Soc anmälan pga separerat

Hej jag och min man har precis separerat pga vissa orsaker men vi är fortfarande vänner.

Vi har 2 gemensamma barn på 20 månader och en på 9 veckor samt att jag har 2 sen tidigare på 11 år och snart 9 år

Mitt ex valde att flytta till sin hemort som vi båda kommer ifrån början. Så just nu bor han ca 18 mil från mig och mina barn. Där har vi även släkten tex mormor/morfar, farmor/farfar, farbror, kusin m.m

Med tanke på detta så valde vi att han skulle ta hand om våra gemensamma barn på den nygamla orten och jag stannar här pga de äldre barnen har sin skola här.

Tanken är att jag ska flytta till samma kommun bara barnen har fått sommarlov.

Jag pratar även med grabben på 20 månader via videosamtal på messenger minst 1-2 ggr per dag. Jag ammar inte det minsta barnet, har aldrig gjort det pga medicin jag var tvungen att äta innan och efter förlossningen samt att han fick mjölkproteinallergi. Så därför blev det flaska med ersättning från start.

Nu var det planerat att jag skulle ha de minsta barnen under helgen som kommer (ca 5 dagar sen vi separerade) och sedan ha de iaf varje helg tillsvidare.

Nu idag var mitt ex på BVC i den nya kommunen för att göra den vanliga längd och vikt kontrollen som man gör.

Då fick han höra att de absolut inte accepterar att man skiljersig när man har ett sånt litet barn, att det skadar barnet för all framtid om den inte har både mamma och pappa närvarande varje dag.

Så nu har jag fått en orosanmälan på soc där BVC sköterskan har skrivit att jag måste lida av en svår förlossningspsykos el depression för det är inte normalt att man skiljer sig när barnet är bara 9 veckor. Hon skrev även att hon misstänker att jag är svårt psykiskt sjuk eftersom jag överger mitt barn.

Denna BVC sköterskan har jag aldrig träffat eller ens pratat med i telefonen men ändå skriver hon detta.

Får det verkligen gå till så här????

Soc sa att jag skulle ha barnen mån-torsdag lunch

Pappan tar sedan över på torsdag lunch till söndag.

Då menade hon att vi fick lika lång tid var per vecka och det var det bästa enligt henne för bebisens skull

Det var detta soc sa att vi skulle börja med när jag hade hittat ett boende i samma ort som pappan.

Men nu flyttar pappan tillbaka hit igen med barnen så får vi lösa det ändå och göra det bästa vi kan av situationen.

Nej jag övervägde inte det. Exet hittade inget här att hyra, därför flyttade han till sin hemkommun där vi även har ett kontaktnät runt barnen.

Hade jag inte behövt specialskola till mitt ena barn såhade jag kunnat flytta direkt om det fanns ledigt boende bara.

Men eftersom den skolan inte har plats för min 9 åring före aug så stannade jag kvar här.

Annars hade min 9 åring fått gå på en skola som ligger 5 mil enkel väg från den orten jag skulle bo på isf. Och det kändes som det skulle bli alldeles för långa dagar för hen.

Tänkte på det bästa för ett barn men gjorde tydligen ett stort misstag med den andra istället.

Detta här har fått mig att må så dåligt och av alla elaka kommentarer m.m jag har fått nu ikväll så ska jag kontakta socialen direkt imorgon bitti och begära att de omplacerar alla mina 4 barn direkt.

För jag är ju en hemsk, urusel, jävla idiot till mamma och en barnmisshandlare tydligen

Vet ärligt inte om vi kan bo ihop igen. Ja vi flyttade isär för 5 dagar sedan men man kan säga att förhållandet tog slut för 6 månader sedan. Vi har försökt lappa ihop det med terapi och sånt men det gick inte. Vi bråkade i stort sett varje dag i 6 månaders tid.

Men för barnens skull får vi väl bo här so vänner och försöka stå ut med varandra ytterligare några månader.