Behöver råd, hjälp

Kan du försöka att programmera om hjärnan så att du förknippar honom med något riktigt antändande/äckligt?

Oj, ja det skulle jag gärna vilja kunna! Tack för tipset, tänker bara en sak att planera för det, en annan att få mina känslor att också fatta det :(

KAn ta ett tag men tycker själv att det brukar fungera rätt bra om man är ihärdig med att koppla varje tanke till den mentala bilden :)

Skulle verkligen, verkligen önska att jag klarar det.

Ska se om det går att ordna så att jag kan vara på ett annat ställe, hoppas det går. Alltså jobba på nåt annat företag istället. Men tills dess måste jag finna mig i att vara där..

Mitt hjärta sjunker varje gång jag ser honom, vill inget hellre än kasta mig i hans famn och vara nära, nära. Att bli släpad till en säng av honom vore underbart.. o prata med honom om allt i varandras liv, lyssna, känna, skratta. Jag skulle nog skratta vad han än säger. Oavsett vad jag gör eller vem jag pratar med, när han kommer in i rummet finns det bara han.

Det här med kärlek verkar inte vara nåt för mig, bara för andra.

 

Håller med

Är dina känslor olämpliga för att du har ett förhållande ? Det finns många som får känslor på sina arbeten  men kanske du skall försöka undvika personen så mycket det går. Att byta jobb om man trivs är nog dumt.

Nej absolut inte så, har själv inget förhållande (men tror han har det). Jo jag försöker undvika men är ändå oundvikligt med kontakt ibland.

Trivs väl, men kanske kan hitta nåt annat istället. Jag VILL inte känna såhär! Gruvar mig för nästa gång jag är där, samtidigt som jag ser fram emot att träffa Honom :/

Varför vill du inte känna så , vad är du rädd för ? Att dina känslor inte är besvarade eller för att det blir komplicerat när man arbetar på samma ställe ? Är det stor åldersskillnad eller en chef. Ta reda på om han är singel och visa lite intresse :)

Jag vill inte känna så därför att det är så JOBBIGT! Som jag skrev, han får mig helt ur balans känslomässigt o det känns i magen, sover dåligt osv. O detta tar mycket energi av mig. Känner mig som en tonåring i huvudet, ytterligare svar är därför att jag är rädd för mig själv. 

Nej mina känslor är inte besvarade (hittills) o därför blir det komplicerat jobba ihop. Inte en chef, inte stor åldersskillnad.

Men varför är du rädd för dig själv :)  Pratar du med honom ibland eller tittar du bara. Vill du inte gå längre och visa mer intresse ? Eller skall det bara vara en crush i smyg och må dåligt tills det går över eller han tar ett steg 

Är du singel, Är han? Är ni det bägge så prata med honom om det. Det kanske kan bli något?