. Jag tycker det är en klok tanke som vi människor, kvinnor och män, bör tänka ofta.

    Är det värt att bli upprörd över att grannen inte har klippt gräset, eller att Icakassörskan gav tillbaka fel växel? Ibland är det viktigt att påminna sig om vad det är som är verkligt viktigt i livet som t.ex. kärleken till sina barn eller lyckan av att ha en partner som ställer upp i vått och torrt och alltid visar kärlek till en. Eller vad det nu är som är viktigt och fantastiskt i sitt liv som man glömmer bort i hastigheten när man går igång på någon oviktig detalj.

    Om vi lär oss att uppskatta det vi har mer istället för att klaga på saker vi inte har - skulle vi antagligen må bättre och konflikterna med vår omgivning minska.
  • jrockyracoon
    AndreaBD skrev 2019-09-22 11:51:42 följande:
    Nej, nej, nej. Nu är du också inne på att förneka att folk kan tycka HELT olika faktiskt. Du drar upp några exempel, saker som de flesta människor skulle tycka är små saker. Men du vet ju inte vad dessa män tänkte på??!! Kanske var det inte såna vardagliga detaljer? 

    Nu kan man spekulera länge, vi vet ju faktiskt inte vad de syftade på. Men det är inget objektivt, helt enkelt. Det är som om männen hade angett "hon har för sig konstigheter". Det säger inget heller. Människor tycker olika, helt enkelt. Och män och kvinnor KAN ha lite olika intressen ibland också. Jag säger inte att min man är konstig för att han tittar på vissa TV-program som inte jag gillar, och som mest män gillar. Det betyder inte att programmen kan anses vara tråkiga, eller oviktiga generellt. 
    Ja, visst har du rätt i att personer kan tycka att t.ex. disken är viktigare än ens barns hälsa. Men det hör väl ändå till ovanligheterna?

    Har det aldrig hänt dig att du har fokuserat på en sak, men att det sedan slagit dig, när du tänker efter att den saken inte är så viktig som t.ex. en annan mycket viktigare sak?

    De allra flesta människor tycker att barns hälsa, kärleksfulla relationer, gott klimat hemma, avsaknad av våld är mycket viktiga.

    Men det är ju inte säkert att deras åsikter speglar sig i deras handlingar. Är man trött och på dåligt humör kanske man börjar bråka om disken inför sina barn, fast man egentligen tycker att ens barn ska ha en lugn och rofylld hemsituation.

    Då tycker jag det är bra om man kan tänka till. Hur viktigt är det egentligen att disken är diskad nu på en gång, jämfört med ens barns hälsa. Kanske man vinner på att skjuta upp disken till helgen när man har mer tid. Kanske man kan involvera barnen i disken och få det till en rolig grej. Är det mannen som inte vill diska på en gång, kanske man kan ge honom någon dag på sig att utföra uppgiften. Det finns ofta alternativ till ens handlingar som kan vara en bättre lösning på problemen än den man tänkte använda sig av från början.

    Det är ovanligt djupt och viktig tanke av männen som angav att deras fruar hakade upp sig på småsaker, enligt mig. Och jag är säker på att männen själva gör samma sak, de hakar säkert upp sig på småsaker de också. Det är nog väldigt mänskligt att fokusera på att få en viss uppgift utförd istället för att öppna perspektivet och se på saker i ett större perspektiv.

    Det är absolut möjligt att det råder olika åsikter om vilka småsaker som är viktiga. Mannen kanske tycker det är viktigt att se sin TV-serie och att det är oviktigt att diska. Här får man väl kommunicera fram en lösning och ett samförstånd så långt man kan. Men det förhindrar inte att grundtanken som männen förde fram var intressant. Det vill säga att inte fokusera på småsaker utan fokusera på saker som är verkligt viktiga. Jag tror det finns universella viktiga saker som både män och kvinnor håller med om är viktigare än t.ex. disk och TV-serier.
  • jrockyracoon
    AndreaBD skrev 2019-09-24 09:11:31 följande:
    Har du ens läst vad jag skrev? Det verkar inte så. Du kan inte veta vad dessa män tyckte var småsaker! 

    Nu tar du upp uppenbara småsaker och gör extrema jämförelser. Det finns nog inte många människor som skulle tycka att disken är viktigare än barnens hälsa. Men så ser det säkert INTE ut hos dessa män som klagar över att frun blir arg över småsaker.  Varför skulle ens barnens hälsa spela in? Det lär i så fall handla om frågan: Diska eller spela dataspel! Om det är en liten sak, det beror då lite på om det är så extremt att det påverkar relationen och familjen.

    Jag ska försöka minnas alla exempel som jag har hört män säga om "min fru blir upprörd  över småsaker".... t.ex.

    - han tränar fotboll 3 - 4 gånger i veckan plus match på helgen
    - han hade en ONS som ju inte betydde något
    - de pratar aldrig om saker som hon tycker är mycket viktiga
    - han går inte upp före på eftermiddagen när barnen fyller år
    - han blir arg och säger taskiga saker
    - han kommer hem mycket senare och ringer inte heller.
    - han tar viktiga beslut utan att höra med henne.
    Det spelar ingen roll vad dessa män tyckte var småsaker eller inte. De har ändå en bra poäng när de för ett resonemang om att man inte ska haka upp sig på småsaker. Oavsett om de skulle ha en mycket udda och enligt många en felaktig syn på begreppet småsak.

    Har du läst vad jag skrev i mitt sista stycke? Nämligen:

    "Det är absolut möjligt att det råder olika åsikter om vilka småsaker som är viktiga. Mannen kanske tycker det är viktigt att se sin TV-serie och att det är oviktigt att diska. Här får man väl kommunicera fram en lösning och ett samförstånd så långt man kan. Men det förhindrar inte att grundtanken som männen förde fram var intressant. Det vill säga att inte fokusera på småsaker utan fokusera på saker som är verkligt viktiga. Jag tror det finns universella viktiga saker som både män och kvinnor håller med om är viktigare än t.ex. disk och TV-serier."

    Det är väl tydligt att jag inser att män kan ha andra definitioner av småsaker än kvinnor, men att påståendet att inte fokusera på småsaker är ändå en viktig poäng som alla behöver påminnas om.

    Och tycker man att ett ONS är en småsak, då ligger det något i att man inte ska lägga stort fokus på det (även om det är en vansinnig åsikt i mitt tycke). Dock behöver man ju som jag skrev i den citerade texten ovan kommunicera med sin partner och om möjligt hitta en gemensam syn på vad som är småsaker.

    Om båda t.ex. skulle tycka att ONS är småsaker, då är det rimligt att man inte lägger stort fokus på det. Dock så kan det väcka starka känslor på en omedveten nivå, så att ha en sådan inställning är inget jag rekommenderar.
  • jrockyracoon
    AndreaBD skrev 2019-09-24 13:20:01 följande:
    Du argumenterar och ser inte att det inte finns logik i det hela. Jag har hört många män (och säkert kvinnor också) kalla saker för småsaker, där jag varit förfärad över hur man kan vara så okänslig och kalla det för småsak. Själva uttrycket nervärderar saken , det återspeglar .... man skulle nästan vilja säga en brist på empati.  

    Jo, jag har läst vad du har skrivit men poängen är nog att egentligen är det något som man kan säga om sig själv, men inte om andra. För andra kan något vara en stor sak, även om det är en småsak för en själv, och någonstans tycker jag det är fel att avgöra det ÅT andra. Det är att säga: "Vad är du ledsen för? Det är ju bara en skitsak! Du överdriver!"

    Och det är att inte ta en annan persons känslor på allvar. Om man själv kommer på att man retar sig för mycket på sånt som egentligen inte är viktigt  - fine! Men inte när det gäller andras. 
    Jag håller med dig om att man absolut kan bli förfärad när vissa personer inte visar empati. Det är i min värld en annan sak än att påminna sig om att t.ex. barns hälsa går före irritationen om att någon spillt ut mjölk eller liknande.

    Jag skulle säga såhär. Om en man säger till sin fru att hon inte ska irritera sig över småsaker och då syftar till att han misshandlat barnen, så är det givetvis ett galet resonemang. Jag tycker i den situation inte alls att mannen har gjort fel som tillämpat principen att man inte ska irritera sig på småsaker, för det tycker jag är en bra tanke, utan felet är enligt mig att mannen anser att misshandla sitt barn är en småsak. Det tyder på att mannen har en okunskap om barns behov, en svårighet med empati och oförståelse över hur traumatiserande misshandel är för ett barn.

    Jag kan förstås förstå någon som säger att den tröttnat på frasen: "Inte irritera sig över småsaker" om denne har hört det användas i så många sammanhang där småsakerna visar sig vara viktiga och personen ha ett dåligt omdöme. Har man en sådan partner kanske man skulle fundera över varför man är kvar, eller åtminstone kritisera sådana uttalanden skarpt.

    Men oavsett allt detta så anser jag att det ur ett objektivt perspektiv existerar småsaker som kan ha en viss betydelse men är ganska obetydliga i jämfört med ett högre viktigare mål. Och i de situationerna kan frasen "Inte irritera sig över småsaker" var tillämpbar och nyttig att använda sig av.

    Och tycker man att någon annan, t.ex. en nära och viktig person för en som t.ex. ens partner, fokuserar på fel saker så kan det vara bra att på ett empatiskt sätt berätta det för hen. Då kanske hen har en annan åsikt, eller andra argument varför saken är viktig i hens ögon och bestämmer sig för att hen inte vill ändra sig. Eller också så blir det en påminnelse för partnern att denne faktiskt kan tänka på ett annat sätt i vissa situationer för att slippa irritera sig på saker i onödan.

    Om min partner reagerade med ilska för att jag försökte hjälpa denne genom att upplysa henne om min åsikt om hennes beteende, skulle jag vilja diskutera mer om varför denna ilska uppstod. Får inte jag ha min åsikt även om jag respekterar hennes? Ska vi inte kunna prata om känsliga saker med varandra - hur ska vi då kunna lösa problem som uppstår? Varför tror hon att jag, som älskar henne, vill förstöra för henne när jag säger saker som jag tror att hon kan ha nytta av för att bli mindre frustrerad i sådana situationer?

    Om en annan person vänligen upplyste mig om att jag irriterar mig för småsaker och jag höll med denne om detta, skulle jag bli tacksam över det rådet. Det är lätt att glömma bort det ibland.


  • jrockyracoon
    Missermajser skrev 2019-09-24 22:55:06 följande:

    Det finns de som stör sig på om man har en fläck på byxan, ett grått hårstrå, en ljudlig fis, hur man skär en tomat, fel skjorta, damm ovanför dörrposten, dricker kaffe, ler eller vad som helst och måste anmärka på det hela tiden. Då få man lätt känslan av att partnern letar fel. Att svara att hen klagar på småsaker kan då vara befogat.


    Att ständigt höra klagomål kan upplevas som psykisk misshandel.


    Ytterst irriterande med folk som skär tomaten i fyra fjärdedelar istället för att skiva den.

    Hoppas någon säger åt mig att inte irritera mig på småsaker, nu, men det är väldigt irriterande! Den blir ju inte god att äta, heller! För att inte tala om dem som skär en paprika på mitten och lämnar den mest svårskärda biten till den som kommer sen. Då får man skära bort allt och som belöning få en ynka liten paprikabit för allt jobb man lagt ner... Det kan göra en galen!
Svar på tråden Kvinnors misstag, relationer