PMDS - diskussionstråd

Oj vad många svar!

Dubbla känslor! Det känns skönt att många har svarat, jag är inte ensam, samtidigt som det är otroligt olyckligt att vi är många som fajtas med detta. Varje månad och det finns ju tyvärr ingen dunderkur.

Jag är mest rädd att min sambo inte står ut med mig. Jag står ju knappt ut med mig själv när det är som värst. Kort stubin och hugger på allt...

Många kloka råd och tyvärr verkar det som om inget funkar för alla.

Förstår verkligen inte att kvinnoklinikerna är duktigare än vad de är. Finns säkert undantag men oj vad jag blivit misstolkad... det går över, alla har det så här, ta en promenad....

Som sagt, nu testar jag p-piller och får se hur det påverkar mig.

Jag fick pmds efter första barnet vid 21 års ålder. För mig har det inte satt sig på psyket utan mer kroppsligt.

Inte någon som jag hört som har haft samma som mig.

Men tre veckor i månaden har varit ett h-e i alla fall.

Kan rekommendera er att när ni märker att era symtom blir värre att ni inte blundar för att det kan vara klimakteriet.

För mig blev det så, men självklart behöver det inte bli så för er andra.

Jag hamnade i förklimakteriet innan 40 och vid 42 var det konstaterat med blodprov.

Nu äter jag hormoner och mår toppen. Har fortfarande migrän ibland men det är milsvid skillnad om antal tillfällen och mina andra symtom har nästintill försvunnit.

Fifan vad glad jag är för klimakteriet, det har verkligen varit en glädje för mig att nå dit.

För er som kämpar varje månad, jag förstår er verkligen.

Kram

Det är många kvinnor dom läker sina besvär själva utan mediciner. Förstår inte varför så många kvinnor i fertil ålder accepterar hormonrubbningar och käkar antidepressiva år efter år? Det är inte normalt att ha pmds, det är fel på ens hormoner och det går att laga! Men det krävs stora livsstilsförändringar och tålamod sant minutiös selfies-care. Ingen som håller med mig? Man ska inte bara acceptera denna psykiska ohälsa (som det faktiskt är) och de fysiska symtomen. Jag mot jättebra numera efter två år! Fick också pmds när mitt första barn föddes. Blev hjälpt av Mia Lundin, Hercare och Vulverine Koos alltså funktionsmedicin

Hur märkte du att du var i förklimakteriet? Alltså vad fick dig att gå till doktorn och vad sa du till hen?

Men snälla. Jag har haft pmdd sen jag var i tonåren, dvs över 20 år. Har alltid ätit hälsosamt, mycket grönsaker, endast oprocesserad mat (behöver inte kalla det paleo). Jag tränar varje dag, har gjort det sen barnsben. Har perfekt vikt, blodtryck etc. Är frisk som en nötkärna i övrigt. Så snälla, kom inte o säg att detta är ett problem man man lösa med "selfies care" (antar att du menar self-care). Du kanske fick det för att din kropp mådde dåligt, och därmed kunde du fixa det genom att få din kropp att må bra, men många av oss andra är inte i den situationen.

Det är så dumt att ha attityden du har. PMDS är INTE en hormonell obalans. Läs fakta. Bara för att du fick en hormonell obalans efter en förlossning med dessa symtom som gick att läka så betyder det inte att det är så för alla. Jag har haft pmds sen jag kom in i puberteten när jag var 10 år, provat alla dessa flummtips. Ätit paleo, 0 socker, kosttillskott, motion mm. Och det har hjälpt kanske 10-15%. Det hjälper lite, men nej, det läker inte ut denna sjukdom för det är ingen obalans! Tycker informationen som vulverine och du mfl sprider om just pmds är livsfarlig. Det lägger skuld hos den sjuka. Tycker vulverine har en del poänger ang fertilitetsförsåelse men när det gäller pmds är hon ute och cyklar. Lätt att säga om man själv inte har riktig pmds utan pms eller hormonella obalanser. Och då har jag ändå tilltro till naturmedicin och holistisk hälsa till viss del.

Tycker vi kan hålla god ton i tråden och inte vara skuldbeläggande gentemot varann. Vi alla lider uppenbarligen och låt oss hjälpa och stötta varann istället.

Håller med de senaste inläggen om att stress påverkar väldigt negativt. Tycker dock det känns så svårt och som en ond spiral. Känns som att jag blir stressad i kroppen när jag har pmds. Trots att jag försöker ta det så lugnt det bara går. Känns som det är svårt att vila så mycket som man behöver IOM hur vårt samhälle ser ut. Skulle behöva sjukanmäla mig 2 veckor varje månad isf. Känner mig mycket mer stresskänslig också under den perioden. Känns som att småsaker som normalt sett inte skulle orsaka stress kan ge ett stort stresspåslag i kroppen...

"Förstår inte varför så många kvinnor i fertil ålder accepterar hormonrubbningar och käkar antidepressiva år efter år?"

Problemet är ju att du är nedlåtande mot kvinnor som tar antidepressiva. Om du inte förstår varför så kan jag berätta att det är för att inget annat har hjälpt. Tror du inte vi har provat att äta nyttigt och leva hälsosamt eller? Jag har full respekt för att det hjälpte för dig, men hacka inte ner på oss som käkar antidepressiva, det är ett val vi gjort av desperation, och vi alla önskar att vi var lika lyckligt lottade som dig som kunde lösa det genom meditation och paleo-dieten.