Sjukskriven och barnlängtan, hjälp!

Jag och min sambo har snart levt ihop i 5 år. Vi är 26 (jag) och 28 år (han) gamla.

Under flera års tid har jag dagligen tänkt på framtiden och när vi ska bilda familj ihop. Han har sagt vid tillfällen att han vill ha barn, men aldrig mer än så.

Argumentet han har använt är att jag inte "har mitt liv i ordning". Jag är långtidssjukskriven med oklar återgång till arbete. Därav är min inkomst inte skyhög. Han har heltid, fast arbete med bra lön. Vi har bra boende med plats för fler.

Känns så jobbigt att det är jag som är "problemet". Jag förstår hur han tänker, jag hade också hellre valt att ha en bra inkomst och vara frisk. Men nu ser inte verkligheten ut så. Att vänta på att jag ska börja arbeta/bli frisk kan vara många år fram i tiden och vi har inte all tid i världen.

I övrigt är vår relation helt fantastisk, vi är så lyckliga och jag älskar honom så. Känner bara extrem stor press på mig, samtidigt känner jag att vi är så redo för familj.

Hjälp, tankar?

Jag är sjukskriven av flera anledningar, dels behandling av tidigare trauma, samt att jag lever med ett hjärtfel. Detta är ingenting som ska förvärra eller påverkas av en graviditet.

Jag vet hur det låter, men jag är inte en av de latmaskar som glider på räkmacka. Jag har slitit mig ensam genom livet och sedan jag träffade min partner så finns äntligen framtidsdrömmar.

Jag kommer inte ha några svårigheter att vara gravid eller ta hand om barn, jag lever precis som alla andra och tar hand om allt hemma då sambon arbetar.

Jag vet att det är något att tänka på i denna ekvation, men det är inget som jag ser ger en nackdel i familjelivet.

Det finns inget vi saknar i det praktiska, ekonomiska eller liknande.

Är det alltså helt orimligt av mig att vilja ha barn i detta läge? Jag ser det inte så, jag kan ju inte trolla bort min sjukdom. Betyder det då att jag helt ska utesluta att bygga min framtid?

Sjukskriven och barnlängtan, hjälp!

INNEHÅLL