Lämna?

Jag har varit gift i 13 år. Vi har till och från haft problem som säkert många har. Men han har alltid kört med hot när vi bråkat. ( hot om att skilja sig från mig är de vanligaste. ) Jag har blivit väldigt ledsen var gång men med tiden mindre. Kände att han inte menade det. Han lämnade ju inte mig ändå.

Han kan vara så mot barnen med . Fast då hotar han med att ta deras leksaker mm . Han kan säga till oss att vi är värdelösa idioter att vi inte fattar något osv. Jag ser hur min son gråter och känner sig nere. Han säger själv, mamma jag kan inget .

För 1 år sen var 1 gången han sa att han ville skiljas utan att vi bråkat innan. Han var jätte lugn. Tänkt länge sa han. Och att han ångrar att han inte gjort det förr. Förklarade hur dåligt han mår med mig mm . Detta var bara 2 mån efter vårt älsta barn somnade in efter längre tids sjukdom. Jag fick aldrig sörja innan nästa smäll kom.

Han har tagit på sig stora skulder så vi var tvungna att läggs ut vårt hus till salu. Jag kände att nu har han ju chansen att verkligen lämna oss. Att bara flytta till något eget. Under det året har han skickat och tagit tillb skilsmässa papper 4 gånger !. Älskat mig , viljat lämna, viljat stanna, om o om igen. Omöjligt att prata med honom ena dagen vill han en sak , nästa något annat.

Jag tröttnade på att leva såhär försökte även ta mitt liv. Han stod då o tittade på bara. Tröt på att inte veta. De känns som de inte finns en utväg. Var skule vi ens bo ? Nu när han har skulder. Han försökte inte ens fixa sin sits med arbete utan lånade bakom min rygg för att betala utgifter. Var hemma sov tills 12 Jobba halvtid och låna för att klara sig. . Jag började tvivla på hans kärlek till sin familj efter att pratat med en kvinna som levt i psykisk misshandel

Jag skickade in en egen skilsmässa ansökan , bor kvar med honom än. Har hittat ett hus men har inte råd att flytta än. Men nu börjar han säga varför ska du lämna mig ? Va?!? Du ville ju de typ 1000 gånger. Plösligt är de ja som lämnar honom. Jag älskar honom men jag orkar verkligen inte mer.

Jag vågar inte chansa heller att han vill ha oss när de är dax att flytta eller ej. Vågar inte släppa mitt nya hus. Vill bara vara glad igen . Vara fri och känna mig trygg med barnen. Själv har han ingen plan alls var han ska bo , man måste ha plan när man har barn. Han försöker inte ens. Fortfarande har han inte tagit tag i arbets sitsen. Söker inte annat boende.

Efter jag beslutat om skilja mig skickat papper hittat hus så har jag börjat vara med mon ens vän mycket . Har fått " förbjudna känslor "för honom inte varit otrogen utan bara träffats som vänner. Men börjar vilja mer

Har under våra 13 år ALDRIG någonsin varit otrogen..

Va f ska jag göra:,( jag är sååå rädd för o lämna.