• Anonym (sara)

    Försäkringskassan har bestämt att jag är frisk

    Min läkare hade skickat in ett intyg som inte visade hur jag inte klarar av mina arbetsuppgifter. Trots påtryckning så korrigerade inte läkaren detta i tid.

    Jag har bett försäkringskassan höra av sig till mottagningen och värtom, mottagningen säger att de försökt 8 gånger men att fk inte ringt tillbaka.

    Efter tre veckor av detta fast jag ringt och ringt och ringt och tom pratat med enhetschefer två gånger så fattar fk beslutet att jag är frisk baserat på uppgifterna de har, beslutet gör att mottagningen inte kan göra mer. Jag får överklaga och börja jobba.

    Jag är för sjuk för att börja jobba, det är en omänsklig situation. Jag trappas ut på en medicin vilket i sig kräver sjukskrivning samtidigt som jag är sjuk. Jag ska genomgå en behandling som i sig också kräver sjukskrivning.

    Jag förlorar nu också min sgi, eftersom jag inte befann mig hemma när jag fick beslutet, och kunde därför inte visa mig på jobbet i tid.

    Mottagningen menar att de inte gjort något fel och att fk följer lagen i det de gör.

    Vad ska jag göra? Jag kan inte börja jobba.
    Måste jag gå till soc? Kommer de ens bevilja en ansökan när jag precis varit på semester och lagt mycket mer pengar än jag borde ha gjort i förhållande till försörjningsstöd (dvs innan jag visse att fk skulle fatta det här beslutet)

    Jag har panik nu och mår jättedåligt.
    Har redan fått varning om att hyran blir sen igen så blir jag och min son vräkta. Hyran har tidigare varit sen pga att mottagningen inte skrivit sina intyg i tid till försäkringskassan.

  • Svar på tråden Försäkringskassan har bestämt att jag är frisk
  • Plupp73
    Anonym (sara) skrev 2019-12-09 14:50:18 följande:

    Har du själv trappat ut en medicin som gör dig fysiskt utslagen? Det handlar inte om benso eller liknande, som väl är svårt i sig (den har jag också haft, den slutade jag själv med på en vecka, men detta är annorlunda)

    Läkaren tycker ju att jag ska vara sjukskriven 100%, och feg tvivlar jag på att han är. Dock fick han ha med sig rehabkordinator för att skriva intyget, ändå missade de kompletteringen som gällde varför jag inte kan utföra vissa arbetsuppgifter.

    Behandlingen jag ska gå kräver sjukskrivning, då den pågår dagtid och jag måste vara på plats.

    Arbetsgivaren och läkaren är inte problemet egentligen, mer än att läkaren skrev ett ofullständigt intyg och inte kompletterade i tid. Det är bara försäkringskassan som anser jag kan arbeta just nu. 

    Jag arbetar normalt sett i ett yrke där jag måste vara alert och beredd att hantera konflikter hela tiden. Dessutom är vi alltid underbemannade. Jag kan inte vara hyfsat ok, jag måste vara i skick att fatta snabba beslut hela tiden. Det vet jag att jag idag inte klarar.


    Min sambo är psykiater och trappar ut många olika typer av mediciner. En av de värsta är Venlafaxin/Effexor och där kan man må extremt dåligt, men sällan så att det krävs 100% sjukskrivning.

    Om ditt tillstånd kräver en behandling motsvarande gruppterapi som pågår 100% dagtid så förstår jag att det behövs sjukskrivning 100%, men det intyget är ju extremt lätt att formulera/författa, och borde gå igenom. Även ett jobb som innebär100% direkt med rättspsykiatriska patienter borde vara lätt att sjukskrivas ifrån.
  • Anonym (Hmm)
    Anonym (sara) skrev 2019-12-09 14:57:43 följande:

    Jag jobbar inom rättspsykiatrin med människor dömda för grova våldsbrott inklusive mord.

    Det är stor skillnad på att vara utomlands i drygt en vecka med läkaren och försäkringskassans godkännande och att arbeta med det jag gör. Läkaren tyckte dessutom det var en bra sak att jag åkte iväg.

    Jag hör till en mottagning som hör till specialiserad vård, det är ingen vårdcentral.

    Och jag stack inte iväg under utredning som sagt, det fanns ett beslut som ändrades när jag var borta.

    Jag söker snarare råd i min situation angående överklagan och vem man kan få stöd av.

    Sjukskriven är jag ju fortfarande, det är bara att försäkringskassan inte ger mig pengar.

    A-kassa har jag, men det lär jag inte få om jag är sjukskriven och fast anställd.


    Kanske enligt dig själv och läkaren. Men Försäkringskassan gör en försäkringsmedicinsk bedömning och använder socialförsäkringen som grund. Och socialförsäkringen gör ingen skillnad på att resa och att jobba. Att resa kan visst visa arbetsförmåga i ett annat jobb. Socialförsäkringen är en omställningsförsäkring. Kan du inte jobba med ditt nuvarande jobb med dina besvär så är det bara till att säga upp sig på grund av hälsoskäl, ställa sig i kö hos arbetsförmedlingen och stämpla A-kassa. Det är så det ser ut. Jag tycker också att reglerna i ganska många avseenden är alldeles för hårda och tar inte hänsyn till individuella förutsättningar men det är så de ser ut vare sig vi gillar dem eller inte. Det är bara till att rätta sig efter det.

    Detr ingen som vill döma dig eller klanka ner på dig men jag tror att många i detta landet inte förstår Försäkringskassans uppdrag och hur sjukrivningar fungerar. Kan man inte jobba med det jobb man har så är lagen skriven så att man måste säga upp sig och leta efter nytt jobb. Jag är sjukskriven i förhållande till alla jobb på arbetsmarknaden och är som jag skrev tidigare rejält funktionsnedsat och har bland annat hjälp av boendestödjare och kommunen. Trots det har jag fått kriga tillsammans med min läkare för att få allt godkänt. Att öht komma på tanken att resa är något jag bara kan drömma om. Resa är helt otänkbart. Jag tycker nog att kan man resa så kan man jobba. MEN det finns naturligtvis skillnader även här. Är man förtidspensionerad för att man har en grav CP skada, schizofreni eller någon annan mycket påverkande sjukdom så är det nog ingen som ifrågasätter om man åker utomlands med sin skötare, förälder eller vad det nu kan vara.

    Därför kan det vara svårt att bilda sig en rättvis uppfattning av det du skrivit. Jag tycker personligen att det låter som att du skulle behöva hitta ett nytt job som passar dina besvär bättre.
  • Plupp73
    Anonym (sara) skrev 2019-12-09 14:50:18 följande:

    Har du själv trappat ut en medicin som gör dig fysiskt utslagen? Det handlar inte om benso eller liknande, som väl är svårt i sig (den har jag också haft, den slutade jag själv med på en vecka, men detta är annorlunda)

    Läkaren tycker ju att jag ska vara sjukskriven 100%, och feg tvivlar jag på att han är. Dock fick han ha med sig rehabkordinator för att skriva intyget, ändå missade de kompletteringen som gällde varför jag inte kan utföra vissa arbetsuppgifter.

    Behandlingen jag ska gå kräver sjukskrivning, då den pågår dagtid och jag måste vara på plats.

    Arbetsgivaren och läkaren är inte problemet egentligen, mer än att läkaren skrev ett ofullständigt intyg och inte kompletterade i tid. Det är bara försäkringskassan som anser jag kan arbeta just nu. 

    Jag arbetar normalt sett i ett yrke där jag måste vara alert och beredd att hantera konflikter hela tiden. Dessutom är vi alltid underbemannade. Jag kan inte vara hyfsat ok, jag måste vara i skick att fatta snabba beslut hela tiden. Det vet jag att jag idag inte klarar.


    Sedan är det ju så att man vid längre tids sjukskrivning tillslut värderas utifrån hela arbetsmarknaden, dvs inte via dina specifika omständigheter vid rättapsykiatrin.

    Har du rehabkoordinator inblandad så låter det som om sjukskrivningen är komplicerad och att återgången i arbete förväntas bli komplicerad.
  • Anonym (sara)
    Anonym (Trist) skrev 2019-12-09 15:15:45 följande:

    Du pratar hela tiden om att det fanns ett beslut som blev ändrat men läkarens sjukskrivning är en rekommendation och bör alltid ses som det. Speciellt när FK är så grinigt. Beslutet kan bara FK ta. Så inga beslut ändrades, du tog tyvärr ut ?segern i förskott?.

    Du får nog försöka låna pengar från dina generösa föräldrar.


    Beslutet fanns. från försäkringskassan. Av någon anledning bestämde sig handläggaren för att prata med deras egen läkare och fattade ett nytt beslut.

    Varför skulle jag låna från mina föräldrar? de är inte rika. Det här var en födelsedagspresent när jag fyllde jämnt.

    Det löser inte flera månaders behandling.
  • Anonym (sara)
    Anonym (Hmm) skrev 2019-12-09 15:25:06 följande:
    Kanske enligt dig själv och läkaren. Men Försäkringskassan gör en försäkringsmedicinsk bedömning och använder socialförsäkringen som grund. Och socialförsäkringen gör ingen skillnad på att resa och att jobba. Att resa kan visst visa arbetsförmåga i ett annat jobb. Socialförsäkringen är en omställningsförsäkring. Kan du inte jobba med ditt nuvarande jobb med dina besvär så är det bara till att säga upp sig på grund av hälsoskäl, ställa sig i kö hos arbetsförmedlingen och stämpla A-kassa. Det är så det ser ut. Jag tycker också att reglerna i ganska många avseenden är alldeles för hårda och tar inte hänsyn till individuella förutsättningar men det är så de ser ut vare sig vi gillar dem eller inte. Det är bara till att rätta sig efter det.

    Detr ingen som vill döma dig eller klanka ner på dig men jag tror att många i detta landet inte förstår Försäkringskassans uppdrag och hur sjukrivningar fungerar. Kan man inte jobba med det jobb man har så är lagen skriven så att man måste säga upp sig och leta efter nytt jobb. Jag är sjukskriven i förhållande till alla jobb på arbetsmarknaden och är som jag skrev tidigare rejält funktionsnedsat och har bland annat hjälp av boendestödjare och kommunen. Trots det har jag fått kriga tillsammans med min läkare för att få allt godkänt. Att öht komma på tanken att resa är något jag bara kan drömma om. Resa är helt otänkbart. Jag tycker nog att kan man resa så kan man jobba. MEN det finns naturligtvis skillnader även här. Är man förtidspensionerad för att man har en grav CP skada, schizofreni eller någon annan mycket påverkande sjukdom så är det nog ingen som ifrågasätter om man åker utomlands med sin skötare, förälder eller vad det nu kan vara.

    Därför kan det vara svårt att bilda sig en rättvis uppfattning av det du skrivit. Jag tycker personligen att det låter som att du skulle behöva hitta ett nytt job som passar dina besvär bättre.
    Problemet är väl att jag inte kommer kunna arbeta med något alls under behandlingen, som jag verkligen behöver. 

    Jag har aldrig arbetat omedicinerad, och jag har tvingats sluta med de flesta av mina mediciner, pga biverkningar som var ohållbara då jag förlorade verklighetsuppfattning.

    Synd att så många stör sig på just resan i sig. Tror att många sjuka borde få möjlighet att göra det om de vill och kan. Det finns ganska många sjukdomar, inte minst psykiska sjukdomar, som nog kunde gynnas av det. Sedan bor min förälder inte i Sverige, så det är även en möjlighet att träffa delar av familjen.

    Men absolut, kan vara något att fundera på det med att säga upp sig, som det är nu har jag svårt att se hur jag ska jobba med det jag är anställd som, särskilt omedicinerad. Även jag hade nog behövt mycket mer stöd än jag får, jag är däremot ojämn, "intellektuella" saker klarar jag ofta, men inte rent praktiska. Så det är svårt utifrån kanske att se mina behov, tills man kommer hem till mig. Dock har jag varit tydlig med det, det är bara ingen som tagit mig på allvar riktigt känner jag.

    När jag arbetade var mitt hem en soptipp, eftersom jag pga mina besvär inte klarade av både jobbet och hemmet. Nu när jag inte jobbar är det något bättre med det, men långt ifrån bra.
  • Anonym (X)
    Anonym (sara) skrev 2019-12-09 15:36:21 följande:

    Beslutet fanns. från försäkringskassan. Av någon anledning bestämde sig handläggaren för att prata med deras egen läkare och fattade ett nytt beslut.

    Varför skulle jag låna från mina föräldrar? de är inte rika. Det här var en födelsedagspresent när jag fyllde jämnt.

    Det löser inte flera månaders behandling.


    Nej, det funkar inte så. Du får inget skriftligt beslut på beviljande av sjukpenning. Möjligtvis är det ett interimistiskt beslut du har fått, sjukpenning under utredningstid. Då får du sjukpenning fram tills att beslut är fattat, sen står det i brevet att du inte har rätt till sjukpenning men du får behålla de pengar du fått under utredningstid. Men annars blandar du ihop det med nåt annat.

    Om man på grund av behandling inte kan arbeta kan man ansöka om förebyggande sjukpenning, det är sjukpenning för de dagar och timmar du inte kunnat jobba pga behandling.
  • Anonym (Hmm)
    Anonym (sara) skrev 2019-12-09 15:47:47 följande:

    Problemet är väl att jag inte kommer kunna arbeta med något alls under behandlingen, som jag verkligen behöver. 

    Jag har aldrig arbetat omedicinerad, och jag har tvingats sluta med de flesta av mina mediciner, pga biverkningar som var ohållbara då jag förlorade verklighetsuppfattning.

    Synd att så många stör sig på just resan i sig. Tror att många sjuka borde få möjlighet att göra det om de vill och kan. Det finns ganska många sjukdomar, inte minst psykiska sjukdomar, som nog kunde gynnas av det. Sedan bor min förälder inte i Sverige, så det är även en möjlighet att träffa delar av familjen.

    Men absolut, kan vara något att fundera på det med att säga upp sig, som det är nu har jag svårt att se hur jag ska jobba med det jag är anställd som, särskilt omedicinerad. Även jag hade nog behövt mycket mer stöd än jag får, jag är däremot ojämn, "intellektuella" saker klarar jag ofta, men inte rent praktiska. Så det är svårt utifrån kanske att se mina behov, tills man kommer hem till mig. Dock har jag varit tydlig med det, det är bara ingen som tagit mig på allvar riktigt känner jag.

    När jag arbetade var mitt hem en soptipp, eftersom jag pga mina besvär inte klarade av både jobbet och hemmet. Nu när jag inte jobbar är det något bättre med det, men långt ifrån bra.


    Jag stör mig inte alls på din resa. Du missuppfattar mig. Om Försäkringskassan bedömer att du kan resa trots din sjukdom så kan du väll förmodligen det. Det jag menade va att lagen gör ingen skillnad på resa, jobba, ta hand om barn, diska osv osv. Du kan ha arbetsförmåga i ett annat jobb än det jobbet du har och dina förmågor utanför jobbet kan påvisa det för Försäkringskassan. Så är lagen skriven. En person som till exempel inte kan jobba på grund av ryggbesvär men klarar av att ta hand om ett litet barn skulle säkert kunna anses ha arbetsförmåga oavsett vad läkaren tycker/rekommenderar.

    Jag själv är i princip sängburen. Nästan helt och hållet. Kan varken ta hand om barn, städa, laga mat, åka bil, buss, tåg. Åker liggande sjukresa till och från dit jag ska, typ sjukhuset. Och jag fick kämpa för min sjukpenning ska du veta. Nu ska vi ansöka om sjukersättning för att min sjukdom visat sig vara kronisk. Men jag vill ha sagt att kan du resa så säger lagen att du då också kanske kan jobba. Kan du städa hemma kan du kanske också jobba. Kan du ta hand om husdjur kan du kanske också jobba. Så är lagen skriven och det är den fkassan rättar sig efter.

    Så, jag hoppas du förstår vad jag vill ha sagt. Jag blandar inte in moralisering, jag vet inget om dig mer ändt du skriver. Men av det du skriver så tycker/tror jag att du också kan jobba utifrån hur lagen är skriven.
  • Anonym (sara)
    Anonym (X) skrev 2019-12-09 16:03:10 följande:
    Nej, det funkar inte så. Du får inget skriftligt beslut på beviljande av sjukpenning. Möjligtvis är det ett interimistiskt beslut du har fått, sjukpenning under utredningstid. Då får du sjukpenning fram tills att beslut är fattat, sen står det i brevet att du inte har rätt till sjukpenning men du får behålla de pengar du fått under utredningstid. Men annars blandar du ihop det med nåt annat.

    Om man på grund av behandling inte kan arbeta kan man ansöka om förebyggande sjukpenning, det är sjukpenning för de dagar och timmar du inte kunnat jobba pga behandling.
    Jo, men nu har jag ingen sgi.
  • Anonym (sara)
    Anonym (Hmm) skrev 2019-12-09 16:20:16 följande:
    Jag stör mig inte alls på din resa. Du missuppfattar mig. Om Försäkringskassan bedömer att du kan resa trots din sjukdom så kan du väll förmodligen det. Det jag menade va att lagen gör ingen skillnad på resa, jobba, ta hand om barn, diska osv osv. Du kan ha arbetsförmåga i ett annat jobb än det jobbet du har och dina förmågor utanför jobbet kan påvisa det för Försäkringskassan. Så är lagen skriven. En person som till exempel inte kan jobba på grund av ryggbesvär men klarar av att ta hand om ett litet barn skulle säkert kunna anses ha arbetsförmåga oavsett vad läkaren tycker/rekommenderar.

    Jag själv är i princip sängburen. Nästan helt och hållet. Kan varken ta hand om barn, städa, laga mat, åka bil, buss, tåg. Åker liggande sjukresa till och från dit jag ska, typ sjukhuset. Och jag fick kämpa för min sjukpenning ska du veta. Nu ska vi ansöka om sjukersättning för att min sjukdom visat sig vara kronisk. Men jag vill ha sagt att kan du resa så säger lagen att du då också kanske kan jobba. Kan du städa hemma kan du kanske också jobba. Kan du ta hand om husdjur kan du kanske också jobba. Så är lagen skriven och det är den fkassan rättar sig efter.

    Så, jag hoppas du förstår vad jag vill ha sagt. Jag blandar inte in moralisering, jag vet inget om dig mer ändt du skriver. Men av det du skriver så tycker/tror jag att du också kan jobba utifrån hur lagen är skriven.
    Ok, jag förstår hur du menar.

    Men i verkligheten vet jag att det inte går.

    För att arbeta måste jag medicinera, det har aldrig gått utan mediciner, på medicinerna får jag hörselhallucinationer, så det är inte helt lätt.
  • Anonym (Y)
    Anonym (sara) skrev 2019-12-09 12:56:21 följande:

    Man måste resa hem första vardagen, men om biljetten är efter det datumet då?

    för övrigt hjälper detta inte direkt då jag enbart blir skuldbelagd, jag vill veta om mottagningen gjort fel. Jag HAR lämnat synpunkter säkert 10 gånger, men fk har undvikit mig och inte svarat.

    Jag vill veta vad jag ska göra nu.

    Vad som hänt går inte att ändra, 


    Mottagningen har inte gjort fel.
Svar på tråden Försäkringskassan har bestämt att jag är frisk