• sommar2019juni

    Är det meningen

    Hej! Vet att jag förmodligen inte får ett svar men vill bara höra åsikter. Jag lever tillsammans med min pojkvän sen 3 år tillbaka och han är 7 år äldre än mig. Jag är väldigt driven och har gärna massor för mig medans han knappt haft ett jobb... i början var detta inte något som skulle kunna göra att vi inte var meningen för varandra men det blev allt mer som att jag fick driva honom framåt. Han vandrade mellan olika jobb och jag fick pusha honom att söka nytt hela tiden vilket tog oerhört med energi från mig och tog plats i mitt egna driv och engagemang för dig jag vill komma. Nu har han tack och lov ett jobb men jag är orolig för att det är för sent, att jag fått pusha och dra honom framåt under en så lång tid har gjort att jag känner mig mer som en morsa än en flickvän... han är 27 och jag 20.... men han älskar mig över allt annat och jag älskar honom med men tror tyvärr gnistran för något mer än vänskap dött på traven... vårt sexliv är dessutom urdåligt sen typ 1 år tillbaka! Åh vet inte vad jag vill att ni ska komma med men alla tips och råd om allt gällande detta hade uppskattats mvh ensam orolig tjej

  • Svar på tråden Är det meningen
  • TriC

    Hmmmm....jag tycker att varningslampan blinkar redan vid det faktum att han, som 24-årig man, blev tillsammans med en 17-årig flicka. Vad har en normal vuxen man gemensamt med en så ung flicka? Detta tycker jag visar på en omognad hos honom, som dessvärre verkar ha bestått. 

    Kanske det är dags för dig att gå vidare i livet; utan honom? 

  • sommar2019juni

    Jaa är väl lite de jag är rädd för... att jag var ?lagom? för honom då men att jag fort växte om honom eller hur man ska uttrycka sig... jag är lite där, dvs att jag tänker mig ett liv utan honom men jag har så svårt att ta tag i den! Han tycker på min ömma punkter att han älskar min familj mer än hans osv... jag tycker de är så svårt

  • TriC

    Fast det är ju inte hans känslor du kan låta avgöra, utan dina egna känslor! 

  • Anonym (f)

    Låter som ni var för olika redan från början, men med åren har det blivit tydligare. Du behöver nog bara landa mentalt i att det är slut o sen ta steget. Kasst sexliv o sen att han trycker på dina ömma punkter är ju inte särskilt schysst... o sen säga att han älskar dig över allt annat, nä. På mig låter det som att det bara är en tidsfråga.

    Kanske är du också lite osäker på att behöva leva ensam, men lycka till iaf!

  • sommar2019juni

    Är på något sätt skön höra de från folk utifrån som inte känner mig personligen. Jag vet vad som behövs göras men är bara så förbannat svårt ta tag i det... men är 20 år och mycket kvar dax för förändring i guess

Svar på tråden Är det meningen