Barnens boendekostnader
Hej!
Jag hade häromdagen en intressant diskussion med en finsk kollega, som fick mig att fundera en del.
Hon beskrev det finska systement med underhåll som ganska lik det svenska systemet; man betalar barnens kostnader efter förmåga. MEN även vid vecka-vecka utgår underhåll (och det kanske det gör i Sverige också när inkomskskillnaderna är stora?).
Det intessanta hon förklarade var att i Finland räknas boendekostnaden som 20% per barn av alla boendekostnader (ränta, amorteringar - eller hyra - samt el, vatten, sopphämtning et.) men bara för "boendeföräldern" (läs mamman). Motiveringen är en regel som skrevs på 70-talet, där det stod att barnen behöver utrymme och sliter på möbler etc. Detta utrymme och slitage antogs påverka bara den bostad där barnen bodde - på den tiden var inte växelvis boende en grej liksom, barnen besökte sina fäder sporadiskt, kanske t.o.m. utan övernattning.
Den regel gäller även idag (ifall kvinnan inte går med på att utesluta den klausulen, vilket vissa myndigheter börjat rekommendera tydligen), och även vid varannan vecka/växelvis boende (över 40% av tiden tror jag definitionen är). Alltså: båda föräldrarna delar på ostnaden för 20% av MAMMANS boende (40% om det är två barn), samtidigt som pappan får betala 100% av sina boendekostnader. Detta trots att båda hemmen behöver ju ha "utrymme" för barnen, och barnen "sliter" väl ut möbler etc. lika mycket i båda hemmen, använder vatten och el, etc.
Är detta verkligen rättvist? Alltså, jag förstår givetvis att giriga finska kvinnor hurrar, men handen på hjärtat? Är det rättvist?
Om ni var kvinna i Finland och er ex-man skulle säga "hördu, detta känns ju inte riktigt rättvist? Jag tycker vi ska betala våra egna boendekostnader alternativt räkna kostnaderna in i båda hemmen i uträkningen" - vad hade ni svarat?
Om ni skulle vilja använda en regel från 70-talet (som jag antar att många/de flesta tycker är uppenbart olämplig för en växelvis-boende-situation), hur skulle ni motivera det för ert ex, och er själva?
Tack,
O