Någon som är särbor här

Jag är särbo för att vi har valt att ha det så.. Vi har dock aldrig bott ihop eftersom vi tycker att det funkar bra som det gör! Båda behöver mycket ensamtid!

Ofta, tyvärr, tror jag att om man har varit sambo men flyttar isär så är det nog ofta början till slutet. Så har det varit för mig iaf!
Men det kan nog säkert bero mycket på VARFÖR man väljer att flytta isär och om båda parter är överens i frågan!

Var särbo i flera år, testade att flytta ihop men vi upptäckte att vi är för olika med olika krav så nu är vi särbo igen. Handlar inte om känslor utan att få vardagen att fungera bättre och behov att vara själv ibland.

Jo det är klart. Det är lite så jag känner om det är en utgångspunkt för att sedan avsluta allting. Han säger att det inte är så utan för att han behöver denna ensamtiden.

Jo han är i behov av ensamtid.. Men jag får tankarna att allt kommer ta slut att han bara säger så trots att han älskar mig som han säger.
Jag hoppas ju såklart att det blir bra i allt och hoppas att vi kan flytta ihop framöver igen. För vi har haft det bra under samma tak, men är just den punkten att han behöver ensamtid, trots att jag sagt att han kan få det här också, jag är inte alltid hemma osv.. Men då påstår han att det inte är samma sak :/

Jo han är i behov av ensamtid.. Men jag får tankarna att allt kommer ta slut att han bara säger så trots att han älskar mig som han säger.
Jag hoppas ju såklart att det blir bra i allt och hoppas att vi kan flytta ihop framöver igen. För vi har haft det bra under samma tak, men är just den punkten att han behöver ensamtid, trots att jag sagt att han kan få det här också, jag är inte alltid hemma osv.. Men då påstår han att det inte är samma sak :/

Min pappa och hans fru är särbo sedan de blev ihop.... och de har varit tillsammans i 19 år så.... De trivs med det och vet inte om det kommer funka nu när de är pensionärer och dessutom tänkt bo ihop lite mer... De har bara umgåtts på helgerna annars typ. 

Jag och min partner är vad vi kallar Sambo i två lägenheter :-P Vi är till 99% av tiden i samma lägenhet så vill inte kalla det särbo. Men vi har våra egna lägenheter. Detta är dock inte självvalt helt och hållet utan vi är i en situation där vi inte har möjlighet att få tag på ett boende som passar oss båda pga ekonomi och geografi... Bådas lägenheter funkar geografiskt, men vi får inte plats i en av dem och en lägenhet eller hus som funkar geografiskt finns inte i vår ekonomi just nu... Frustrerande och en situation som är jobbig. Han skulle vara tillfälligt på ett jobb som är det som blockar oss geografiskt och som sänkte vår gemensamma inkomst för det var ett jobb som han verkligen älskade och som skulle öppna dörrar. Men istället har det låst honom och 1 år är nu inne på sitt tredje... Han älskar jobbet men den där dörren han blev lovad har liksom aldrig kommit så nu får vi se vad som händer... Vi vill båda att han skall få ha det jobbet han älskar, men vi vill samtidigt bo ihop... Men som sagt vi ser oss inte som särbo Jag har det mesta av mitt hemma i "min" lägenhet och den är mitt ekonomiska ansvar, och han har det mesta av sitt i sin och den är hans ansvar. Men annars så handlar vi gemensamt, vi sover tillsammans som sagt 99% av nätterna (undantagen är om jag har tjejkväll eller han har herrkväll, samt om någon av oss är väldigt sjuk när den andra måste upp tidigt.) 

Vi får det att funka även om det inte är vad vi önskar.  

Särboskap kräver att man är trygg i sig själv, trygg med sin partner och både kan och vill vara en självständig individ. Särbo funkar inte när den ena parten är klängig och osäker och har dåligt självförtroende / är svartsjuk.

Vi är särbos sedan 2 år tillbaka.

Jag har barn sedan innan och han har inga barn

Jag tycker vardagen fungerar bättre när vi är isär på veckorna.

På veckorna har jag fullt upp med barnens aktiviteter, läxor , middagar mm.

Han är van med lugn och ro.

Vi trivs väldigt bra och är trygga i oss själva och med varandra.

Vi är särbos. Fördelarna handlar väl mest om att man har sitt eget hem där man får göra precis som man vill och dit man kan dra sig tillbaka. Med åldern känner jag mer och mer att jag inte vill anpassa mig efter någon annan i hur jag inreder, när jag går och lägger mig. Jag känner mig helt enkelt friare.

Vi har två hus, vilket är mycket jobb men det ena kan även fungera som sommarstuga. Nackdelarna är att det blir mycket åkande fram och tillbaka, det kan kännas lite hattigt med tiden. Det kan också vara jobbigt att inte veta om den andra tänker dyka upp så det kan vara bra att vara överens om när man ska ses.

En annan fördel är att det kan bli mer kvalitetstid när man väl ses, att man värdesätter den mer och gör mer saker tillsammans eftersom man inte går och nöter på varann hela tiden.

Håller med

Jag tror inte det fungerar om man varit sambos och helt plötsligt vill bli särbos. Det kan vara en enorm omställning för den ena partnern, däremot har man alltid levt särbos kan det fungera bättre eftersom man vet hur saker och ting fungerar.

Varför vill din kille vara särbo, är det för att knulla runt eller för att han faktiskt behöver tid själv, tex om han driver ett företag ?
Man kan även behöva sömn under veckorna för att orka med vardagen tex.

Ett alternativ skulle ju kunna vara att man skaffar lägenhet nära varandra, det funderar jag och min kille på att göra, vi bor för långt ifrån varandra just nu men vill inte bo ihop heller, utan försöker hitta en bra lösning.

För gay killar är det väldigt vanligt att man skaffar lägenhet nära varandra om man inte vill leva i en relation.

Nu vet jag inte om du är ute efter att provocera eller om du bara uttrycker dig klumpigt....

Varför antar du att särboskap handlar om att ena parten vill knulla runt?

Varför måste man "faktiskt behöva tid själv, t. ex. driva företag"? Det ska räcka att ena parten helt enkelt inte vill bo ihop för att man ska ta upp diskussionen.

Att vara särbos är att "leva i en relation", man lever i en relation oberoende av folkbokföringsadress...