Forum Ekonomi & juridik Ekonomi
Inlägg från: S23 |Visa alla inlägg
  • S23
    S23
    205 svar
    Citera Återställ Anmäl

    Sambon vill ha procentuell ekonomi

    Ja och min man resonerar som så att vi själva valt våra yrken och lön. Han tjänar 38.000 jag 27.000. Långt tillbaka har jag tjänat mer än han. Han har även varit tjänstledih med 0 i inkomst m. Oavsett har vi delat 50/50.

    Då ni verkar jobba på timme anser jag att det, om ni ska införa procentuppdelning, är rimligt att räkna lönen på samma antal timmar. Alltså har hon jobbat 30 och du 50 så räknas även ut vad du tjänar på 30 timmar och procenten räknas ut utefter det. Annars blir du ju utstraffade för att du lagt fler timmar på jobb när hon kanske istället ägnat sig åt en hobby den tiden.

    Om ni börjar dela procentuellt så är det orimligt att du fortsätter stå för restaurangbesök och resor. Då skall dessa kostnader rimligtvis delas 50/50 mellan er. Känns ju som att hon kommer gå minus på detta om ni skall fortsätta leva likadant som nu.

    Min åsikt är att man delar lika. Annars kanske man också bör diskutera om hennes bindor och schampo verkligen ska ingå i matkontot. Äter du mer än henne? Då ska rimligtvis matkostnaden delas så att du står för mer av den. Äter hon dyrare produkter, då kanske hon ska stå för högre del av matbudgeten? Med andra ord. Det blir inte rättvist ändå.

    Argumentet som nämnts tidigare att hon kanske skulle valt ett billigare boende om hon levde själv köper jag inte. Faktumet att ni är två som delar på en hyra ger henne troligtvis en billigare boendekostnad än vad hon kan få om hon ska betalt en hel hyra på en lägenhet med lägre standard själv.

    Jag kan förstå din sambo. Men själv anser jag som sagt att man står för sina egna kostnader och står för sitt val av yrke/karriär. Jag tycker du gör mer än nog som betalar restaurang och resor

  • S23
    S23
    #30
    Citera Återställ Anmäl
    gbgumman skrev 2020-02-13 09:53:39 följande:

    Jag och min man resonerar som så att vi går båda till våra jobb och jobbar lika hårt och kommer hem lika trötta. (Den ända skillnaden är att mitt jobb är viktigt för vårta samhälle det är inte hans.) Därför ska vi ha lika mycket pengar var. Men vi räknar aldrig pengar. Han tjänar 65000kr och jag 31000. Vi anser båda att det är rättvist. 


    Detta respekterar jag fullt ut. Jag anser igentlihen inte något av alternativen som felaktiga. Utan det handlar om vad man själv anser vara rätt.

    Troligtvis står du och jag ganska olika politiskt utifrån hur vi ser på livet och privatekonomin.

    Jag anser mig som kvinna, av jämställdhetsskäl, inte vilja bli försörjd av min man och vara i den beroendeställningen. Men jag är helt med på att man av samma anledning kan resonera tvärt om.

    Vi har båda alltid haft pengar över varje månad vilket naturligtvis gör att vi ännu mer anser att man själv jobbat för sina pengar och därför inte delar procentuellt. Hade en utav oss knappt gått runt så hade det kanske varit annorlunda. Dock ser vi båda på ekonomi som att man alltid skall se till att ha en sparbuffert som räcker att leva minst ett år på. När min man var tjänstledig levde han på sparade pengar helt enkelt.

    Vi anpassar utgifter efter inkomster och lever just nu enbart på mannens halvtidslön då jag är föräldraledig på 100% och han 50%. Just nu lever jag alltså på hans lön, detta blir kompensationen för att jag väljer att stå utan inkomst när jag är hemma med vår dotter för att vi skall kunna vara hemma tills hon är minst tre. Så just nu har ingen av oss möjlighet att spara pengar, vilket jag anser som en rättvis fördelning.

    Svaret på ts fråga anser jag vara att inget egentligen är rätt eller fel. Man måste vara överens helt enkelt. Det man dock kan säga är att ts sambo ur en laglig mening inte har rätt till hans pengar, och att hon troligtvis inte hade haft lägre utgifter om hon levde själv
  • S23
    S23
    #34
    Citera Återställ Anmäl
    gbgumman skrev 2020-02-13 12:20:05 följande:

    Jag ser mig inte som försörjd. Vi har ett konto där det finns pengar och från det kontot handlar vi båda två. Finns det mindre pengar handlar vi mindre finns det mer så handlar vi mer och spar mer. Det är helt lika både i insats och möjlighet att handla. Dock får han en högre pension än jag vilket gör att mitt pensionssparande är högre. Vi försörjer inte varann vi har bara exakt samma levnadsstandard eftersom vi båda bidrar med våra kroppar exakt lika mycket. Sedan är det helt sjukt att min arbetsgivare inte fattar att värdera mitt jobb lika mycket som hans, men det tycker vi inte att jag ska behöva "lida" för. En gång i tiden var han arbetslös och då var det nästan bara min lön som kom in på kontot och vi gjorde likadant då. Inte försörjde jag honom vi delade bara på det som kom in.

    Vad tror du att jag röstar på nyfiken


    Skulle gissa att du ligger mer åt det röda hållet och jag åt det blå. Partipolitik vågar jag inte uttala mig om. Vill dock säga att jag inte själv kan sympatisera helt med något parti eller block egentligen.

    Vi har helt enkelt mycket olika syn på vad man själv ?ansvarar? för och rättvisan i att vi tjänar olika.

    Jag och min man står också helt olika för inköp av möbler och dylikt. Jag har inget intresse i röjsågar och gräsklippare, som är nödvändigt där vi bor. Och han har inget som helst intresse i fina kuddar. Vill jag ha nya kuddar enbart av utseendeskäl så betalar jag dom. Han betalar röjsågen.

    Nu har jag iof inget jätteintresse i kuddar, men bryr mig ändå mer än vad han gör.

    Detta fungerar för oss, men som sagt, jag kan inte anse att du och din partner på något sätt gör fel. Ni gör som passar er bäst helt enkelt och vi gör som passar oss bäst.

    Tyvärr har ju ts problemet att de tycker olika
  • S23
    S23
    #44
    Citera Återställ Anmäl
    gbgumman skrev 2020-02-13 13:55:47 följande:

    Jo jag är röd/grön

    Men vårt sätt att dela blir ju samma som ni. Min man köper det han vill kanske röjsågar och jag (ja kanske inte kuddar men plädar och antikviteter) köper jag. Det är bara det att vi låter varann göra det utan att prata om pengarna. På kvällen kanske vi säger nu ska du få höra vilken fantastisk... jag köpte idag. Har funkat för oss oavsett vilken summa vi fått in. 

    Jag håller helt med dig om att alla gör som det passar dem och alla är rätt så länge man är överens, och som du också skriver så är det här problemet ligger hos ts.

    Men jag gillar inte att man säger att jag blir försörjd för det blir jag inte. Gillar inte att man säger att jag är i beroende ställning för det är jag inte. Vid ev skilsmässa är det jag som går segrande ur ekonomiskt pga saker jag inte vill skriva här. Om han dör skulle jag tacklare bra försäkringar klara mig galant, lika så han men men då inte pga försäkringar utan för han ärver mig och har hög lön. 


    Hej! Jag menar inte heller att du är i beroendeställning utan menar att jag själv skulle känna så. På samma sätt anser jag inte att du blir försörjd. Men jag vill inte bli ?försörjd? ur det avseendet att jag lever på vad JAG anser inte är mina pengar. Ni har valt att dela på era. Vilket betyder att alla pengar är bådas pengar, själv skulle jag aldrig kunna se det så
  • S23
    S23
    #45
    Citera Återställ Anmäl
    gbgumman skrev 2020-02-13 13:55:47 följande:

    Jo jag är röd/grön

    Men vårt sätt att dela blir ju samma som ni. Min man köper det han vill kanske röjsågar och jag (ja kanske inte kuddar men plädar och antikviteter) köper jag. Det är bara det att vi låter varann göra det utan att prata om pengarna. På kvällen kanske vi säger nu ska du få höra vilken fantastisk... jag köpte idag. Har funkat för oss oavsett vilken summa vi fått in. 

    Jag håller helt med dig om att alla gör som det passar dem och alla är rätt så länge man är överens, och som du också skriver så är det här problemet ligger hos ts.

    Men jag gillar inte att man säger att jag blir försörjd för det blir jag inte. Gillar inte att man säger att jag är i beroende ställning för det är jag inte. Vid ev skilsmässa är det jag som går segrande ur ekonomiskt pga saker jag inte vill skriva här. Om han dör skulle jag tacklare bra försäkringar klara mig galant, lika så han men men då inte pga försäkringar utan för han ärver mig och har hög lön. 


    Den stora skillnaden mellan oss är väl att jag anser att man väljer sin egen lön och yrke. Varken jag eller min man har utbildning och jobbar inom samma företag. Han jobbar skift och jag dagtid. Utan hans skifttilläfg hade vår lön varit lika. Jag skulle aldrig vilja byta med honom.

    Jag anser lönesättning inom så kallade kvinnoyrken vara en fråga som inte har med min privatekonomi att göra. Min man har inte bestämt att kvinnoyrken ska vara lågavlönade och jag anser att han inte ska ?straffas? för detta.

    Att kvinnoyrken generellt sett är lågavlönade handlar om att dessa ofta är inom offentlig sektor. Och att lönerna är låga där anser jag vara en större fråga än min privatekonomi.

    Jag anser egentligen snarare att det är andra arbeten som är för högavlönade. Inte att kvinnoyrken är för lågavlönade. Jag tycker inte att det tillhör våra rättigheter att kunna ha varsit rum till barnen, åka på semester och äta på restaurang mer än en gång per år.

    Nu har jag frångått ämnet och avslutar därför här.

    Ts. Utifrån att din sambo valt att utbilda sig inom kultur så kan jag till större grad anse att hon ska stå för halva kostnaden. Som du själv nämnt har du valt pengar istället för att ha ?roligt?. Hon har valt att utbilda sig inom nåhot som kanske kan anses kunna bedoqvas som hobby. Och har varit fullt medveten om framtiden lönemässigt.

    Tycker dessutom det är rimligare att du sparar till gemensam bostad. Går ni isär så har du dina intjänade pengar kvar. Håller nu ihop så får din sambo fördel i ett mer påkostat boende som du kanske äger mer av än henne. Spelar för henne ingen roll om ni äger hälften eller inte förens dagen då ni går isär. Och då kan jag inte tycka det är mer än rätt att du får dina intjänade pengar i form av majoriteten av vinsten vid försäljning, snarare än att hon nu ska konsumera upp dina pengar.
  • S23
    S23
    #49
    Citera Återställ Anmäl
    larssonc skrev 2020-02-13 16:07:39 följande:

    Nej man ska inte ha varandras pengar men man ska betala procentuellt lika på utgifter. Han kommer ändå ha BETYDLIGT mer kvar än hon och kan göra vad han vill med dom. Hon får ju inte hans pengar som läggs på utgifter? Det gör bara att hon får några tusenlappar mer över i månaden om han betalar någon tusenlapp mer än hon. Jag tycker det är det mest rättvisa om man lever ett liv ihop. Trist om den ene ska ha massor av pengar att göra vad man vill med och den andre knappt något kvar bara för att man valt olika jobb? Skulle aldrig köra av att leva med en person som är så snål och rädd om sina pengar att man inte kan se till att det är jämnt när det gäller utgifter man har gemensamt. Tur nog lever jag med en vettig person.. flera av er här inne gör en mörkrädd. Det handlar inte om att leva av den andre. Det handlar om att betala procentuellt lika mycket på de gemensamma utgifterna.


    Fast det som händer i praktiken är ju att ts sambo får hans pengar. När han betalar mer av utgifterna får han mindre kvar och hon mer. Med andra ord. ts skulle lika gärna kunna ge dessa tusenlappar direkt till sin sambo, vore precis samma sak.

    Ts har nu dessutom skrivit att sambon inte har problem med ekonomin. Hon har råd att göra naglar varje månad och verkar ha pengar över. Hon har valt ett jobb utifrån sitt intresse och inte utifrån att tjäna pengar. De har valt bostad utifrån hennes lön.

    Med alla dessa aspekter kan hag inte tycka att det på något sätt är snålt att ts vill spara de pengar som han arbetet hårt för till att kunna köpa en gemensam bostad.

    Massor av pengar att göra vad man vill med... jaa. Men behöver sambon verkligen mer pengar att göra vad hon vill med? Och isf är det väl hennes ansvar att fixa fram pengar att kunna bränna på fika och restaurang.

    Ts bränner inte bort sina pengar i ett lyxigt leverne som sambon inte får ta del av.

    Hade varit stor skillnad om ts sambo var sjuk eller av andra anledningar inte kunde arbeta. Men så är nu inte fallet. Ts kan naturligtvis dela med sig om han vill. Jag tycker det är sniket av sambon att försöka sno åt sig av pengar som ts kämpat för.
  • S23
    S23
    #52
    Citera Återställ Anmäl
    perfect skrev 2020-02-13 18:37:35 följande:

    Självklart så skall den som tjänar mer lägga mer till det som är gemensamma kostnader, I mitt fall så har jag alltid kört den linjen med procentuell delning, och det som blir över bestämmer var och en över själva. Du är mycket ogin bara för att Du tycker Du är bättre än Din sambo.


    Om vi förutsätter att ts sambo gjort ett aktivt val när hon valt ett yrke Med lägre lönenivåer så är det väl inte mer än rätt att ts som valt en annan bana får behålla de pengar han tjänar och kämpat för? Om du läser vad ts skrivit så har ts sambo inga problem med att klara ekonomin och han själv lever inte ett liv som hon blir exkluderad från pga att hon har lägre lön
  • S23
    S23
    #110
    Citera Återställ Anmäl
    Mortiscia80 skrev 2020-02-15 10:53:05 följande:
    Hur då "resonerar"? Sambolagen existerar och om parterna inte kan komma överens är det den som gäller.
    Ja och Sambolagen anser att man om man flyttat in i bostaden gemensamt så har båda parter rätt till 50/50. Oavsett om ena parten betalat hela bostaden och ÄGER hela. Enligt mig är detta en totalt orimlig lag. Det rimliga vore att man skriver papper på att man skall få 50% var om man VILL ha det så. Inte att detta skall ske automatiskt, när dessutom många är helt ovetandes om denna lag
  • S23
    S23
    #115
    Citera Återställ Anmäl
    Mortiscia80 skrev 2020-02-15 14:20:00 följande:
    Som jag läste så var det inte riktigt så, det var något om att de skulle ha haft en lgh som passade bådas ekonomi men sen blev det inte så iaf osv. Sedan väljer ju ts själv att bjuda ut henne på restaurang osv, det är isf hans val förstås.

    Jag vet inte hur dåligt ställt hon har men det känns som att hon anser sig ha mindre pengar än hon egentligen har, svårt att säga. Däremot stod det inget om att hon betalar 40 % av utgifterna men ts skrev att han har ungefär tre ggr så mycket kvar efter att deras utgifter är betalade.
    Ts har skrivit en del svar här i tråden med information och troligtvis kan du hitta denna information där.
    Jag har uppfattat det som att boendet är valt utifrån hennes låga lön. De bestämde en månadshyra som de båda var okej med och ts valde sedan att erbjuda sig att betala lite mer av hyran ifall det slutat med ett dyrare boende, vilket det inte gjorde. De har alltså en hyra som bygger på att henneslägre lön skall klara av detta.
  • S23
    S23
    #118
    Citera Återställ Anmäl
    Noname00 skrev 2020-02-15 14:39:08 följande:
    Ska man vara riktigt noga så säger lagen "Bostaden ska vara införskaffad för gemensamt bruk" man behöver inte ens ha bott i bostaden.

    Det det som också är lustigt är att man äger inte bostaden tillsammans även om  den införskaffats för gemensamt bruk.
    Den som ej äger den har inga förpliktelser eller skyldigheter, utan bostaden blir samboegedom om någon begär det genom boldening.
    Det är också anmäkningsvärt att en person kan begära 50% av nettovärdet av vid en vinst men ej bli skyldig att täcka 50% om samma bostad säljer med förlust.
    En sambo kan inte för in en minuspost i en bodelning.

    Därför ser man till att skriva papper på allt för att säkra sina pengar, eller försäkra sig att man får värde i form av något annat.
    Ja alltså vi har alltid skrivit samboavtal (och nu äktenskapsförord). En till intressant sak är att min man inte får låna pengar på SIN bostad, han äger alltså hela huset, utan att jag godkänt detta. Då finns alltså även ett äktenskapsförord på att hela huset är hans. Mycket märkligt kan jag ju tycka, men så ser lagen ut.

    Det tråkiga med sambolagen är ju att många inte är medvetna om den och inte tänker på samboavtal
  • S23
    S23
    #120
    Citera Återställ Anmäl
    möjligt skrev 2020-02-15 14:57:49 följande:
    Jo all den faktan finns i TS inlägg

    PRECIS!

    "Har hon en full lön en månad ligger hennes omkostnader på cirka 40%, det betyder att hon har 60% kvar av sin inkomst att röra sig på, fritt. "

    Detta har Ts kommenterat kanske därför detta missats av den som skrev kommentaren du svarade till.

    Alltså totalt orimligt att TS ska betal mer om hon nu har 60% av lönen över efter att alla utgifter är betalda.
  • S23
    S23
    #121
    Citera Återställ Anmäl

    Vill bara tillägga att ts sambo de gånger hon inte får ihop till 100% jobb faktiskt kan arbeta vid sidan av.
    Då hon arbetar med inredning antar jag att detta är i form av "jobb" och att hon oftast vet vilka uppdrag hon kommer ha åtminstone några dagar i förväg. Isf är det inga problem att vara med i en vikariepool för förskola och jobba som vikarie de dagar hon inte har annat jobb.

    Och ja, vikarier inom förskola finns det alltid ett behov av. Jag har aldrig stått utan jobb en enda dag när jag varit i vikariepool, oftast finns det inte vikarier så att det räcker.

  • S23
    S23
    #125
    Citera Återställ Anmäl
    Mortiscia80 skrev 2020-02-15 17:18:27 följande:

    Fast så är det inte riktigt. Vid första anblicken kan det se ut så men praxis är att man måste ha bott ihop ett längre tag. Har man bara bott ihop ett år får den inflyttade sambon knappt någonting av värdet, det är tydligen först efter fem år som man delar lika. En förutsättning är fortfarande att bostaden inköpts för samboendet, inte bara att ena haft den sedan tidigare och den andra flyttat in.


    Ah. Bra att veta. Tycker dock detta är orimligt oavsett om man hunnit bo fem år eller inte.
  • S23
    S23
    #127
    Citera Återställ Anmäl
    Mortiscia80 skrev 2020-02-15 17:35:35 följande:

    Personligen anser jag att om man t ex delat på kostnaden för en bostad så ska man dela på värdet men om den ena bara betalat 30 % så kan man inte räkna med mer om man går isär. Jag vet inte bakgrunden till varför lagen säger att man ska ha rätt till del av värdet om man inte själv bidragit till inköpet men man får anta att det finns en vettig tanke bakom.


    Ett skydd för oss stackars kvinnor som inte kan ta hand om oss själva?

    Jag ger inte mycket för att det skall finnas vettigheter bakom alla lagar tyvärr
  • S23
    S23
    #133
    Citera Återställ Anmäl
    MRAKas skrev 2020-02-15 23:38:06 följande:

    Jag orkar inte läsa igenom 13 sidor.. Så ursäkta om nån redan kläckt samma vishet..

    Det finns enligt alla sunda sätt att tänka endast 2 alternativ som är rättvisa.

    Det ena är att ni fortsätter som nu gör idag, ni delar alla gemensamma utgifter rakt av.

    Detta blir lite som att dela lägenhet med en polare o jag skulle aldrig personligen acceptera att leva på detta sätt i en relation. Men ekonomiskt rättvist är det utan tvekan.

    Det andra är att ni går all-in med fullständigt gemensam ekonomi, in med allt på samma konto o så dras allting därifrån. Detta gör att ni på alla sätt blir ekonomiska jämlikar inom förhållandet. Detta är det enda naturliga sättet att fördela ekonomi om avser att leva sitt liv tillsammans med en annan människa. Detta blir ju oerhört mer viktigt senare när det kommer barn o allt som det innebär för det ekonomiska med i bilden.

    Men att fördela det ekonomiska ansvaret procentuellt efter inkomst är inget annat än fullständigt o totalt orättvist ur alla perspektiv.

    Rent kommunistiskt vänstergängat vansinne rakt av, om din sambo kräver detta av dig så bör du avsluta förhållandet omedelbart.   


    Nu förstår jag verkligen inte logiken? Alltså vad är bättre med att dela lika på pengarna än att ts står för 70% av utgifterna? Om pengarna går in på ett gemensamt konto får ju ts sambo tillgång till hälften av ts lön, om vi föruttter att de använder lika stor del av pengarna på det kontot, och det är ju mer än vad 70% av deras utgifter är?

    Jag är för att dela 50/50 på utgifterna dock
  • S23
    S23
    #164
    Citera Återställ Anmäl
    MRAKas skrev 2020-02-16 11:00:21 följande:

    Fullständigt befängt upplägg, helt vansinnigt.

    Hur kan ni någonsin känna er som jämlikar inom förhållandet om den ena har ett betydligt större överskott än den andra?

    Den ekomiskt starka parten får på detta sätt makten att helt ensam bestämma hur familjen ska leva och vad de ska lägga pengar på. Den ekonomiskt svagare lägger i praktiken enbart fram önskemål om hur familjen ska leva, som den starka väljer om den vill bevilja eller inte.

    Helt vansinnigt, vem faan accepterar att leva på detta sätt?


    Kanske utgår du från att den som tjänar minst aldrig har pengar kvar?

    Vi delar 50/50. Han tjänar 37, jag 27. Jag konsumerar garanterat mer i vardag än vad han gör (men han lägger oftare sina pengar på rejält dyra saker). Jag har aldrig någonsin känt mig begränsad och han styr absolut inte vad vi gör. Jag kan spara 10.000 i månaden. Då har jag ändå konsumerat på annat än de stående utgifterna.

    Då han har en mer minimalistisk syn på livet än jag så skulle jag aldrig vilja hamna i läget att konsumera hans pengar som han arbetat för. Hans mål är att inte behöva arbeta 100% hela livet. Ska jag då förstöra det han kämpar för genom att kasta pengar på materiellt skit?

    Jag anser att vi gör vad som passar bäst. Dom som känner att de vill dela lika ska naturligtvis göra det. Men det betyder inte att vi som valt annorlunda lever ett pissliv där den andre bestämmer.

    Jag skulle snarare bli mer begränsad om vi hade gemensam ekonomi eftersom jag inte skulle vilja spendera pengar på saker som han anser onödigt. Och naturligtvis det omvända, han skulle då inte känna sig fri att spendera pengar på sådant som jag kanske anser onödigt
  • S23
    S23
    #170
    Citera Återställ Anmäl
    Amfitrite2 skrev 2020-02-16 11:57:49 följande:

    Jo, men då har du ju en hyfsad lön i alla fall, och skillnaden mellan era löner (efter skatt) är inte så stor. Men hur skulle du ställa dig till, om det skilde kanske 60 000 kr i månaden mellan er? 

    Och vad händer, om ni får barn och du går ner i tid för att ERA GEMENSAMMA barn inte ska behöva vara långa dagar på ett stökigt dagis? Och tar hela föräldraledigheten (plus kanske mer hemmatid); alla dagishämtningar och det mesta av vabben? Ska ni fortfarande sitta och vakta på var sin penningpung då?


    Vi har faktiskt redan barn och är även gifta. Jag kommer ta merparten av föräldraledigheten och nu första året har jag inte tagit en enda dag med föräldrapenning. Han har då fått stå för alla utgifter.

    Att jag är hemma kompenseras av honom ekonomiskt. Men jag ser det också som en fördel att jag får vara hemma eftersom det alltid varit min vilja och jag sett till att spara ihop en buffert för att ha råd med detta.

    Den dag jag börjar ta föräldrapenning kommer utgifter delas procentuellt urifeyer hur mycket jag då förlorar på att inte arbeta.

    Ta har aldrig hävdat att hans sambo inte har en hyfsad lön när hon arbetar heltid?

    Som sagt. De flesta här utgår från att parten med lägre lön inte har en krona över när månaden är slut
  • S23
    S23
    #174
    Citera Återställ Anmäl
    Amfitrite2 skrev 2020-02-16 11:57:49 följande:

    Jo, men då har du ju en hyfsad lön i alla fall, och skillnaden mellan era löner (efter skatt) är inte så stor. Men hur skulle du ställa dig till, om det skilde kanske 60 000 kr i månaden mellan er? 

    Och vad händer, om ni får barn och du går ner i tid för att ERA GEMENSAMMA barn inte ska behöva vara långa dagar på ett stökigt dagis? Och tar hela föräldraledigheten (plus kanske mer hemmatid); alla dagishämtningar och det mesta av vabben? Ska ni fortfarande sitta och vakta på var sin penningpung då?


    Nu har jag tid att fortsätta svara.... Hade det skiljt 60000 mellan lönerna så hade min man kunnat spara 50000 mer i månaden än vad han gör idag. Det betyder ungefär 500.000 som varje år skulle gå direkt till sparande för boende. Det skulle resultera i att min man den dagen vi skall flytta till större hus troligtvis skulle betala och äta hela fastigheten själv vilket skulle vara en ekonomisk vinst för mig då jag skulle slippa låna och betala ränta på lånet. Han skulle då också, eftersom han då äger hela huset, stå för alla underhållskostnader för huset. Alltså, jag får ett ?bättre? boende utan att betala för det.

    Som det ser ut idag så äger han faktiskt hela vår fastighet då jag inte var redo för ett köp när han var det, tanken är att vi skall flytta härifrån inom några år. Eftersom vi bor på landet anser jag det vara hög risk att Fastigheten inte ökat i värde vid försäljning, därför har jag valt att inte köpa in mig alls. Således betalar han allt underhåll på huset.

    Skulle jag gå ner i arbetstid för Barnens skull så hamnar vi naturligtvis i ett läge där mannen blir tvungen att kompensera detta ekonomiskt.

    Att lämna på dagis anser jag inte vara särskilt betungande och inte heller något som påverkar min ekonomi?

    Ja vi sitter med varsin penningpung och det skiljer kanske 30% i hur mycket sparade pengar var och en av hos har. För mig innebär den uppdelade ekonomin en frihet som jag inte hade haft annars. Andra upplever uppenbarligen det motsatta.

    I ts fall så har sambon pengar kvar varje månad.hon har som jag uppfattat det heller inte en dålig lön. Han spenderar inte mer pengar än hon utan sparar till boende. Jag anser det därför totalt orimlig att dom ska dela procentuellt när han uppenbarligen inte vill det
  • S23
    S23
    #176
    Citera Återställ Anmäl
    BeautifulLiz skrev 2020-02-16 12:34:59 följande:

    Samma här, vi har till och med varsitt eget sovrum!

    En hel del i vårt hem kommer från mitt barndomshem, alltså är det mina saker.


    Här har vi också en hel del möbler och saker som är uppenbart den enes eller andres. Vid en separation finns det ingen diskussion om vem som ska ha vad. Om inte den ene vill försöka jävlas då naturligtvis. De flesta möbler är arvegods som uppenbart tillhör den ene. Men naturligtvis nyttjar vi båda alla dessa saker så länge vi lever ihop så ingen nu missförstår detta
Svara i tråden
Svar på tråden Sambon vill ha procentuell ekonomi

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2024 - All rights reserved       Modern Women Media Sweden AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies