Letrozol, PCO

Hm, känns ju verkligen som att köra i blindo? När har du fått äl tidigare gånger?

Jag har fått äl cd, 15, 16 och 22.
Hade jag tagit ovitrelle cd 15 förra kuren så hade de nog inte bidragit till någon äl tror jag då äggblåsan var jätteliten.

Finns de någon annan gyn du kan gå till och få ett vul? Om nu denna inte "vill".

Jaa precis! Är ju skönt att på ett sätt att gå vidare till något mer "avancerat" och som jag förstått större chans att lyckas med än med letrozol.
Hm, jag tror inte att du ska behöva säga till din chef varför du går iväg mer än att du måste till läkaren. Det kan ju vara en utredning av vad som helst som du går för. <3

Jo, känns lite konstigt men jag har också gjort det en gång.

Jag har gjort så hos min förra gynekolog, så länge de hade bekräftat att dosen fungerade och att jag fick ägglossning så tyckte hon att det var lugnt att göra så, men jag har aldrig tagit Ovitrelle, utan de tog progesteronprov som visade att jag hade fått ägglossning så då behövdes inte Ovitrelle.

Min nya gynekolog gör alltid ultraljud men jag behöver inte ta Ovitrelle.

Jag hade tyckt att det känts konstigt att ta Ovitrelle om jag inte visste hur stora äggblåsorna var, men i övrigt har jag alltid fått ägglossning av Letrozolen och aldrig blivit överstimulerad så egentligen har ultraljuden inte behövts.

Ja, nu är det nästan så att jag bara vill ha den här omgången Letrozol överstökad så att vi kan börja IVF:en. Har inte så höga förhoppningar...

Nej, jag vet, man ska ju inte behöva det. Men jobbar som lärare och då behövs vikarier om jag ska iväg och det blir liksom en så stor grej, jag kan inte bara ?smita iväg?. Känner mig så jobbig liksom. Vet att jag inte ska behöva känna så men gör det ändå. Och dagen då man gör äggplock ska man ju vara sjukskriven hela dagen, så då får jag väl säga att jag är såpass sjuk att jag inte ens orkar jobba på distans eller så. Känns dumt att ljuga, men vill inte heller säga som det är om ni förstår...

Åh jag förstår att du känner så, så att ni kan få "komma vidare". Men vem vet just för att denna omgång inte är lika stor press kring så kanske det är nu det händer? :P 

Ja jag förstår, jobbar man på kontor är de ju lättare att bara gå. Men du ska absolut INTE känna dig jobbig! Folk får tycka vad de vill men detta är ju ditt liv och du har ju rätt att besöka läkaren oavsett hur ofta de är. Det är inte alls dumt att ljuga! Man är under sån press som det är när man försöker skaffa barn och det inte går. Det är inget konstigt att inte vilja berätta för hela världen att man kämpar med ofrivillig barnlöshet. Det är ju en sån stor sorg och psykisk press som det är. Jag har inte berättat för pcos:en för mer än min sambo och en nära vän just för att jag inte orkar med frågor om hur de går osv. så jag förstår att du inte vill berätta om det på din arbetsplats liksom.

Ordentlig mensvärk och mensen kommer nog senast imorgon. Sambon har börjat ta upp flera gånger att han vill ha syskon och vill att vi ska försöka.
 
Borde ju hoppa av glädje? Men känner mig fortfarande inte riktigt redo att börja karusellen igen men samtidigt kan jag inte låta bli att tänka: tänk om vi försöker denna gång och så blir det faktiskt något?
Känner också av tidspressen lite fyllde 32 i tisdags, sonen närmar sig två år och allt jag vill egentligen är att vi ska kunna ge honom ett syskon. 

Hej allihopa! Hoppas allt är bra med er! Jag har varit lite inaktiv här då jag tycker att livet mest har stått still (den här väntan på vul....)

Anonym M, har mensen kommit igång? Förstår att det är svårt nu när planen tar en annan riktning, de var ju inte såhär det var tänkt.... men ni måste göra det som är bäst för er och om det är att ta en paus så tycker jag inte åldern ska göra att ni avstår. Sen är ju 32 ingen ålder als :P

Vicky89, förstår dina känsla för att det inte längre ligger på en själv med ivf utan överlåta det åt proffsen. Det där med att ta sig tiden för det från jobbet måste vara jobbigt... jag själv hade nog kört en sjukvecka alternativt berättat för mina chefer. Jag själv pluggar till lärare, (1 år kvar) så hoppas hinna göra Ivf under studietiderna så jag inte kommer ha problem med jobbet.  

Hej, allihopa!

Har läst ikapp tråden lite då och då och beklagar att det inte var er tur denna gång, trots fina ägglossningar och allt :( Det verkar som en del av er som nu påbörjar sista eller en av de sista kurerna innan IVF. Att det gått så lång tid att ni nu är där är helt ofattbart. Sorgligt och kämpigt på många sätt men också en lättnad i andra avseenden som jag förstår. Oavsett vilken process som ger er det där plusset och det efterlängtade lilla <3 så hejar jag på er! Fortsätter följa tråden och håller tummarna för att våren kommer med glädjande nyheter!

En uppdatering från mig:

Har precis gått in i v. 24 och känner vårt <3 varje dag nu i form av små buffar och spända kullerbyttor. Otympligheten gör sig påmind i vardagen mer och mer och kan knappt se hela underlivet nu utan spegel, haha! Har också börjat läcka lite råmjölk. Huvudvärken har iaf släppt en hel del sen jag blev sjukskriven på heltid och nu när jag numera är arbetssökande kan jag vila ordentligt och ta hand om magen lite extra.

Är smått orolig för covid-19 nu när de nya rekommendationerna kring gravida har kommit ut. Har testat mig vid förkylningssymptom några gånger men har alltid visat negativt. Tänker att jag ska ta ett antikropps-test inom kort för att utesluta att jag inte haft det (om jag nu utvecklat antikroppar). Att bli sjuk nu hade ju varit lite stressande med tanke på risken att föda för tidigt är rejält förhöjd.

Hur går det för er andra gravida? Hur mår ni? Hur ser ni på detta med covid och graviditet?

amandakollb, du har ju alldeles strax BF! Hur känns det? Vill höra ALLT sen om hur det gick med förlossningen <3