Fruktansvärt rädd att dö ifrån mina barn

Om detta hindrar dig i ditt dagliga, så sök hjälp.

Förstår dig! Är också helt ensamstående då mina barns andra förälder gått bort. Rädd och orolig både för olyckor och sjukdom. Gick hos en psykolog när min partner gick bort och det är tydligen en helt normal rädsla, svår att göra något åt då det är en naturlig rädsla (till skillnad från tex spindelfobi, torgskräck osv).

Om du har en ny stabil och trygg relation kanske din partner kan adoptera dina barn? Jag hoppas kunna lösa det så i framtiden men då jag är singel är det en bra bit kvar.

Ta kontakt med en jurist som kan hjälpa dig skriva ett önskemål om att barnen ska bo med din sambo om det händer dig något.

Du måste naturligtvis prata med sambon med så att han är på samma linje som du.

Frågan är ju om det verkligen är för barnens bästa att bli uppryckta från sitt hem, skola, kompisar osv för att skickas utomlands, när det finns en efterlevande som bor kvar på samma ställe som tidigare. Det kanske t.o.m. finns halvsyskon här hos dig en dag också.

Har inga föräldrar, andra släktingar eller vänner som kan ta barnen om något skulle hända dig? Det är inte troligt att de blir placerade hos pappan om han bor utomlands och barnen aldrig har haft kontakt med honom. 

Det är upp till socialtjänsten att placera barnen men i första hand ska det göras inom familjen är det är osannolikt att de inte godkänner en vettig släkting. Det är ont om familjehem också så de välkomnar om det finns en färdig lösning. 

Ibland kan man öka viljan att acceptera en adoption om man berättar att då försvinner skyldigheten att betala underhåll och ge arv.

Du säger sporadisk kontakt på telefon, det är inte vad jag menar med kontakt, ni har inte delad vårdnad och han träffar inte barnen varje vecka. Vill han ens ha barnen på heltid? Socialen kommer inte rycka upp dem och flytta dem till ett annat land hur som helst det ska väldigt mycket till det. Du kan i princip bestämma hur du vill ha det, det ska mycket till för att socialen ska ändra på det.