Vad är nästa steg?

Klart jag förstår att otrohet inte löser problemen vi har utan snarare är det så att det kan sluta illa för alla inblandade om jag skulle välja den vägen, men jag sticker inte under stol med att det var just uppmärksamheten från den här andra kvinnan som fick mig in på otroheten. Jag är en väldigt analytisk person med ett stort konsekvenstänkande (krävs i mitt arbete) så steget från tanke till handling är väldigt stort för mig ivf när det gäller allvarliga saker som detta.

Jag tycker du har en hel del bra åsikter som ligger helt i linje med vad andra i tråden också skriver så det tar jag till mig. Tack.

Jag kan då meddela alla i tråden som är intresserade att jag haft ett längre samtal ikväll med den andra kvinnan och talat om för henne att det inte kommer att bli något mellan oss två utan att jag vill fortsätta att jobba på min relation med min fru, skulle det sedan visa sig att det blir skilsmässa längre fram är det inte omöjligt att jag tar upp kontakten med denna tjejen igen om hon fortfarande är singel då.

Eftersom jag och min fru pratat om vår situation så många gånger men att det inte blir någon förändring trots det så har jag också i kväll skrivet ett långt brev till min fru som berättar precis hur jag känner och mår utan att på något vis vara anklagande där jag också tar upp många av dom sakerna och infallsvinklarna jag fått tips om i tråden, jag hade tänkt ge henne brevet att läsa i lugn och ro innan vi faktiskt sätter och ner för att prata om hur vi går vidare.

Tack så mycket till alla som engagerat sig i min situation.

En tanke. En när vän levde för länge sedan i ett förhållande som han betraktade som nära och känslomässigt bra. Men inget sex. Det kom senare fram att hon hade en älskare hon hade sex med. Men älskade sin familj. Hon berättade då att hon inte var sexuellt attraherad av honom men hade starka känslor för honom.
Han avbröt relationen och hon blev väldigt ledsen.
Vet inte hur mycket du vet om vad din fru gör exempelvis på sina resor.
Men det gäller kanske inte er.

Vad som är viktigt för dig är ju att fatta ett beslut.För jag tror att du hamnar i någon slags kaos. Kräva att hon följer med till en familjerådgivare där hon får jobba med sitt sexuella ointresse.
Sedan har du ett val du måste göra. Antingen fullt ut acceptera hennes sexuella ointresse eller av sluta relationen. Ett tufft beslut. Men ändå ett riktlinje. Och med det ett lugn.

Har du pratat med din fru om lösningen att du skaffar sex på annat håll? 

Gör det innan du skaffar sex på annat håll. Var tydlig. Förreslå det som en lösnig på de behov du har och den frånvaro av behov som hon har.

Kanhända tycker hon det är en bra idé, och då blir det ju lätt för dig att göra det utan att vara otrogen. Kanhända tycker hon det är en dålig idé och tycker också att ni ska få fart på ert sexliv igen. Vad du än gör, var inte otrogen. Dvs bryt inte era explicita eller implicata löften utan att prata om det. Det är ovärdigt och fegt.

Prata!

Jag är faktiskt förvånad över att det skulle ta så lång tid innan detta kom på tal om eventuell otrohet från min frus sida men det kan jag direkt avfärda. Såklart jag inte vet vad som händer när hon åker iväg med sina kompisar men dom är alla vänner till oss och inte bara henne så hade det skett något då hade jag fått reda på det på ett eller annat vis. Det är tjejerna bland paren i vår kompis krets som brukar dra iväg.

Hon arbetar på ett arbete som mer eller mindre gör det omöjligt för henne att vara otrogen på arbetet, hade hon varit det så hade det också blivit snack som jag förr eller senare hade fått höra eftersom även på hennes arbete har vi gemensamma vänner som jobbar på och det är en liten arbetsplats där alla vet mer eller mindre allt om alla, och all övrig tid mer eller mindre spenderar vi tillsammans antingen hemma eller på någon aktivitet. så jag tror verkligen inte att hon är otrogen. 

En annan aspekt som jag antydde tidigare om är att jag faktiskt inte vet om jag hade blivit arg eller ens ledsen om hon hade varit otrogen eftersom det ju faktiskt inneburit att hon har någon form av sexualitet kvar inom sig och det hade vi kanske kunnat jobba med.

Hej
Intressant tråd och diskussion. Nu vet jag inte om någon redan föreslagit det jag kommer att göra men jag skulle i all vänlighet ge dig ett alternativ till det som diskuterats hittills. Och det är att du drar ner på din lust. Det kanske låter orättvist eller drastiskt men det kan vara ett pragmatiskt val. Frågan är hur mycket du älskar din fru och hur mycket du vill kämpa för ert förhållande.

Jag har upplevt precis det du beskriver. Och jag har till slut kommit i en fas av mitt liv där jag inte längre känner någon sexlust. Det är en sådan befrielse skall du veta. Istället kan jag koncentrera mig på andra saker som är helt och friskt samt på sånt som stärker min relation till min fru. Gemensamma intressen och hobbyer. 

Ni är båda i 45 års åldern har jag för mig att jag läste. Din sexlust kommer antagligen (inte nödvändigtvis men sannolikt) att börja dala om 5 år eller så. Så med andra ord...håll ut. Om det är för jobbigt nu och du inte kan tänka dig att vänta in din dalande lust så finns det medicinsk hjälp att få. När jag var som mest desperat (yngre än du är nu) så tog jag kontakt med en läkare för att diskutera det här. Jag fick till och med träffa en kurator först. Efter kuratorn beskrev läkaren ett antal olika medicinska sätt att dämpa min lust och även att helt slå sönder den. Det senaste alternativet är kemisk kastrering. Att dämpa lusten kan man beakta olika preparat som man tar mot depression iom att dom har en hämmande effekt på sexlusten. Nu hade inte jag diagnosen depression men han föreslog att jag skulle testa en sådan medicin för att få lindring. I mitt fall märkte jag ingen större skillnad skall jag säga men det är nog olika från individ till individ. Så det kan funka för dig. Sen finns det ju kemisk kastrering också. 

Men jag valde istället för att kämpa ner min sexlust. Jag tycket att det kändes så frustrerande och förnedrande att känna mig sexuellt bortvald och o-åtrådd. Jag kände också att det var pinsamt att behöva ha den där driften. Så efter ett antal år (i mitt fall kanske ca 6-8) så började min sexlust sakta klinga av. 

I dag är jag över 50 och känner en lättnad över att inte ha sexlusten som en ständig distraktion och störningsmoment. Min fru känner också samma lättnad iom att hon inte längre behöver gå omkring med dåligt samvete och känna min underliggande sexuella frustration längre.

Så bara ett tips i all vänlighet. Håll ut...det går över. Eller be om att få medicinsk hjälp för att döda din lust. 

Inte nåt bitter..

Hmm, jag säger inte att din fru är otrogen, men jag du skulle förvånas över hur mycket folk täcker upp för varandra. Hennes väninnor har sin lojalitet hos henne inte dig och även om man inte gillar det en i gänget gör så verkar flesta verkar resonera som att man inte vill lägga sig i andras dramer, eller att man inte vill såra någon genom att berätta. Så jag skulle inte vara så säker på att det du skulle få reda på det om jag vore du. Det betyder inte att det måste vara så, utan snarare att du borde ha de i åtanke och inte bara avfärda det som ett säkert nej.

Om din fru skulle vara otrogen så är det väl bra att hon har sexualitet kvar MEN den hjälper inte dig ett skvatt eftersom det då betyder att hon inte vill använda den på dig utan hellre på andra. Dessutom innebär det att hon hellre går bakom din rygg än pratar med dig om sina känslor vilket inte heller ger mycket att jobba på och en person som hellre går bakom ryggen är diskuterar problem är väldigt svår att hitta en lösning med eftersom alla lösningar bygger på att man kan komma överens om något. Och hur kommer man överens om något med en person så går med på något men gör som hon vill ändå i smyg?

Vad gäller ert problem så tycker jag att det absolut viktigaste just nu är att få reda på VARFÖR din fru inte vill ha sex, och då menar jag den verkliga anledningen inte bara något hon kläcker ur sig för att undvika en konflikt. Så länge man inte kommer fram till det verkliga problemet så kan man ju heller inte hantera den.

När skrev Fjäril kär nåt om att ts skulle ha rätt till fruns kropp?? Det enda hon sa var att frun faktiskt sänder signalen att ts förtjänar att leva utan sex, och att det kanske bör ifrågasättas om hon verkligen tycker det. Att du sen tolkar in att Fjäril kär menade att frun måste ligga med ts för att han har rätt till hennes kropp säger mer om dig än om Fjäril kärs inlägg...

Förlåt, men jag har faktiskt inte sett ett enda inlägg där ts har varit otrevlig mot dig, trots att du är ganska provocerande, och har en väldigt störd syn på sex och samlevnad. Att gardera sig mot att du eventuellt är ett troll är inte att vara otrevlig; han säger inte att du ÄR ett troll, bara att OM du är det (vilket faktiskt är ganska lätt att tro) så ber han dig lämna tråden. Jag förstår att du har problem, och jag - liksom flera andra (inklusive ts) - tycker synd om dig, och hoppas att du kommer att söka hjälp, men det finns ingen anledning att bli otrevlig - och framför allt inte mot en annan människa i kris - för det.

Ts! Jag vet att några andra har föreslagit detta, men jag har inte sett om du har svarat på det (ber om ursäkt om jag läst slarvigt): varför inte prata med frun om ett öppet förhållande? Otrohet är ju verkligen sista utvägen - det är väl bättre att se om du inte kan få till det utan att gå bakom fruns rygg?