• Anonym (11111)

    Otrohet

    Hej.

    Jag behöver råd.

    Jag har börjat träffa en upptagen kille. Vi lärde känna varandra för många år sen och har haft kontakt av och till under dessa åren. Senaste 6 åren har vi inte träffats alls fram tills i sommras när han hörde av sig för att säga hej bara.

    När vi lärde känna varandra för många år sen fanns där en glöd mellan oss, något som klickat men vi utforskade det aldrig då pga att vi hade andra förhållanden.

    Efter träffen i sommras började vi umgås mer. Från början bara som vänner. Men det eskalerande snabbt och han ville gärna utforska om de han kände nu var äkta. Jag stod emot från början, då han har flickvän/sambo sen långt tillbaka. Jag tyckte inte det var rätt mot någon av oss.

    Han började förklara sin kärlek för mig, att han kände så mycket mer, att han ville utforska vad vi kunde bli, att han var villig att gå igenom så mycket bara för att få vara med mig. Jag övertalades tillslut, då han menade på att om jag ville - så skulle han lämna henne. Det skulle inte bli något triangeldrama.

    Iallafall så inledde vi då en relation. Sexuellt och könslomässigt, baserat på att han skulle lämna henne.

    Det är över 3 månader sedan nu som han sa att han skulle påbörja processen med att gå ifrån henne....vilket han inte har gjort. Efter att vi dragit upp det, så var det precis som att inget hänt. Vi bara "lever i en bubbla" och är så förälskade i varandra.

    Han menar nu på att han inte vill såra henne, han vill hantera och gå ifrån det på ett sätt som gör att det inte kommer som en chock för henne. Han har tagit upp en diskussion med henne om att han inte trivs i relationen längre, att han inte känner samma sak och nu är det precis som att jag bara ska gå och vänta på att hon ska lämna honom?

    Jag tycker det är märkligt att hon inte regerar på att han aldrig är hemma. Han har flera gånger somnat hos mig på vardagarna och kommit hem 4 på morgonen. Han påstår också att dom inte har sex längre, där inte är något intimt och att han för det mesta sover på soffan.

    Jag är iallafall trött på att han inte agerar. Jag tycker inte att det känns bra att fortsätta ifall han inte går ifrån, jag har försökt sätta krav och ultimatum men trots det så händer ingenting.

    Jag frågade honom för 2 veckor sen vad som egentligen händer. Hans svar var då att det går åt rätt håll, dvs mot mig. Han berättade kortfattat att hon hade kommit till honom och sagt att hon också var osäker på relationen nu (efter att han hade sagt det till henne) och jag undrade såklart vad som skulle ske härnäst. Han visste inte. Han visste inte vad nästa steg skulle bli och verkar absolut inte stressad över att agera. Jag börjar dock tappa tålamodet. Trött på att behöva se honom gå om kvällarna, trött på att vara den andra och trött på att känna rädsla och oro över vad som kommer att ske.

    Så vad ska jag göra? Ska jag fortsätta vänta? Ska jag avsluta det och gå vidare? Finns där en möjlig chans att han faktiskt inte kommer lämna henne?

    Jag behöver verkligen råd.

  • Svar på tråden Otrohet
  • Anonym (11111)

    Jag har också sagt till honom att det inte kommer bli lättare genom att dra ut på det. Delvis håller han väl med, delvis gör han inte det. Han har sagt att han försöker komma fram till om det finns ett bättre eller bra sätt att göra det på. Jag kan både förstå och relatera till hur han känner, det är aldrig lätt att göra slut och såra en annan människa. Alla har vi troligtvis suttit i en situation där vi har brutit med någon och det är inte det roligaste. Därav vill jag ge honom den tiden han behöver, men samtidigt som jag skrev så börjar jag tröttna. Vi kommer inte längre med detta om vi bara sitter instängda hemma hos mig.

    Vi är 26 respektive 27. Ingen av oss har barn.

    Gången då jag satte ett ultimatum, det var även den gång han drog upp den här diskussionen om hur han egentligen kände med henne.

  • Anonym (11111)

    Jag har funderat mycket på det här med att sätta ett nytt ultimatum för att få något att hända. Men vet inte hur jag ska gå tillväga. Så här tänker jag:

    Ska jag bryta helt? Inget pratande eller träffandes?

    Eller fortsätta prata inte träffas?

    Ska jag sätta tidbegränsning på det?

    (En separation tar ju trots allt tid. Dom har en köpt lägenhet och skulle då behöva sälja den. Det går ju inte på en vecka. )

    Ska jag avsluta det bara och sen får han komma när han är färdig med sitt?

    Jätte svårt att avgöra hur jag ska ställa mig till allt.

    Jag måste tillägga att vi klickat så sjukt bra på alla plan. Vi har så roligt tillsammans, vi har sån extrem passion och vi trivs bra tillsammans. Därav är det så svårt att bryta och sätta ultimatum. Jag vill inte driva bort honom. Samtidigt viskar en röst bak i huvudet på mig att jag förtjänar mer och inte borde acceptera detta..

Svar på tråden Otrohet