• Anonym (Kvinna86)

    Nygift och otrogen

    Vet att det varit en liknande tråd innan som försvann men det var inte jag!!

    Jag lever med en man och en fyraårig dotter. I mars gifte vi oss, ett väldigt enkelt bröllop men väldigt fint för mig och det betydde mycket. I juni fick jag reda på (kollade hans mobil) att han fyra-fem gånger i april hade haft sex med en kvinna på hans gym. När jag fick reda på det hade dom avslutat sin relation och när jag konfronterade honom kom det fram att han hade sån ångest och inte vågar berätta av rädsla för att förlora mig.

    Jag har valt att stanna. Kanske stoppar jag huvudet lite i sanden. Istället har vi börjat prata om ett till barn och att flytta. Jag behöver pepp.. hur många av er har förlåtit er partner och faktiskt klarat av att gå vidare efter otrohet?

  • Svar på tråden Nygift och otrogen
  • Anonym (Kvinna86)
    Jw83 skrev 2020-01-27 11:36:15 följande:

    Att lita på någon som bevisat sig vara opålitlig är höjden av dumhet. Han ljög till och med för dig under er vigsel.. han kan ljuga om vad som helst utan samvete.


    Människor gör fel, människor sårar. Ska två veckor av svek bevisa att jag aldrig kan lita på honom igen? Det känns som att det är en enkel förklaring på en svår sak. Ja han har ljugit för mig, den absolut värsta av lögner. Han kunde vara tvåbarnspappa nu, men det är han inte. Men han har aldrig ljugit för mig innan. Jag litar på att han aldrig gjort det tidigare.
  • Anonym (Anonym@)
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-27 12:16:37 följande:
    Människor gör fel, människor sårar. Ska två veckor av svek bevisa att jag aldrig kan lita på honom igen? Det känns som att det är en enkel förklaring på en svår sak. Ja han har ljugit för mig, den absolut värsta av lögner. Han kunde vara tvåbarnspappa nu, men det är han inte. Men han har aldrig ljugit för mig innan. Jag litar på att han aldrig gjort det tidigare.
    Jag förstår inte tjafset...Du verkar ju ha bestämt dig för att fortsätta med honom och försvarar i princip allt han gjort. Så gör det då. Du köper ju inte något andra säger, och ändå är du besviken...Jag fattar verkligen inte. Snart 700 inlägg och du står fortfarande och stampar vid inlägg 1.
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Anonym@) skrev 2020-01-27 12:43:33 följande:

    Jag förstår inte tjafset...Du verkar ju ha bestämt dig för att fortsätta med honom och försvarar i princip allt han gjort. Så gör det då. Du köper ju inte något andra säger, och ändå är du besviken...Jag fattar verkligen inte. Snart 700 inlägg och du står fortfarande och stampar vid inlägg 1.


    Ja jag hade bestämt mig för att stanna. Nu vet jag inte längre. Innan trodde jag det var rätt, nu vet jag att det är fel.
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-27 12:48:33 följande:

    Ja jag hade bestämt mig för att stanna. Nu vet jag inte längre. Innan trodde jag det var rätt, nu vet jag att det är fel.


    Problemet är att jag inte vet hur man lämnar någon. Problemet är att jag inte vågar. Problemet är att jag är kär i och älskar en person som fullständigt krossat mig.
  • Anonym (Anonym@)
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-27 12:48:33 följande:
    Ja jag hade bestämt mig för att stanna. Nu vet jag inte längre. Innan trodde jag det var rätt, nu vet jag att det är fel.
    Redan då du startade tråden hade du gått ett halvår och mått riktigt dåligt över vad han gjort. Då startar du denna tråden. Varför? Tror du ärligt att du skulle få andra råd än att lämna? Eller att någon här skulle kunna övertyga dig om att det han gjort inte var så farlig? Trots att du själv innerst inne tycker det?
    Ett sådant svek som du varit utsatt för tar ofta flera år att komma över.
    För min del tror jag aldrig man kommer över det. Tilliten är för alltid borta för just den personen. Fixar du det?
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Anonym@) skrev 2020-01-27 13:04:31 följande:

    Redan då du startade tråden hade du gått ett halvår och mått riktigt dåligt över vad han gjort. Då startar du denna tråden. Varför? Tror du ärligt att du skulle få andra råd än att lämna? Eller att någon här skulle kunna övertyga dig om att det han gjort inte var så farlig? Trots att du själv innerst inne tycker det?

    Ett sådant svek som du varit utsatt för tar ofta flera år att komma över.

    För min del tror jag aldrig man kommer över det. Tilliten är för alltid borta för just den personen. Fixar du det?


    Ja och jag höll på att kvävas. Jag märkte att det inte var en Quick fix, att det inte var en mardröm. Att jag skrev här var min enda lösning för att inte gå under. En verklighetsflykt där jag ändå fick lite utrymme att andas.

    Men ja, jag ville höra att det var förlåtligt. Att det inte var värre än nån annan otrohet och att han skulle kämpat för mig resten av livet. Att han älskade mig och jag kommer vara värd allt slit.

    Nej jag fixar inte det. Men jag fixar inte att lämna heller...
  • Rebecca1987
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-27 12:13:43 följande:

    Men jag tror inte allt är svart eller vitt. Antagligen har min man sårat mig mer än någon annan kommer göra. Men han har också älskat mig mer än någon annan, kämpat för mig, för oss, gett mig en dotter...

    Jag vill inte tro att två veckor definierar vem han är och att 10 år har varit en lögn. Det kan inte vara så.


    Att han givit dig en dotter har inget med kärlek att göra det har han bevisat när han gjorde en annan kvinna gravid. Min man har givit mig många barn som jag absolut älskar. Det hindrar ingen från att vara otrogen
  • molly50
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-27 11:12:04 följande:
    Så vad menar du var hans konsekvens?
    Han har väl egentligen inte fått någon konsekvens alls.
    Hon gjorde abort och han fick behålla dig.
  • molly50
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-27 11:16:00 följande:
    Jag vet. Samtidigt önskar jag att jag aldrig fått veta. Att han fått lida k tysthet över vad han gjort för resten av sitt liv.
    Så han skulle hellre ha fått komma undan helt än att behöva stå sitt kast,menar du?
  • Anonym (Kvinna86)
    molly50 skrev 2020-01-27 13:36:57 följande:

    Så han skulle hellre ha fått komma undan helt än att behöva stå sitt kast,menar du?


    Ja, det hade varit det bästa för mig. Lyckligt ovetande.
Svar på tråden Nygift och otrogen