Förvånad över plötslig ekonomisk status quo

Jag är lite i samma sitta, jag är 43 år och det är första de 2 sista åren som jag känner att jag faktiskt har pengar över att såra och investera. Jag har alltid tjänst hyfsat bra men också spenderat rätt friskts, det är först nu jag känner att jag har vad jag behöver och det faktiskt blir pengar kvar.

Är ju en enorm skillnad mot förr, jag gissar att man kommer vänja sig, men just nu har man ju nästan lite dåligt samvete. Är ett par år yngre än dig bara.

Jag känner igen mig. När vi slutade vara lusfattiga studenter (låååång studieperiod i flera olika länder, inklusive forskarstudier med ett lappverk av stipendier och lån) och faktiskt fick riktiga jobb tog det ett bra tag innan jag kunde anpassa mig till det. Allt från att tomatkross och snabbnudlar inte var en daglig del av kosten, till att vi kunde ta riktig semester, lägga lite pengar på fritidsintressen och spara. 
Vi gav oss själva en veckopeng för att spendera på oss själva, för annars var det så lätt att gå vidare i samma hjulspår utan att unna sig en endaste latte eller annan guldkant.

Jag inser ju nu att jag haft liknande "steg" tidigare, just som du säger så levde man ju på dagens fickpengsbudget helt och hållet när man pluggade. Minns att jag när jag blev antagen till drömutbildningen visste att jag inte skulle få CSN innan jag läst in motsvarande första terminen. 25 000 kr levde jag på från början av september till slutet av januari, det är ju inte mycket mer än vad jag idag har ut netto per månad. Jag har också varit säsongsjobbare där man mer eller mindre levde i resväska och i slutet av säsongen förvisso bott och ätit det mesta gratis men bara hade pengar till flygbiljetten för att ta sig till nästa jobb.

Unna du dig den där latten :)

Vet inte om jag direkt blev förvånad, när jag blev "rik" efter många års hårt arbete. Däremot ser man på pengar på ett annat sätt efter ett tag (eller efrer ett antal miljoner). Och man blir inte lockad på samma sätt av dyra saker. När man vet att man kan köpa en helt ny porsche lockar den inte lika mycket längre.

Eller en lägenhet i typ Spanien.

Däremot så blir det lätt en distans mellan mig och andra, när det blir påtagligt att man har råd samtidigt som andra kämpar för att det ska gå runt.

Det blir ju så när man drar ner på krökandet att man får pengar över. Det är dyrt att hänga på krogen.