Min f.d. svärmor som inte haft kontakt med min min förälder på 15 år vill komma på hens begravning.

Tack.

Jag förstår också att det kan se oförskämt ut. Samtidigt kan jag tänka att ja, vad fint att hon vill komma. Men när jag börjar tänka så föstår jag faktiskt inte det ändå. Å det är väl kanske inte så mycket för att min förälder inte hade någon kontakt med henne. Det är också för att hon kommer ta min energi på begravningen. Hon kommer hålla på med mina barn och hon kommer vilka ha sällskap till kyrkan. Jag har ingen lust att spendera tid med henne på min kära förälders begravning. 
Så det är det också, för min f.d svärmor har ingen plats i mitt liv längre. Hon och hennes son har aldrig varit närvarande i min familjs liv. Vi är inte osams och vi kan till och med ses ibland. Men hon har inget med min förälder att göra. Knappt att hon hade det under tiden jag var gift. 

Precis, det är det jag menar. Så hon kan ju leta upp begravningen själv eftersom de som jobbar i kyrkan måste svara om hon kontaktar dem och frågar om begravningen är i deras församling. Så var beredd på det.

Det kan hon. Men det tror jag inte att hon gör. 
Men gör hon det så kan jag självklart inte påverka nej. 

Jag tycker inte att det är fel att du nekar henne. Det låter ju som att du försöker göra det snyggt genom att säga att begravningen enbart är för de närmaste. Om hon dessutom vill ha sällskap till kyrkan och vara med dina barn låter det som att det kan bli väldigt påfrestande för dig och kan ju vara svårt att säga ifrån då. Helt rätt beslut av dig.

Jag tycker inte att det är fel att du nekar henne. Det låter ju som att du försöker göra det snyggt genom att säga att begravningen enbart är för de närmaste. Om hon dessutom vill ha sällskap till kyrkan och vara med dina barn låter det som att det kan bli väldigt påfrestande för dig och kan ju vara svårt att säga ifrån då. Helt rätt beslut av dig.

Nej, du kan inte förbjuda henne att komma in i kyrkan, men du kan porta henne från fikat. Däremot kan du ju, som du själv skriver, låta bli att informera henne om var och när begravningen hålls.

Till mottagningen efter min mammas begravning fick den som ville komma och det annonserade jag i annonsen (det vanliga "om svar anhålles) Det kom folk jag själv knappt kände och hade gärna fått komma fler. Jag uppskattade att de ville visa henne respekt. När min moster, som hade många kontakter i bygden, begravdes kände jag nog inte hälften.
Det här med "bara de närmaste" är mig ganska främmande. Kanske står jag med min ålder (medelålders) och bakgrund (rötterna på landet) närmare din f d svärmors kultur med att "begravningar går man på" än nyare svenska vanor där sådant kan ses som privat till och med om det sker i kyrkan. Min man åkte på begravning i annan stad av en gammal bekant (ex till en kompis också) som han inte sett på massor av år. Tiden fick vi av kyrkogårdsförvaltningen för vi hade inga nummer till dem som höll i begravningen. Hans släktingar (finnar om det nu är kulturskillnader) var glada och stolta att gäster till och med satt sig på tåget för att komma dit.

Tydligen har du en dålig relation till din f d svärmor och jag kan förstå att du inte vill träffa henne mer än möjligt. Kanske befarar du att hon inte kommer att ta in att hon inte är medbjuden till samlingsstund och vill inte lägga känslor på sådant när det ändå är sorgligt och jobbigt.  Men att hon vill komma är i sig inget konstigt även om du gärna vill se det så för att det ska kännas lättare att avvisa henne. Förmodligen går din f d svärmor på begravningar och dricker kaffe på minnesstunder även för ytliga bekanta, för att visa respekt och för att "så gör man" och här handlar det om någon som hon till och med varit släkt med henne fram till er skilsmässa.

Jag skulle kunna annonsera ut begravningen och skulle inte alls ha något emot om min förälders gamla kollegor från 1967 dök upp även om jag inte kände dem. Men min fd svärmor har i stort sett noll historia och relation till min förälder. Jag orkar inte träffa henne då hon kommer hänga sig fast vid mig under och efter begravningen, vilja ha sällskap dit och sitta och snicksnacka under fikat. Nej tack. 

Jag mår dåligt nog som det är, att jag ska känna stress och må sämre, vilket jag gör om min fd svärmor är närvarande, är inte schysst mot mig. Sen får människor tycka jag är väldigt elak osv som utesluter någon att ta ett sista farväl. Men man måste ibland få tänka på sig själv. 

Ja eftersom jag är den ende hon känner på begravningen så är det mig och mina barn som hon kommer att vara med och prata med och vilja sitta med. Det har jag ingen lust med alls. Jag vill inte ens prata med henne om denna händelse, hon har ingen del i mitt liv och har aldrig ställt upp för mig och mina barn och aldrig aldrig någonsin brytt sig om min förälder. Det är min förälder som ställt upp som barnvakt i tid och otid, haft jättenära kontakt med oss. Medan min fd svärmot valt att skita i mina barn jämfört med sina andra barnbarn.

Jag känner inte dåligt samvete för att inte bjuda in henne, hon har inget med min förälder att göra. Å precis, jag försöker göra det snyggt för att inte såra.