• Anonym (S)

    Få liv i en död relation? Lämna?

    Anonym (Separerad) skrev 2020-01-13 13:06:43 följande:
    Känner igen mig så väl i din beskrivning. Var där för ett antal år sedan och det slutade med en separation initierad av mig. I backspegeln så önskar jag att jag tagit tag i det som var dåligt innan allt gick åt skogen. 

    Hade jag vågat prata om mitt missnöje med livet så kanske vi kunnat rädda relationen. Istället var jag feg och teg för länge tills alla mina känslor dog. 

    Nu är jag skild från en bra människa och bra pappa som kommer hata mig resten av hans liv. Även om barnen har tagit det bra, så kommer de alltid vara påverkade av att ha två olika hushåll att förhålla sig till. Sett i backspegeln så var det inte värt den sorg och smärta som alla inblandade (inklusive mig själv) känner.

    MEN: man styr inte sitt liv efter facit längre fram, utan man gör så gott kan man i varje givet ögonblick. Jag kanske skulle hamna på samma plats igen om jag började om från början....

    Jobbiga tankar och jobbiga känslor kring att livet inte blev som det skulle

    Så mitt råd är: finns chans att rädda relationen så ta tag i problemen. Det kanske är smärtsamt för din partner att höra att du funderar på att lämna - och att du upplever honom som tråkig (eller vilken känsla som nu är orsaken). Men det blir ju ännu smärtsammare för honom att stå inför fullbordat faktum när du ger upp. Så lyft problemet även om det är jobbigt och hemskt. För alternativet gör också ont..... (Jag fegade och kunde inte, och kan fortfarande inte, formulera varför jag vantrivdes i förhållandet - och orsakade med detta sår som förmodligen aldrig kommer att läka.)
    Vad är det du tror att ni hade kunnat göra annorlunda?

    Jag står vid det där vägskälet själv nu, känslorna och lusten till min man är borta. Hur mycket vi än försöker, vi går i familjerådgivning tex, så ser jag inte hur det ska kunna vända. För relationens skull så vore det enda rätta att skiljas som det känns nu. 

    Men jag vill verkligen inte splittra vår fina familj, sälja huset som vi trivs så bra i, tvinga barnen att flytta mellan två olika hem. 

    Jag är rädd att jag också har väntat för länge med att ta tag i det, att det är för sent redan..
  • Anonym (S)
    Anonym (Separerad) skrev 2020-01-14 17:39:57 följande:

    Jag kan ju omöjligt veta om det gjort skillnad, men i efterhand ser jag att jag borde lyft problem och irritation. Istället bet jag ihop och vågade inte skapa konflikt och bråk (jag är ganska introvert, har lång stubin och blir lätt sårad - mitt ex har kort stubin och kan fara ut med hårda ord som han inte menar). 

    Jag valde lugn och ro framför konflikt, men skapade då en inre bitterhet som till slut dödade känslorna. Jag borde ha vågat ta fighten. Men om det hade gjort skillnad kan jag ju aldrig veta......


    Det är verkligen det jag har gjort själv. Försökt hantera alla negativa känslor själv istället för att lägga upp dem på bordet. Sakta har det nött ner alla känslor tills jag en dag plötsligt insåg att det inte fanns någonting kvar..

    Ångrar du någonsin beslutet om separation? Eller var det oundvikligt när det hade gått så långt som det hade för dig?

    Jag är så rädd för att ta steget och skiljas och sen inse där på andra sidan att jag inte är lyckligare än innan. Jag kan ju inte räkna med att hitta en ny kärlek, vet inte ens om jag vill det, utan måste vara säker på att jag kan vara nöjd med att vara själv varannan vecka. För att sedan vara själv med ansvar för barnen övriga veckor. Det skulle ju dessutom skapa olycka hos andra, det är inte ju bara jag som påverkas såklart. 
  • Anonym (S)

    TS, förlåt att jag har kapat din tråd lite.. :)

    Men jag är verkligen precis där du är. Det är dött och jag vill inte umgås själv med min man längre. Det gör det svårt att hitta tillbaka till något som liknar en kärleksrelation. 

    Har du funderat något på separation? Eller är det inte ett alternativ? För mig började det som en avlägsen tanke som kändes väldigt omöjlig i början. Men för varje gång jag har tänkt det så har det känts mer och mer möjligt. Jag har dock svårt att ta det där steget, det är för mycket som står på spel helt enkelt! 

Svar på tråden Få liv i en död relation? Lämna?