Soc anmälan pga separerat
Begriper inte heller hur man kan ta ett sådant beslut när barnen är så små och det gör riktigt ont i hjärtat när jag tänker på era barn :/
Inlägg från: Anonym (Nn)
|
-
-
Omg, kanske är lika bra att du gör det för du reagerar inte sunt när du stöter på en motgång och barnen ska absolut inte utsättas för din bergodalbana av olika humör och känslor. Så ring soc du tidigt imorgon bitti!Anonym (Orolig) skrev 2020-01-08 22:53:28 följande:
IMORGON Kl 08.00 SÅ KOMMER JAG BE SOC ATT OMHÄNDERTA ALLA 4 BARNEN EFTERSOM NI ALLA HÄR INNE ANSER ATT VARKEN PAPPAN ELLER JAG ÄR LÄMPLIGA SOM FÖRÄLDRAR.
SÅ NU BEHÖVER NI INTE OROA ER FÖR DESSA BARN LÄNGRE. NU KOMMER DE BORT FRÅN OSS SOM ÄR SÅ LIVSFARLIGA FÖR DE
-
Känner du själv att du är svårt psykiskt sjuk? Om inte, så kan det faktiskt komma något riktigt bra ur detta då du får visa alla att dom har fel, eller hur? Om du nu är vid dina sinnens fulla bruk så har du inget att frukta, tänk så istället.Anonym (Orolig) skrev 2020-01-09 09:22:38 följande:
Hej.
Nu har jag precis pratat med socialen igen.
Eftersom BVC sköterskan har skrivit i anmälan att jag måste ha en svår förlossnings psykos el depression så blir jag tvungen att flytta till ett utredningshem där jag är bevakad dygnet runt tillsammans med de 2 små barnen.
Jag måste träffa en psykolog 2 ggr per dag och får inte vara ensam med barnen alls.
De 2 äldre barnen som är mina sen tidigare kommer hamna på ett fosterhem under tiden jag är på hemmet.
Så nu behöver ni inte tjata på vem som ska bo vart.
Jag blir hämtad efter kl 15.00 idag så jag får säga hej då till mina stora barn sen ska jag direkt till hemmet.
Och pappan ska komma dit varannan dag för umgänge och så vill de se hur vi är tillsammans.
Accepterar jag inte detta så sätter de LVU direkt på alla 4 barnen då jag är svårt psykiskt sjuk. Tack vare BVC sköterskan som hitta på detta.
-
Förstår verkligen att det måste jätte tufft för dig att vara ifrån de andra barnen. Jag vet inte om jag hade klarat av det faktiskt :/ För mig är barnen det absolut viktigaste jag har och skulle jag förlora dom på något sätt så skulle jag ge upp direkt. Jag skulle kämpa mig blå för att bevisa att jag är en bra mamma och alltid sätter dom först, i alla lägen. Jag tror det är jätte bra att du får komma till ett hem med de minsta barnen pga det folk skrivit tidigare. ANKNYTNINGEN. Vissa föräldrar älskar det nyfödda barnet direkt bebisen kommer ut, för andra kan det ta tid, och jag är rädd för att DU inte ska få den där anknytningen till ditt barn eftersom du faktiskt väljer bort att spendera den viktiga tiden som både du och barnet behöver. Jag har nu gått mot strömmen och tagit upp alla för och nackdelar som rör DIG, inte barnet. Du har fått så mycket bra information gällande anknytningen när det gäller bebisen så mitt fokus ligger på dig, att du måste kämpa lite för att få den där extremt starka kärleken man får för sitt barn. Och jag vill säga några tröstande ord men jag finner inga.Anonym (Orolig) skrev 2020-01-09 09:37:43 följande:
Nej jag känner mig inte psykiskt sjuk. Har aldrig varit det i hela mitt liv heller.
Ja det kanske kan bli bra i slutändan men jag vet inte hur lätt det är att knyta an till ett barn om man ska vara ständigt bevakad av personal.
Och sen att vara borta från mina 2 äldre barn som jag har haft hemma på 100% sen de var 1 & 3 år gamla.
Jag har knappt aldrig varit ifrån de under alla dessa år så det kommer vara väldigt konstigt också.
Men bara detta hjälper bebisen så får jag ta det att jag inte har alla barnen på några månader framåt.
-
Håller också tummarna att allt ska ordna sig för er.Annita skrev 2020-01-09 15:43:16 följande:
Låter ju väldigt klokt att alla samlas på ett och samma ställe och pratar. Håller tummarna för allt!
-
Du har då maximal otur. Hursomhelst, hoppas verkligen det löser sig för er alla, främst barnen. Dom är oskyldiga i det här. Dom har satts till världen och förtjänar inte detta, det gör inget barn. Lycka till!Anonym (Orolig) skrev 2020-01-13 18:16:50 följande:
Hej.
En liten uppdatering av detta.
Tyvärr åkte jag på en ny smäll i mitt mående.
Allt som har hänt blev tyvärr för mycket för min kropp så jag fick en ny hjärtattack.
Och pga detta så ansåg soc att det är bättre att barnen är hos sin pappa och att jag får komma dit när jag kan/orkar.
De anser att min hälsa är såpass dålig så jag kan inte ansvara för ett barn just nu och de ska inte behöva se sin mamma vara sjuk och bli hämtad av ambulans.
SÅ vi får se hur det blir framöver när jag förhoppningsvis har frisknar till igen.
SÅ NU tackar jag för mig från den här tråden och önskar alla en trevlig dag