Soc anmälan pga separerat

Hej jag och min man har precis separerat pga vissa orsaker men vi är fortfarande vänner.

Vi har 2 gemensamma barn på 20 månader och en på 9 veckor samt att jag har 2 sen tidigare på 11 år och snart 9 år

Mitt ex valde att flytta till sin hemort som vi båda kommer ifrån början. Så just nu bor han ca 18 mil från mig och mina barn. Där har vi även släkten tex mormor/morfar, farmor/farfar, farbror, kusin m.m

Med tanke på detta så valde vi att han skulle ta hand om våra gemensamma barn på den nygamla orten och jag stannar här pga de äldre barnen har sin skola här.

Tanken är att jag ska flytta till samma kommun bara barnen har fått sommarlov.

Jag pratar även med grabben på 20 månader via videosamtal på messenger minst 1-2 ggr per dag. Jag ammar inte det minsta barnet, har aldrig gjort det pga medicin jag var tvungen att äta innan och efter förlossningen samt att han fick mjölkproteinallergi. Så därför blev det flaska med ersättning från start.

Nu var det planerat att jag skulle ha de minsta barnen under helgen som kommer (ca 5 dagar sen vi separerade) och sedan ha de iaf varje helg tillsvidare.

Nu idag var mitt ex på BVC i den nya kommunen för att göra den vanliga längd och vikt kontrollen som man gör.

Då fick han höra att de absolut inte accepterar att man skiljersig när man har ett sånt litet barn, att det skadar barnet för all framtid om den inte har både mamma och pappa närvarande varje dag.

Så nu har jag fått en orosanmälan på soc där BVC sköterskan har skrivit att jag måste lida av en svår förlossningspsykos el depression för det är inte normalt att man skiljer sig när barnet är bara 9 veckor. Hon skrev även att hon misstänker att jag är svårt psykiskt sjuk eftersom jag överger mitt barn.

Denna BVC sköterskan har jag aldrig träffat eller ens pratat med i telefonen men ändå skriver hon detta.

Får det verkligen gå till så här????

Rent spontant kan jag väl reagera på att du lämnar (abrupt) det väldigt lilla barnet, det handlar ju liksom inte enbart om amning.
Samtidigt kan det vara så med familjer att man inte alltid kan styra över allt, det kan handla om jobb/ekonomi etc. Däremot kunde kanske pappan har lugnat sig lite med att byta ort, tills i sommar så kunde ni ha flyttat lite mer samtidigt? 

Själva skilsmässan kan de så klart inte ha någon synpunkt på. 

Skilsmässan kan de inte säga ngt om.

Men det är ju verkligen helt rubbat att du överger ett så litet barn.
Och det hade jag sagt oavsett kön.
Så är det avklarat direkt.

Det är helt rätt att bvc reagerar som de gör. Jag har själv en liten bebis hemma och INGET skulle kunna få mig att vara ifrån henne på det sättet. Vad är det för galenskap?? Hur kan det vara så bråttom att du avstår relationen med din bebis i 6 månader? Nej TS, det låter verkligen inte friskt. Bra att det anmäls så du utreds. Kanske är du sjuk utan att veta det? Någon annan förklaring ser jag inte.

Hur mycket jag än hatade min man hade jag ändå hålla ut 6 månader för barnens skull. Och du är dessutom sams med pappan. Så oerhört själviska ni är! Självklart är rimligaste slutsatsen att du är deprimerad och sjuk. Är du frisk och gör detta så är du direkt elak och kvalificerar till årets sämsta mamma, och då bör du givetvis också utredas.

Stackars, stackars dina barn.

Pappan är ju inte heller frisk då som gör såhär?

Han borde inte ha flyttat.