Anonym (?) skrev 2019-11-23 21:11:02 följande:
Men då har hon ju helt medvetet valt att ställa sig utanför de skyddsnät som finns tillgängliga. Vi har fantastiska möjligheter i Sverige, tack vare hur systemet är uppbyggt. Men var tycker du själv att gränsen ska gå för när man diskvalificerat sig själv från det systemet? Ni har kort och gott slarvat bort hennes möjligheter och nu ser ni konsekvenserna.
Om ni har en hyra på 20 000 kr så har ni minst 25 000 kr+barnbidrag och eventuell ersättning din fru får ut kvar att leva på när hyran är betald. Hur i helvete kan ni inte klara er bra på det och ändå spara undan pengar? Vi är 2 vuxna och 2 barn som lever mycket gott på ungefär motsvarande summa, och då är boendet ännu inte betalt, vi sparar 5000 kr/mån långsiktigt. (Boende 9000, mat 4500, transport 1800, bredband/telefoni 800 kr, försäkringar 2100 kr, övrigt 2500 kr, långsiktigt sparande 5000 kr, buffertspar 1500 kr). Helt självvalt från vår sida dock, vi jobbar bara halvtid vardera.
Visst förstår jag att det är surt att ha så hög lön och uppleva att man har dålig livskvalite men ni väljer att bo dyrt, ni valde att shabbla bort hennes SGI, ni väljer att skaffa barn och vill inte göra några justeringar alls i livsstil. Sorry, men jag har jävligt svårt att se hur det, rent ekonomiskt, är synd om er. Jag har däremot största empati för din fru och håller tummarna för att hon tillfrisknar, har själv en kronisk sjukdom som påverkar mitt liv och min ork mycket.
Problemet är heller inte primärt nu, utan sen. Att ha råd med ett boende som är kanske 100 kvm (vilket känns rätt rimligt i en familj om 4) kräver en hel del. Visst kan vi bosätta oss med 1,5 timmes pendlingavstånd (en bra dag) men att lägga 3 timmar om dagen när man redan jobbar 08-19 är rätt blodigt.
Visst kan vi spara lite redan nu. Men 10 000 kr extra per månad hade gjort stor skillnad i detta avseende, det hade öppnat dörrar. Det är ju pengar jag har kämpat som ett as för.