Vad är konsekvens av att ge bort barnets ägodelar utan att förvarna/fråga barnet om det är okej

Hej!

Denna kategori tillhör psykologi, men jag tänkte att det kanske skulle kännas bekvämt om man kunde få välja att vara anonym eller inte.

Jag är nyfiken på vad för konsekvenser som skulle hända om man t.ex är orättvist mot barnet. Liksom ger bort barnets leksaker. Utan att fråga/förvarna barnet. När barnet lärt sig att föräldern faktiskt ger bort dennes saker utan att förvarna och barnet ber om att inte ge bort dennes saker och föräldern gör det i alla fall. Vad händer det för konsekvens för barnet växer upp med detta? Vad skulle hända med barnet i tonåren/vuxnalivet?

Vad händer med barn som får fysisk misshandel. Inte som bestraffning så barnet lär sig. Utan mer när föräldern tappar sitt humör.

Vad händer med barnet när föräldern uttalar sig om att man skall akta sig för vissa folkgrupper.

Detta skulle i min värld vara väldigt skönt att få information om.

Jag kan berätta lite om mig själv: Jag är uppväxt med just dessa punkter. Jag vet inte själv riktigt vad för konsekvenser jag fått i vuxnalivet. Men det har i alla fall gjort att jag totalt avslutat kontakten med min familj helt. Jag tycker jag någorlunda klarat mig i vuxnalivet.

Jag har en äldre bror dock. Som verkar vara enormt osäker inför kvinnor men även inför människor rent genrellt. Han blir mer kritisk och spelar gärna aggresiv inför människor han vet att han skulle kunna slå ner lätt om så skulle behövas. Så han är endast modig med sina aggressioner mot de människor som är mindre än honom, inkl kvinnor. Han har varit väldigt våldsam och det är egentligen mest på grund av honom som jag stack ifrån familjen.

Min mor gav alltid bort mina saker, trots att jag sa åt henne att inte göra det. Många gånger under barnåret. Men även senare i tonåren började hon med det återigen och det var på grund av när Facebook startade olika säljgrupper. Där hon sålde mycket av mina saker, inkl en akvarium som jag skaffade. När jag även sa åt henne att inte sälja det. Jag visste dock att hon skulle göra det om hon ville det. Så jag gav henne friheten att sälja mina fiskar men inte hela akvarium, om hon nu kände för att sälja. Hon sålde dessvärre alltihopa.

Min mor lärde mig under barndomen att man skall inte lita på icke troende. För de försöker hela tiden få en att gå en annan väg.

Hon visste att det hon gör är fel, även fysisk misshandel. Därför berättade hon många gånger för mig att i en familjehushåll berättar man inte vad som händer i hemmet till någon utomstående.  Så hon visste mycket väl att det hon gjorde var fel.

Idag tänker jag tillbaka. Jag har avslutat kontakten och brukar ibland tänka om hon ens begriper sig på varför jag har dragit. Jag tänker även på hur mycket negativt det där har påverkat mig i livet. Det hade självfallet varit bra om jag fick en normal och trygg upväxt. Men hurdan har min uppväxt med den dyskfunktionella familjen påverkat mig? Det vet jag inte.

Det skulle kännas skönt om jag fick infomration om vad ni tror kan hända för ett barn med sådan här uppväxt, med de punkter jag har skrivit in här.

Ja, jag har försökt kontakta Vårdcentralen för att prata om det här. Men kontakten har avslutats för att psykologerna inte märkt några deppressiva eller annat saker som är bekymmer hos mig. SÅ jag frågar här och hoppas få bra svar. Tack på förhand!