Märkligt dilemma
Jag har återupptagit kontakten med ett ex och börjar få starka känslor för honom igen. Egentligen har jag nog aldrig lyckats komma över honom.
Vi bor i olika delar av landet så vi har inte setts än men vi hörs flera gånger om dagen och pratar i telefon i flera timmar. Han beter sig som i början när vi blev tillsammans och verkar mån om hur jag uppfattar honom.
Samtidigt har han sagt att han inte har sexuella relationer längre, trots att det har funnits kvinnor som har visat intresse. Han tycker att allt bara blir komplicerat då.
Vi hade bra sex, det konstaterade han själv då, och det märktes väldigt tydligt om man säger så. Jag ser ut som då så jag tror inte det är specifikt riktat mot mig utan ett beslut han har kommit fram till.
Jag respekterar det förstås. Jag skulle inte ta några sådana initiativ om vi sågs men det blir lite komplicerat för mig. Jag försöker tänka att han är en vän men jag är helt klart förälskad. Det vet han dessutom om. Sedan märker jag att han blir stött om jag nämner en man som jag träffade efter honom, nästan som om han blir svartsjuk.
Jag är en supermonogam person och just nu är jag helt fokuserad på honom. Fast till slut måste jag nog motvilligt gå vidare för jag behöver den fysiska närheten till en man. Jag tror att han skulle bli besviken om jag träffade en ny baserat på hur han reagerade när jag nämnde mitt senaste ex men det finns väl inget alternativ?
Han är den jag helst vill vara med och jag kommer nog aldrig sluta ha känslor för honom. Det här gör verkligen ont i hjärtat för jag tror att han är mannen i mitt liv, och sådant säger jag inte lättvindigt.
Han vill ses och jag tänker att jag i alla fall måste ge det en chans. Fast då måste jag vara fullt medveten om att det antagligen blir som vänner även om jag när en liten förhoppning om att han kanske ändrar sig när vi ses i verkligheten. Det kommer att vara så svårt att inte få vara nära honom på det sättet om vi ses, även om jag inte skulle visa det förstås. Jag är ingen sexgalning utan sex är starkt förknippat med känslor för mig.
Jag kanske borde låta kontakten sakta rinna ut i sanden för min egen skull men det där förbaskade hoppet är svårt att förtränga.
Jag har aldrig varit med om det här förut. Det har snarare varit tvärtom, att mannen vill ha sex mest hela tiden, ofta mer än jag som mitt senaste ex.. Jag vill inte ta upp det igen för jag vill inte pressa honom. Jag respekterar det han säger så jag har inte nämnt det alls men tankarna snurrar.
Här ni något råd?
