• Kexsmula

    Solskenshistorier - ni som överlevt missbruk i relationen!!!! Snälla berätta hur ni gjorde och hur det är nu!

    Bådade jag och min partner har varit missbrukare. Jag träffade honom när jag precis slutat och trots att han också gick på en behandling då tog han väldigt många återfall och jag gjorde verkligen ALLT för att han skulle sluta. Var förstående, var arg, var ledsen och grät och ställde ultimatum samtidigt som jag slängde alla kanyler jag hittade. Letade under badkar och bakom soffor när han inte var hemma och slängde alla... Puh! Till sist gick det dock bra och vi är båda lyckliga och fria från missbruk tillsammans. Jag har träffat massor med folk som missbrukat under min behandling och många klarar av att sluta, missbruket ligger visserligen alltid kvar i bakhuvudet och är något man får vara uppmärksam på, men jag ser dessa individer som friska i dagsläget. De som det går bäst för är generellt de som har något som verkligen motiverar dem till att sluta; sambo, barn och/eller arbete.

  • Kexsmula

    Vill jättegärna påpeka att även missbrukare har olika personligheter, många tror dessvärre att alla är likadana och följer en sorts mall - men så är det ju inte. Precis som att alla diabetiker eller alla med ADHD inte är likadana.

  • Kexsmula
    Aiyana skrev 2019-10-08 10:48:14 följande:

    Jag tycker du gör helt fel när du föreslår att man ska lämpa över ansvaret för ev tillfrisknande på sin partner. Alla måste fatta sina beslut och ta ansvar över sitt eget liv. Ska människor investera flera år av sitt värdefulla liv för att stötta en missbrukare som kanske inte ens vill bli fri från sitt missbruk? 


    Jag tror inte hon menar att man ska lämpa över missbruket på sin partner. Men om man verkligen älskar sin partner kan det absolut vara värt att inte vara egoistisk och försöka stötta så mycket det bara är möjligt, den gamla klyschan att en missbrukare måste nå rock-bottom för att bli frisk är inte sann. Om en missbrukare blir av med jobb, lägenhet och partner kommer denna sannolikt endast missbruka ännu mer. Detta är sanningen. Har man däremot något att kämpa för (exempelvis en partner) är det lättare att hålla sig ren.
  • Kexsmula
    Anonym (ex) skrev 2021-09-11 08:42:18 följande:

    Det där reagerade jag också kraftigt på när mitt ex var i behandling. 

    Då träffade jag flera missbrukare och deras familjer, och jag insåg att  alla missbrukare och medberoende faktiskt är likadana.

    Personligheten är borta, det är drogen som är personligheten.


    Det där känner jag inte igen öht. Pundarna som sitter på parkbänken och dricker cider har samma snack i vilken stad man än befinner sig i, men narkomaner under behandling eller nyktra narkomaner är alla olika i sin personlighet precis som alla andra människor.

    Jag har träffat väldigt många narkomaner av alla de sorter och anhöriga till dessa, jag använder inte ordet medberoende eftersom det inte är en riktig diagnos.
  • Kexsmula
    Anonym (ex) skrev 2021-09-11 08:51:37 följande:

    Det är ju också en gammal klyscha, att en missbrukare kämpar för en partner.

    Som f.d. medberoende, vill jag inte rekommendera någon som helst att offra sina barn och sitt eget liv på en missbrukare. De åren kommer aldrig tillbaka.

    Om/när missbrukaren blir ren, har hen blivit till en annan person, så för det mesta går förhållandet i bitar ändå.


    Bara för att du är bitter betyder det inte att allt kommer gå åt helvete för alla. DITT förhållande sket sig och det har inget med andras förhållande att göra, ditt liv är inte facit.
  • Kexsmula
    Anonym (ex) skrev 2021-09-11 13:14:38 följande:

    Jag vill inte vara otrevlig, Kexsmula, men du började själv.

    Du har själv varit missbrukare och försvarar dig själv.

    Jag har hört dina ursäkter och förklaringar från andra missbrukare jag stött på, och tro mig - ni är alla lika i ert tänkande. Ni är "sjuka", "det är inte ert fel", "ni ska kräva STÖD från er familj"  .... när partner inte meddetsamma har tillit till ert "tillfrisknande" är de "bittra" ... 

     

    Jag är inte bitter på mitt ex, inte på mitt liv heller.

    Jag är däremot vansinnigt arg på mig själv - fortfarande efter en hel del år - för att jag använde all min tid och energi på min partners missbruk och senare behandling. Jag såg inte att våra barn led och de har mist en stor del av sin barndom och ungdom.

    Och vet du vad? Jag höll faktiskt ut. Mitt ex förvandlades dessvärre till ett stort rövhål, som de flesta andra torra alkoholister. 

    Så den som rekommenderar någon att "hålla ut" ... har ingen aning om vad det betyder för omgivningen. Ett sådant påstående kan jag alltså inte låta stå obestritt.

    Medberoende är inte en diagnos, det är ett tillstånd som man kan komma ur. Men många fortsätter sitt medberoende genom att hitta nya missbrukare att nursa eller engagera sig i grekiska gatuhundar e.l.


    Jag har inte varit otrevlig och raljerande i tråden. Jag har varit missbrukare själv, ja. Men det betyder inte att jag drar något ur röven för att försvara mig själv. Jag ser ingen anledning öht till att försvara mig som person heller, jag vet precis vem jag är och var jag går för.

    Du målar upp en väldigt svart-vit bild av missbrukare och skriver på fullaste allvar att du tror att alla missbrukare har samma (dåliga) personlighet. Det är helt enkelt inte sant, ditt ex kanske var ett rövhål, men det betyder inte att alla andra är det. Jag vet att missbrukare kommer i alla former, färger och personligheter. Det finns fina människor bland missbrukare och svin - precis som det gör överallt i samhället.

    Varför tror du staten lägger ut flera miljontals kronor på substitutionsbehandlingar, avgiftningar, mm?

    Jag har garanterat träffat fler missbrukare än vad du har och många är riktigt fina och intressanta människor. Många är dessutom betydligt mer ödmjuka än du verkar vara, en väldigt fin egenskap. Jag har faktiskt inte träffat någon missbrukare som krävt stöd av sin familj eller partner.
Svar på tråden Solskenshistorier - ni som överlevt missbruk i relationen!!!! Snälla berätta hur ni gjorde och hur det är nu!