• Anonym (Kvinna86)

    Nygift och otrogen

    Vet att det varit en liknande tråd innan som försvann men det var inte jag!!

    Jag lever med en man och en fyraårig dotter. I mars gifte vi oss, ett väldigt enkelt bröllop men väldigt fint för mig och det betydde mycket. I juni fick jag reda på (kollade hans mobil) att han fyra-fem gånger i april hade haft sex med en kvinna på hans gym. När jag fick reda på det hade dom avslutat sin relation och när jag konfronterade honom kom det fram att han hade sån ångest och inte vågar berätta av rädsla för att förlora mig.

    Jag har valt att stanna. Kanske stoppar jag huvudet lite i sanden. Istället har vi börjat prata om ett till barn och att flytta. Jag behöver pepp.. hur många av er har förlåtit er partner och faktiskt klarat av att gå vidare efter otrohet?

  • Svar på tråden Nygift och otrogen
  • Anonym (jaha)
    Anonym (Känner med dig) skrev 2020-02-24 21:53:29 följande:

    Men asså. Gud till och med radikalfeministen som aaaaavskyr otrohet börjar tycka att folk här är för hårda. Man FÅR vara ledsen även om man varit ett svin. Jag tycker synd om mannen som lämnade mig gravid och aldrig kom tillbaka. Det kan vara synd om människor som förstör för sig själva.


    Absolut man FÅR vara hur lessen man vill men man ska inte förvänta sig andras sympatier för man har själv inte visat någon hänsyn till andra.

    Att förstöra sig själv UTAN att fucka upp andra är inte riktigt samma sak som att fucka upp andra på köpet. Om du tar bilen helt själv och medvetet kör rakt in i en bergsvägg så kan folk kanske tycka synd om dig när du är lessen över det. Men om du tar med dig frun och barnen med i bilen så förtjänar du absolut inga sympatier.
  • molly50
    Anonym (Känner med dig) skrev 2020-02-24 21:53:29 följande:

    Men asså. Gud till och med radikalfeministen som aaaaavskyr otrohet börjar tycka att folk här är för hårda. Man FÅR vara ledsen även om man varit ett svin. Jag tycker synd om mannen som lämnade mig gravid och aldrig kom tillbaka. Det kan vara synd om människor som förstör för sig själva.


    Självklart får man vara ledsen. Men TS man har ju utmålat sig själv som ett offer och lagt all skuld på den andra kvinnan.
    Då kan,och ska,man inte förvänta sig några sympatier.
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Lollo) skrev 2020-02-24 09:11:25 följande:

    Exakt. Handling talar högre än ord. Han agerar på ett sätt och säger något annat. Han är inte att lita på och han är inte rädd om dig! Det har han bevisat! Gå inte på det här, alla bedyrar alltid sin kärlek och vilket misstag det var, I EFTERHAND. Men då är det ju inte värt något. Om kärleken och omsorgen är tillräcklig så utsätter man inte sin partner och förhållandet för en sådan enorm risk. Uppenbarligen var kärleken inte tillräcklig när det väl kom till kritan.

    Berätta för omgivningen så att du kan få det stöd du förtjänar ts. Du behöver inte bära det här ensam och du har inget att skämmas för. Gör inte det här till en livslögn som du ska behöva bära på. Troll spricker i solsken.


    Ja han hade sex med henne. Ja han berättade inget för mig. Men nog insåg han att det var ett misstag eftersom han avslutade det redan innan jag fick reda på det. Jag tror min kärlek till honom var tillräcklig men saknade spänning och passion, som det blir efter ett par år.

    För mig är hans ord värda mycket och jag litar på honom men kan just nu inte se honom som en partner, han har sårat mig otroligt djupt.

    Jag vill inte berätta för mina nära. Huvudsaken är att de vet tr vi separerat, inte varför. Det kan komma att påverka vår relation som föräldrar.
  • Anonym (Kvinna86)
    molly50 skrev 2020-02-24 14:23:14 följande:

    Jag förstår att det känns tungt. Men jag tror du måste försöka släppa de där tankarna om att det är synd om honom. Även om det känns svårt.

    För det är inte det minsta synd om honom. Han har satt sig i den här situationen helt på egen hand. Det är hans eget val.

    Du är stark som har tagit det här beslutet. Kom ihåg det!

    Kram!


    Det är synd om honom! Med det sagt betyder det inte att han inte förtjänar att må bra. Han startade den här karusellen och det känns som om den aldrig tar slut. Det här kommer alltid vara en så stor grej i mitt liv som sårat mig på djupet på ett sätt jag aldrig tidigare sårats. Livet känns bara skit...
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Nej) skrev 2020-02-24 17:48:56 följande:

    Han är ju en bra skådespelare. Du såg nog brinnande kärlek i hans ögon samtidigt som han hade sex med dig timmar efter han hade haft sex med henne. Du litade på att han ville ha dig medans han ljög för dig och nyss hade smutskastat dg inför älskarinnan.

    Du måste sluta romantisera er upplevelse. Du vet med säkerhet att du inte kan lita på honom och du vet med säkerhet att du inte kan se hans riktiga känslor i hans ögon. Brinnande hat kan lätt förväxlas med brinnande passion.

    Så länge du försvarar hans beteende och försöker intala dig att det hade kunnat bli värre så blir du inte fri. Du står fortfarande och tror att du kan lita på honom och att du kan tolka hans känslor. Det gör att du lever i en dålig harlequin-roman. Han är det han är och hans handlingar vad medvetna och långvariga. Han visste att han riskerade dig och ditt välmående och det var helt ok för honom.

    Du kommer ju hamna i samma sits igen om du inte fattar allvaret i hans handlingar.


    Han hade ju kärlekskänslor för oss båda? Att däremot veta att han varit intim med henne, rört henne, legat med henne äcklar mig. Men för mig handlar det om att skilja på handling och person. Han handlade enormt fel men har tusen gånger oftare handlat rätt. Det är mänskligt att fela..

    Jag kan lita på honom och passion är väl det vårt förhållande saknade, det som drev honom i armarna på henne. Hon var passionerad, eldig. Vi hade det tryggt och kärleksfullt men inte passionerat. Den passionen han beskrev han upplevde med henne undrar jag om vi någonsin upplevt.

    Jag försvarar honom inte, men jag har inget behov av att hata. Jag sörjer för honom, för mig och för det som gått förlorat. Det är bara sorg..

    Han är inte otrohet definierat och som jag sagt tidigare vet jag att han inte skulle göra om det, tyvärr räcker inte det.
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Känner med dig) skrev 2020-02-24 21:53:29 följande:

    Men asså. Gud till och med radikalfeministen som aaaaavskyr otrohet börjar tycka att folk här är för hårda. Man FÅR vara ledsen även om man varit ett svin. Jag tycker synd om mannen som lämnade mig gravid och aldrig kom tillbaka. Det kan vara synd om människor som förstör för sig själva.


    Tack!! Du satte ord på det jag också känner!
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Linda) skrev 2020-02-25 07:14:10 följande:

    Absolut. Men det är skillnad på det och att utmåla sig som ett offer utan skuld. Vilket är vad TS man gör sig till.


    Jag upplever inte att han utmålar sig utan skuld. Han vet att han äger skuldfrågan, han försöker bara förklara sitt agerande. Menar du att det inte finns någon sådan förklaring?
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (jaha) skrev 2020-02-25 12:58:07 följande:

    Absolut man FÅR vara hur lessen man vill men man ska inte förvänta sig andras sympatier för man har själv inte visat någon hänsyn till andra.

    Att förstöra sig själv UTAN att fucka upp andra är inte riktigt samma sak som att fucka upp andra på köpet. Om du tar bilen helt själv och medvetet kör rakt in i en bergsvägg så kan folk kanske tycka synd om dig när du är lessen över det. Men om du tar med dig frun och barnen med i bilen så förtjänar du absolut inga sympatier.


    Så är det ju. Och hade jag inte kommit på honom hade väl hans ångest lagt sig och blivit en härligt minne. Vad jag förstår hade han inga planer på att berätta. Jag köper det resonemanget men jag tolererar det Inte och tycker det är fegt. Nu drog han ner både mig och min dotter (och våra familjer) i skiten för ett ligg med en kvinna han nu avskyr som pesten. Nog straffas han, framförallt av vetskapen om vad han ställt till med. Han kan få mina sympatier men det betyder inte att jag är villig att förlåta honom.
  • Anonym (Kvinna86)
    molly50 skrev 2020-02-25 13:10:52 följande:

    Självklart får man vara ledsen. Men TS man har ju utmålat sig själv som ett offer och lagt all skuld på den andra kvinnan.

    Då kan,och ska,man inte förvänta sig några sympatier.


    Hon har enorm skuld i det men han har såklart mer.
  • SysterEm
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-02-25 18:38:15 följande:

    Han hade ju kärlekskänslor för oss båda? Att däremot veta att han varit intim med henne, rört henne, legat med henne äcklar mig. Men för mig handlar det om att skilja på handling och person. Han handlade enormt fel men har tusen gånger oftare handlat rätt. Det är mänskligt att fela..

    Jag kan lita på honom och passion är väl det vårt förhållande saknade, det som drev honom i armarna på henne. Hon var passionerad, eldig. Vi hade det tryggt och kärleksfullt men inte passionerat. Den passionen han beskrev han upplevde med henne undrar jag om vi någonsin upplevt.

    Jag försvarar honom inte, men jag har inget behov av att hata. Jag sörjer för honom, för mig och för det som gått förlorat. Det är bara sorg..

    Han är inte otrohet definierat och som jag sagt tidigare vet jag att han inte skulle göra om det, tyvärr räcker inte det.


    Hm. Förstår att du gärna vill tro att han inte skulle gjort det igen. Men det hade han. Så mycket ändras ingen. Kan man vara otrogen planerat så många gånger så är det något med en. Han är fortfarande den personen, hur mycket han än ångrar sig. Sedan vill han säkert inte vara otrogen igen. Men det är en annan sak. I övrigt tycker jag du skriver väldigt fint om dina känslor. Klart det är synd om honom, men han är skyldig likväl. Det är såklart mycket mer synd om dig som inte valt den här situationen.
Svar på tråden Nygift och otrogen