Forum Äggdonation - Svårt att få barn
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Vi som planerar äggdonation 2020

    Lör 21 dec 2019 07:00 Läst 0 gånger Totalt 2517 svar
    Lör 21 dec 2019 07:00 +1

    En mötesplats för oss som planerar att göra äggdonation eller embryodonation under 2020. Här kan vi få svar på frågor, tips och råd och stöd från andra i samma situation.

    Jag är 38 år och har inga barn sedan tidigare. Vi har gått igen en spontangraviditet som tyvärr slutade i MA i v.12, samt två totalmisslyckade IVF:er på Sahlgrenska.

    2019 gjorde vi två insättningar (ett ET och ett FET) med donerade ägg på AVA Riga som inte lyckades. Jag gjorde nyligen en hysteroskopi och där kunde man se avvikelser, troligtvis en inflammation i livmodern. Vi väntar nu på svar om vidare behandling från kliniken.


    Apr 2017 spontangravid, MA i v.13 | Jan 2019 IVF 0 ET | Apr 2019 IVF 0 ET | Sep 2019 ÄD 1 ET | Nov 2019 ÄD 2 FET
  • Lör 4 jan 2020 12:50 #51

    En liten update hur det känns 8 dagar efter nedregleringsspruta. Mår psykiskt tyvärr inte alls bra. Är så nere och sover inget alls längre. Ömmande brösten är borta nu. Och mensen har fortfarande inte kommit. Borde har kommit senast idag. Men förstår att sprutan kan fördröja mensen.

    Känns som en enorm press att kroppen nu måste leverera en mens. Och har svårt att hantera alla faktorer som jag själv inte kan styra.

    Kommer min mens i tid? Kommer jag bygga upp en slemhinna som är bra? Hur kommer jag må av Östrogen? Kommer de kunna synka allt nu med donatorn? Går det att stimulera henne? Får hon tillräcklig med ägg? En stor fråga är om det blir någon befruktning med sambos sperma? Och sedan... blir man gravid? Sista frågan är den jag minst tänker på.

    Jag vet jag kan inte påverka nåt av det som jag är orolig för. Försöker låta tankar kommer och släppa de samt acceptera de. Det fungerar super under dagen. Men under kvällen går det inte. Gör alla sköna saker på kvällen för att somna. Bra sömnhygien osv. Haft stora sömnproblem förr men har tack och lov fått en bra sömn tillbaka efter sömnterapi osv. Vet inte hur jag ska klara jobba nu och vi har knappt börjat med vårt försök. Börjat ta sömntabletter nu men vet att jag inte får ta de om man vill bli gravid. Är så förtvivlad om nätterna. Ångesten över ett till misslyckad försök är så stor. Önskade jag kunde klara processen bättre.


    Äggdonation 2020 - tidigare: 1 IVF - lågt AMH-värde - 5 ägg - 0 befruktades -- IVF 2: 4 ägg - ICSI - 0 befruktades
  • Lör 4 jan 2020 13:04 #52
    glommernamnet skrev 2020-01-03 13:57:31 följande:

    Jag fick ett plus idag, är lite chockerad.

    Vi har försökt bli gravida i ca 3 år. Jag har fått två missfall (v 10 och v 5) samt konstaterat lågt amh. Vi har  under 2019 gjort tre ivf som aldrig gett något. Vi har planerat in äggdonation nu till februari/mars. Och nu detta....

    Jag är glad men mest rädd, ganska övertygad om att det kommer att bli missfall.

    Svårt att hantera detta.


    Grattis!! Förstår att det är mycket känslor, men hoppas att du hittar stunder där det känns okej att också glädja sig över plusset! Jag tänker att man får "fira sina segrar" när något går vägen. Om det sen inte skulle gå så blir man iaf ledsen, oavsett om man vågade vara glad eller inte tidigare. Så lika bra att fira det som firas kan :). Håller alla fingrar och tår för plusset!
    Planerar äggdonation 2020 | Tidigare: 2019 3 st IVF med 1 ET/försök, 1 IVF med 0 ET
  • Lör 4 jan 2020 13:19 #53
    Limarie skrev 2020-01-04 12:50:53 följande:

    En liten update hur det känns 8 dagar efter nedregleringsspruta. Mår psykiskt tyvärr inte alls bra. Är så nere och sover inget alls längre. Ömmande brösten är borta nu. Och mensen har fortfarande inte kommit. Borde har kommit senast idag. Men förstår att sprutan kan fördröja mensen.

    Känns som en enorm press att kroppen nu måste leverera en mens. Och har svårt att hantera alla faktorer som jag själv inte kan styra.

    Kommer min mens i tid? Kommer jag bygga upp en slemhinna som är bra? Hur kommer jag må av Östrogen? Kommer de kunna synka allt nu med donatorn? Går det att stimulera henne? Får hon tillräcklig med ägg? En stor fråga är om det blir någon befruktning med sambos sperma? Och sedan... blir man gravid? Sista frågan är den jag minst tänker på.

    Jag vet jag kan inte påverka nåt av det som jag är orolig för. Försöker låta tankar kommer och släppa de samt acceptera de. Det fungerar super under dagen. Men under kvällen går det inte. Gör alla sköna saker på kvällen för att somna. Bra sömnhygien osv. Haft stora sömnproblem förr men har tack och lov fått en bra sömn tillbaka efter sömnterapi osv. Vet inte hur jag ska klara jobba nu och vi har knappt börjat med vårt försök. Börjat ta sömntabletter nu men vet att jag inte får ta de om man vill bli gravid. Är så förtvivlad om nätterna. Ångesten över ett till misslyckad försök är så stor. Önskade jag kunde klara processen bättre.


    Ååå, mycket tankar! Svårt när man liksom inte är sig själv utan en hormonpåverkad version av den man är annars. Så kände mig mig delvis under ivf-försöken iaf, är det liknande nu för dig? 

    funderar själv på om jag borde boka in träff med terapeut, just för att få hjälp m alla tankar (även om det just nu är okej). Har du varit och pratat med någon?

    Hoppas du får sova i natt! Bättre med sömntabletter en kort tid tänker jag än att inte få sova. Bara för att du tar dom nu så betyder det ju inte att du kommer att ta dom sen. 
    Planerar äggdonation 2020 | Tidigare: 2019 3 st IVF med 1 ET/försök, 1 IVF med 0 ET
  • Lör 4 jan 2020 18:11 #54

    Tack för uppmuntran och förståelse :)

    Gällande sömn finns medicin som är ok för gravida, prata med din läkare. Jag blir snabbt koko om jag inte får sova :)

  • Lör 4 jan 2020 18:54 #55
    Smulantobe skrev 2020-01-04 13:19:43 följande:

    Ååå, mycket tankar! Svårt när man liksom inte är sig själv utan en hormonpåverkad version av den man är annars. Så kände mig mig delvis under ivf-försöken iaf, är det liknande nu för dig? 

    funderar själv på om jag borde boka in träff med terapeut, just för att få hjälp m alla tankar (även om det just nu är okej). Har du varit och pratat med någon?

    Hoppas du får sova i natt! Bättre med sömntabletter en kort tid tänker jag än att inte få sova. Bara för att du tar dom nu så betyder det ju inte att du kommer att ta dom sen. 


    Jag tycker absolut att du ska gå till en terapeut där du får hjälp att reda ut kaoset som hela situationen skapar. Mitt liv föll samman för typ ett år sen, då orkade jag inte försöka må bra på egen hand längre. Jag hade turen att via mitt jobb få gratis-besök hos en fantastisk psykolog, vet inte vad jag hade gjort utan henne. Till på det blev jag sjukskriven för depression och äter nu antidepressivt (som jag så klart ska sluta med när jag blir gravid). Jag har mått mycket bättre nu under flera månader, men jag fortsätter gå till psykologen så länge jag känner att jag behöver.
    Apr 2017 spontangravid, MA i v.13 | Jan 2019 IVF 0 ET | Apr 2019 IVF 0 ET | Sep 2019 ÄD 1 ET | Nov 2019 ÄD 2 FET
  • Sön 5 jan 2020 14:13 #56
    glommernamnet skrev 2020-01-03 13:57:31 följande:

    Jag fick ett plus idag, är lite chockerad.

    Vi har försökt bli gravida i ca 3 år. Jag har fått två missfall (v 10 och v 5) samt konstaterat lågt amh. Vi har  under 2019 gjort tre ivf som aldrig gett något. Vi har planerat in äggdonation nu till februari/mars. Och nu detta....

    Jag är glad men mest rädd, ganska övertygad om att det kommer att bli missfall.

    Svårt att hantera detta.


    Först och främst: Grattis till plusset!!

    Förstår absolut din oro och ditt tvivel. Men försök ta en dag i taget. Du är gravid NU <3

    Kommer hålla tummarna för er!!
  • Mån 6 jan 2020 10:16 #58
    Limarie skrev 2020-01-04 12:50:53 följande:

    En liten update hur det känns 8 dagar efter nedregleringsspruta. Mår psykiskt tyvärr inte alls bra. Är så nere och sover inget alls längre. Ömmande brösten är borta nu. Och mensen har fortfarande inte kommit. Borde har kommit senast idag. Men förstår att sprutan kan fördröja mensen.

    Känns som en enorm press att kroppen nu måste leverera en mens. Och har svårt att hantera alla faktorer som jag själv inte kan styra.

    Kommer min mens i tid? Kommer jag bygga upp en slemhinna som är bra? Hur kommer jag må av Östrogen? Kommer de kunna synka allt nu med donatorn? Går det att stimulera henne? Får hon tillräcklig med ägg? En stor fråga är om det blir någon befruktning med sambos sperma? Och sedan... blir man gravid? Sista frågan är den jag minst tänker på.

    Jag vet jag kan inte påverka nåt av det som jag är orolig för. Försöker låta tankar kommer och släppa de samt acceptera de. Det fungerar super under dagen. Men under kvällen går det inte. Gör alla sköna saker på kvällen för att somna. Bra sömnhygien osv. Haft stora sömnproblem förr men har tack och lov fått en bra sömn tillbaka efter sömnterapi osv. Vet inte hur jag ska klara jobba nu och vi har knappt börjat med vårt försök. Börjat ta sömntabletter nu men vet att jag inte får ta de om man vill bli gravid. Är så förtvivlad om nätterna. Ångesten över ett till misslyckad försök är så stor. Önskade jag kunde klara processen bättre.


    Vill skicka kramar till dig!! Jag tror det har mycket att göra med om man är en person som behöver kontroll..vilket jag själv är

    Det är sjukt läskigt att förlita sig på att andra vet och att ha en tredje person att ta hänsyn till. OM det skulle vara så att din slemhinna inte är redo när det är dags för insättning.. då kan de frysa alla embryon. Så var inte orolig! Det kommer lösa sig!! Att gå på hormoner är hemskt... jag har fortf två kupor större bröst och binder vatten 1.5 mån efter att jag slutade med Lutinus. Vi skulle gjort FET nu i januari men vi väntar iaf en månad till... varken kropp eller psyke orkar just nu... :(
  • Mån 6 jan 2020 11:28 #59
    Snurranfian skrev 2020-01-06 10:16:12 följande:
    Vill skicka kramar till dig!! Jag tror det har mycket att göra med om man är en person som behöver kontroll..vilket jag själv är

    Det är sjukt läskigt att förlita sig på att andra vet och att ha en tredje person att ta hänsyn till. OM det skulle vara så att din slemhinna inte är redo när det är dags för insättning.. då kan de frysa alla embryon. Så var inte orolig! Det kommer lösa sig!! Att gå på hormoner är hemskt... jag har fortf två kupor större bröst och binder vatten 1.5 mån efter att jag slutade med Lutinus. Vi skulle gjort FET nu i januari men vi väntar iaf en månad till... varken kropp eller psyke orkar just nu... :(
    Tack! Kramarna kom fram! 

    Och mensen kom också igår kväll så glad jag blev. Vilken skön känsla att skriva till koordinatorn att den har kommit. Nu får jag se om jag ska ta Progynon den 13e. Läkaren sa till mig tidigare att de får se lite hur det ser ut för donatorn sedan. Men jag räknar nog med den 13e. Och sedan skulle ultraljudet blir på min födelsedag... Ska kanske ta det en dag efteråt i alla fall. Man vill ju inte förstöra dagen. 

    Igår träffade vi våra kompisar med sin 4 månaders bebis. I många månader klarade jag inte att träffa de. Men igår fått all kämpande plötsligt en mening igen. Lilla H*** gav oss ny kraft. Där är därför vi gör denna kampen. 

    Hormonmässigt mår jag också bättre nu när mensen har kommit. Och har sovit igen i 2 nätter. Imorgon blir det jobb igen och ser nästan lite framemot. 

    Hur har helgdagarna varit för er? 

    @ snurranfian: bra ändå att ni väntar en cykel. Känner också redan nu att kroppen behöver en paus från allt det där, annars orkar man inte. Konstigt att Lutinuseffekten sitter så länge! Du ska också byta till Crinone eller? Jag tänkte köpa  bara en liten förpackning först och se hur det känns respektive se om vi behöver det.
    Äggdonation 2020 - tidigare: 1 IVF - lågt AMH-värde - 5 ägg - 0 befruktades -- IVF 2: 4 ägg - ICSI - 0 befruktades
  • Mån 6 jan 2020 11:32 #60
    CrookedTail skrev 2020-01-04 18:54:54 följande:
    Jag tycker absolut att du ska gå till en terapeut där du får hjälp att reda ut kaoset som hela situationen skapar. Mitt liv föll samman för typ ett år sen, då orkade jag inte försöka må bra på egen hand längre. Jag hade turen att via mitt jobb få gratis-besök hos en fantastisk psykolog, vet inte vad jag hade gjort utan henne. Till på det blev jag sjukskriven för depression och äter nu antidepressivt (som jag så klart ska sluta med när jag blir gravid). Jag har mått mycket bättre nu under flera månader, men jag fortsätter gå till psykologen så länge jag känner att jag behöver.
    Tack att du delar detta med oss. Jag har också bestämt mig att börja en terapi nu. Men inte så mycket för den nuvarande situationen utan mer för att gå tillbaka i livet och barndomen. Jag har börjat fundera en del kring identitetsfrågor sedan tidigare men det hela har växt nu när man tänker kring barnets identitet och framtida frågor osv. Och i längden kommer detta bara hjälper på vår resa med där vi inte ännu vet när den tar slut. 

    Själv skulle jag vara mycket rädd för en sjukskrivning eller gå till läkare med tanke på att vi samtidigt ansöka om adoption respektive vi håller snart på med utredningen och då ska man helst inte har något pågående i bagaget. 

    Men är jag gravid så ska jag nog direkt gå ner i tjänst. Det minsta jag vill göra är att stressa sedan. 
    Äggdonation 2020 - tidigare: 1 IVF - lågt AMH-värde - 5 ägg - 0 befruktades -- IVF 2: 4 ägg - ICSI - 0 befruktades
  • Mån 6 jan 2020 11:36 #61
    Syskon2018 skrev 2020-01-03 22:04:27 följande:

    Hej alla! Nedreglerad sen 25/12 då jag tog Procren-sprutan. Fick mens nästan som beräknat, två dagar sen, så fr.o.m. idag äter jag Progynon och Prednisolon plus två Estradot-plåster. Är dock lite orolig för om slemhinnan blir för gammal eftersom ET är beräknat tlll vecka 4 först. Hur länge har ni haft emellan?

    Må 2020 bli året då vi alla lyckas bli gravida <3


    Var gör du din behandling? Hur många försök har ni redan gjort? 

    Ska ni sätta in 1 embryo? 

    Är det första gången de nerreglerar dig? 

    Min mens kom nu också 1-2 dagar efter beräknad mens efter att ha tagit Procren 27/12. 

    Men jag ska inte ta Progynon före nog 13/1. Men vi har insättning tidigast v 6 som det ser ut. Då kommer jag stå ännu längre på det jämfört med dig. Jag har läst lite olika om det där. Att man kan trötta ut slemhinnan om man tar det för länge men 3-4 veckor borde väl funka. Vi är ju också nerreglerade och då tror jag inte att det är någon fara, annars hade det ju varit ett problem. Jag hoppas i alla fall att nerregleringen fungerade. Hos mig kollar de inte upp det. Hur är det för dig? Ska du ta några prover osv? 
    Äggdonation 2020 - tidigare: 1 IVF - lågt AMH-värde - 5 ägg - 0 befruktades -- IVF 2: 4 ägg - ICSI - 0 befruktades
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll