Styvmamma-upproret

Helt ärligt så kommer mitt barn (alltså vårat gemensamma barn) först för mig. Mina bonusar kan omöjligen komma i första hand. Min sambo prioriterar alla barn lika mkt. Men jah kan däremot uppleva att jag tycker att hennes 2 barn från "förr" är stora nog att inte behlva mamma 24/7. De måste och får förstå åt vårat gemensamma barn är litet och att hen kommer att behöva mer än de ett tag fram över. Visst kan jag även uppleva att det är jobbigt med deras så kallade farsa som dyker upp när det passa honom.och hans "Gud" och att jag skulle helst bara önska bort honom helt. Men nu är han där. Som tur är hans barn (som han inte är med ocg uppfostrar) så fin och bra att det inte märks att de delar hans biologi. Jag tycker om mina bonusar men ja det är jobbigt ibland. Önslar ibland att vårat gemensamma hade oss båda två under längre perioder. Typ varannan vecka. Men nu är livet som det är. De är fina halvsyskon till vårat gemensamma.