Vassa armbågar och kvinnliga härskartekniker

Oftast gäller kvinnlig konkurrens att den som är vackrast blir utsatt av avundsjuka andra som har svag självkänsla. Det är mycket osäkra individer som verkar jobba på din arbetsplats. Självsäkra människor som är trygga i sig själva blir inte så rädda. Det du beskriver är beteenden från väldigt rädda individer som känner sig utkonkurrerade och underlägsna alla andra.

Självklart ska du dra. Sök dig till tryggare människor och lämna de där.

Är inte det välkänt "tjejbeteende"?

Från skolgården och framåt. Utfrysningar och backstabbing?

Tror det är välkänt att kvinnor motarbetar kvinnor på arbetsplatser i högre utsträckning än någon annan könskombo.

Det känns bara så synd, då jag uppskattar resten av kollegorna. Jag och min närmaste kollega är ganska nya och märker av samma ?fenomen? från några av de kvinnor som har arbetat länge vid arbetsplatsen (uppemot 11 år eller ännu längre.)

Man får i princip slå sig in. Bevisa sin duglighet.

Har en 4-årig akademisk utbildning bakom mig inom området.. Kollegorna har en annan bakgrund. Några av dem har läst ett snabbspårväg och ska ni slå sig in på nya kompetensområden på jobbet inom det jag har läst. Efter ett år är de experter på området (ekonomi) och fryser ut oss som redan sitter på ekonomiavdelningen...

Nu är det lite tvetydigt vem som gör vad här. Nu låter det på dig att det är *du* som säger "hon ska inte komma hit och..", dvs sätter käppar i hjulen för någon annan, men började tråden med tonen att någon annan gjorde det?

Hör sällan eller aldrig män diskutera sådana här "problem". Vad står på?

Japp jag har alltid tänkt det, men har inte velat tro på det och att vuxna kvinnor skulle fortsätta att bete sig så..

Ja jag insåg det! (Skäms) Ska förtydliga:

Vi har en avdelning där jag och min nya kollega arbetar.

Dessa damer (vid en annan enhet) i organisationen har fått ett projekt i uppdrag och tanken är att de ska involvera och samarbeta med min avdelning i projektet - istället hålls jag och min lika nya kollega på halster..

Vi frågar gång på gång vad vi kan bidra med, försöker att slå oss in.. men det är tvärnej. ?Jaa... alltså det skulle ju vara om ni hade möjlighet att duka fram lite kaffe och kaka?

Det enda viktiga i en sån här situation är i min mening om man har en bra chef. En som själv kommer se problemet alternativt lyssna på dig och styra upp situation en. Med en sån chef behöver man inte oroa sig för att gamla eller nya kollegor ska lyckas förstöra för en, för utrymmet finns helt enkelt inte.

Jag har aldrig varit med om någonting liknande på mina arbetsplatser. Däremot har jag har sådant från min fru från båda ställen där hon har varit på under sin tid. Mycket märkligt beteende.

Jag skulle inte tolerera det en sekund, och därför skulle inte det problemet existera längre än den sekunden.

Är det inte bara att hantera det? Prata med chefen och agera därefter. Lyssnar inte chefen så ser man till att chefen lyssnar.

Jag utgår ifrån att ni är varken barn eller förståndshandikappade?

Jag säger det så rakt eftersom det inte ÄR mer komplicerat en så. Om någon gör någonting som är irrelevant eller skadligt på jobbet så är det inte svårt att hantera. Problemet är ju väldefinierat.

Sluta med fluffpratet runtomkring och fokusera på problemet. Nu.

Än*