Separera eller inte?

Jag tror inte, som Nja här över, att hon blivit lugn och snäll igen för att hon mår bra.

Jag tror att det är ett sätt att manipulera dig att komma tillbaka. För hon vet vad du föll för.

Jag tycker inte du ska ge det en chans till. Framför allt inte om hon slår dig!

Även om ni har en dotter ihop förtjänar ni båda att bli lyckliga.

Du skriver det själv. Du hade dragit för ett år sen om ni inte hade haft barn. Det kanske hon också gjort. Du är inte ett dugg intresserad av henne som kvinna. Du skriver att hon är lat och långsam. Hon förtjänar någon som ser henne som en vacker kvinna inte långsam och lat.

Du borde gå vidare och hitta någon som ser dig på det sättet som du vill att hon ska se dig.

Blev något hopp där. Du borde hitta någon som förstår dig och inte bråkar med dig någon som älskar dig och ser dig.

Tack för era svar.

Jag ska ta ett snack med henne o helgen kanske. Hade faktiskt underlättat om hon sa att hon gått vidare eller vill separera.

Det som gör mig kluven har ju varit dels henns önskam att jobba på relationen ocj dels hennes tvärvändning från elak till supersnäll.

Jag gick igenom exakt samma sak för 3 år sen. Har inte ångra en sekund när vi väl gav upp. Jag blev så mycket lyckligare och min nya bekräftar mig på ett sätt som exet inte kunde. Jag var också precis som din tjej väldigt känslig och blev arg lätt osv. Har aldrig ens höjt rösten åt min nuvarnde. Skulle aldrig säga elaka saker som jag gjorde mot mitt ex. Vi har ett bra samarbete med barnet men annars ingen kontakt. Han förstod inte hur jag kunde reagera på saker som han sa osv. Jag förstod inte honom heller. Jag blev frustrerad och han lättirreterad. Tillslut fick jag nog och verkligen gjorde avslut. Vad har jag lärt mig? Att hur man än vrider och vänder på sig så kan man inte få en person att förstå en om de inte vill. Man kan kämpa sig blå men utan framgång. Jag var alltid den som ville göra förändring men han brydde sig inte alls. Jag fick ta allt med barnet, och betala alla räkningar, boka allt osv han sprang på krogen av och till och brydde sig inte om oss. Idag har han ett förhållande med en perfekt tjej för honom. Han är lugnare, gladare och de verkar samarbeta. Han blev lycklig och växte ihop med henne och samma för mig och min nya. Lämna henne så ni båda får ro

Va kul att höra att det löste sig för er.

Vi har ju alltid samarbett bra och den "vardagliga " delen har alltid fungerat. Ävem sexlivet har varit bra.

Problemen har gällt kommunikation och värderingar. Och onödig svartajuka.

Men du har nog helt rätt. Ska snacka med henne igen till helgen. Vill bara känna att det är rätt beslut för oss och för barnet. Sörjer dock förlusten av kärnfamiljen såklart.

Ts. Du skriver att hon är lat hon är elak hon är långsam. Du skulle lämnat henne, du älskar inte henne osv. Tror du seriöst inte hon känner av det? . Du älskar inte henne. Låt någon annan få älska henne, låt någon annan få älska dig. Du i princip kallar henne blåst elak och lat. Varför vill du ens ge det en chans till?

Om du får henne att känna som du skriver om henne så är det faktiskt inte konstigt att hon blir som hon blir, även om fysisk våld aldrig är ok.

Varför ens prata med henne. Låt det vara slut nu. Du förstör henne! Om hon nu fortfarande skulle ha älskat dig så älskar inte du henne. Det är inte ok att lura någon för att du vill ha kärnfamilj.

Du älskar inte ens kvinnan varför ens försöka?

Hon kommer känna av dina känslor. Hon förtjänar inte att bli lurad på kärleken. Var en man och avsluta helt bara gå vidare.

Jag gillar ändå att du tar hennes sida... och påstår att jag förstör henne.

Jag har aldrig sagt till henne att hon är lat eller något annat. Har kallat henne elak absolut, men enbart när hon varit det. Har aldrig velat trycka ner henne.

Hon har inte "blivit" så här pga av mig. Som Jag skrev i första i lägget var hon svartsjuk och utåtagerande från start. Sen har det eskalerat.

Men intressant hur det enligt dig är jag som förstör henme ocj får henne bete sig som hon gjort. Undrar om du hade skrivit samma saker om det var omvända roller, dvs. att jag va den svartsjuka, kontrollerande ocj våldsamma. Undrar om du hade skrivit att det är hon som "gjort" mig sån.

Konstig inställning kan jag tycka

Du verkar inte riktigt ha fattat vår situation helt ärligt. Du verkar se henne som något offer i detta, trots att hon är den som behandlat mig illa.

Men du har rätt till din åsikt. Kvinnor kan aldrig fela eller hur? ????