Inlägg från: Anonym (Ladybug) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ladybug)

    Hur blev er relation efter barn?

    Småbarnsåren har tagit på relationen. Sömnbrist, livspusselstress, aldrig tid att ta igen sig, ingen tid för romantik och parmys... Allt vi hinner är hushållsarbete, jobba och ta hand om ungarna, men oss är det inte tid för.

    Jag älskar min man och han mig, så relationen tål att få stryk utan att spricka. Grunden är stark, men nog tusan har det slitit på relationen att aldrig kunna ha partid ihop.

    Vi har ingen avlastning eftersom varken far-eller morföräldrar vill vara barnvakt, utan de umgås bara med barnbarnen om vi är där.

  • Anonym (Ladybug)
    Anonym (Jobb) skrev 2020-02-04 19:29:20 följande:

    Vi har utöver den tidigare relationen även blivit arbetskamrater. Vi planerar, fördelar arbetet, diskuterar metoder mm. Vi leder projektet Familj tillsammans.

    Dåligt med sömn och barn som vaknar ofta har gjort samlivet nästan obefintligt. Men nu, efter sju år, ser vi en ljusning. :)

    Yngsta är fem nu och läget hemma har börjat bli lite lugnare. Vi är inte längre alltid jättetrötta när barnen somnat utan orkar prata igen, som vi gjorde förr, om intressen, politik, mm mm. Våra sidor utöver den som föräldrar börjar få ta plats igen. Tidigare har nästan all ork lagts på att prata om barnen och det praktiska i vardagen.

    Det har varit kul att upptäcka att vi jobbar så bra ihop som vi faktiskt gör.


    Åh, jag längtar så efter det! Jag saknar sex, men framför allt att prata och umgås med min man. Vårt yngsta är ett och ett halvt, båda barnen har svårt att sova och har varit sjuka en del (inget stort, men när den ene hämtat sig från förkylningen får den andra löss osv)

    Vi går i skift här hemma, är den ena och jobbar får den andra sköta hem och barn, nattar den ene får den andre diska, och sen kollapsar vi.
  • Anonym (Ladybug)
    Tecum skrev 2020-02-04 20:55:06 följande:

    Våra barn har varit friska, snälla och lättskötta, sov någorlunda bra även som riktigt små, så vi blev aldrig uttröttade. Vi hade mormor och farmor nära och kunde åka iväg bara vi då och då. Våra föreningsaktiviteter behöll vi genom att turas om att vara hemma med barnen på kvällen. Jag var egen företagare och jobbade långa dagar, så när andra barnet kom gick min fru ner till halvtid. Våra barn har från tidig ålder haft god fantasi och varit bra på att sysselsätta sig själva, inte som dagens ungar som måste aktiveras hela tiden och ha föräldrarna som lekkamrater.

    Sexlivet har aldrig varit något problem, de sov ju bra och vi har aldrig varit rädda för att ha sex med bebis i rummet. När de blev äldre planerade vi delvis vårt sex efter TV-programmen, när det var tecknat på TV gällde det att passa på..  

    Vi har aldrig varit jämställda föräldrar, min fru har gjort det mesta med barnen och hon har gjort det med glädje då hon verkligen gillar det. Sak samma med aktiviteter, hon skjutsade till idrott, tittade och hjälpte till med kringverksamhet. Jag var mindre road av sånt...


    Ja, så kan man ju också göra, låta frun ta allt ansvar och leva på som vanligt. Inte helt ovanligt bland män. Jag antar att du är äldre och därför har en fru som varit fostrad sedan tidig ålder att ge upp sitt liv och göra det med glädje. Jag tvivlar på att moderna kvinnor varit ok med det.
Svar på tråden Hur blev er relation efter barn?