Jo men inte på allt du skrev. Jag har inte funderat på det du skrev eftersom jag inte ser på dessa bidrag på det sätt du gör. Jag delar inte din syn där, att kommunen inte ser sambos som individer bara för att de vid försörjningsstöd anses ha försörjningsansvar för varandra så länge de är sambos.
Jag tycker inte att der är konstigt att man betalar skatt på den lön man själv tjänar oavsetr vad ens partner, kompis eller granne tjänar. Det är irrelevant.
Jag anser inte att bidragsreglerna innebär att man ses som par ibland och som individer ibland. Jag ansee att man alltid ses som individer men att när man är gift eller sambos tas hänsyn till två individers förutsättningar när vissa bidrag ska räknas ut där smaboskap eller äktenskap är relevant.
Alla förslag för platt skatt har innehållit rejält förhöjda grundavdrag för låginkomsttagare. Platt skatt handlar också om så många andra skatter än inkomstskatter.
När man söker bostadsbidrag delar man boende varför bådas inkomst är relevant. Om inte den ena är inneboende hos den andre men då är man inte heller sambos.
Som sambos ser kommunen en tydligen som försörjningspliktiga mot varandra och det kan man ju diskutera.
Så din trådstart är egentligen gnäll på att andra är rika på annat sätt än lön, inte att din sambo inte får sjukpenning?
...Hör du inte själv hur det låter?
Förväntas och förväntas, det är ju hans val. Han måste fortfarande inte. Han kan vägra. Dock så får hon ju då flytta. Men varken stat, kommun eller sambon själv kan tvinga honom utan det är helt hans val.
Jag har varit i sitsen själv, men jag tjänade inga 70 000 utan snarare 1/4 av vad han tjänar och jag satt inte och gnällde som ts gör. Jag visste ju att det fanns alternativ.
Förväntas och förväntas, det är ju hans val. Han måste fortfarande inte. Han kan vägra. Dock så får hon ju då flytta. Men varken stat, kommun eller sambon själv kan tvinga honom utan det är helt hans val.
Jag har varit i sitsen själv, men jag tjänade inga 70 000 utan snarare 1/4 av vad han tjänar och jag satt inte och gnällde som ts gör. Jag visste ju att det fanns alternativ.
Fast du gör flera tankevurpor här, igen.
1. Bostadsbidrag. Båda hyr/bor i bostaden, alltså ska båda räknas.
2. Försörjningsstöd. Är ett bidrag från skattemedel, självklart måste det regleras för att annars kan en sitta med miljoner och en få skattepengar. Men, även här finns verkligen inget tvång, inget kan tvinga någon att försörja en sambo!
3. Maxtaxa dagis - det är gemensamma barn, eller hur? Bådas ansvar med andra ord.
4. Lön. Du går till ditt jobb. Du delar inte jobbet med din sambo, eller hur? Ni gör inte 50% av arbetet vardera. Här är du alltså självklart individ!
Hur kan det vara så svårt att ta in att man är par ibland och individ ibland och att det är helt logiskt och helt ok?
Du delar bostad, du delar ansvar för barn, men du delar ju inte på ditt arbete!
Gör de?
Då måste man ju höja alla löner för de/vi med låglöneyrken - som är otroligt viktiga i vårt land (försök tänka dig in i en värld där ingen städar, tar hand om gamla etc) - för vi skulle inte kunna klara oss om vår skatt höjdes.
För dig skulle 10 000 kr mer vara ännu mer guldkant på tillvaron än vad du redan har.
Men för mig skulle de pengar jag förlorar på platt skatt betyda att jag skulle få svårt att överleva.
Tycker du då också att den pension du tjänar in under de år ni lever tillsammans skall delas på er två eftersom ni just nu är ett par?
Jag tror alla fattat det nu.
TS får lämna sin gravida sjuka sambo?
Eller faktiskt hitta en pragmatisk lösning.