Föda vaginalt
Jag var också förlossningsrädd inför min graviditet och en tid igenom den samt hade visa problem med underlivet även fast det inte var så illa som för dig. Jag var rädd för att smärtan skulle få mig att tappa kontrollen över alltihopa, rädd för att spricka, rädd för alltihopa. Jag skulle dessutom inte kunna få epiduralen pga att jag stått på fragminsprutor hela graviditeten och det gjorde att jag kände mig trängd i ett hörn och att jag inte skulle få smärtlindring alls. Men de problem du upplever med att du är trång, smärtor under sex osv påverkar inte din förlossning fick jag höra. Jag hade vaginism tex men det märktes inte alls. Det är ju inte nåt som ska in utan ut, och kroppen hanterar det på ett helt fantastiskt sätt! Jag blev erbjuden samtal hos Aurora men vid det laget hade jag bearbetat det rätt bra och kände att jag skulle klara av att fortsätta förbereda mig på egen hand. Jag lyssnade oerhört mycket på Förlossningspodden, den enda podd jag hittade som tog upp förlossning på ett icke avskräckande sätt. De pratar visserligen helt ärligt om de problem som kan uppstå men ett oerhört fint sätt som samtidigt peppar en nåt oerhört. Och de där 9 månaderna behövs verkligen för att bli redo för förlossningen. Man går in i rollen som mamma lite mer, går liksom in mentalt på att ungen ska ut och när man väl har passerat de där 9 månaderna så vill man bara att det ska sätta fart för man är så trött på att vara gravid. Eller ja, JAG fungerade såhär iaf ska jag väl säga. Dessutom tog jag en profylaxkurs online som var guld värd!!!
När förlossningen sedan startade kände jag mig rätt redo och det var en helt magisk upplevelse! Ja, det gjorde ont, men jag hade verkligen förberett mig väl och klarade att hantera smärtorna på ett sätt jag inte trodde var möjligt. Och ja, jag sprack men det var mer att jag konstaterade att jag kände att det hände, men sprickandet i sig gjorde inte ont. Efteråt kände jag mig som en superhjälte och jag var så oerhört stolt över mig själv och min kropp!
Detta är bara ett exempel på hur bra det faktiskt kan bli. Men det är din kropp och du kan alltid försöka med kejsarsnitt. Du är inte mindre kvinnlig för det! Men du kanske ändå kan göra ett försök med de metoder jag har gett tips om ovan.
Lycka till iaf! Låt inte detta stoppa dig från att skaffa barn!