Hoppar in här jag med, hade en egen tråd också...
Nu har jag fått veta att barnens farmor frågar ut dem, typ ?hur känns det nu när NN och hennes barn har flyttat in?
?Hur trivs ni hemma nu när NN och hennes barn bor med er? osv.....
Jag förstod väldigt tidigt att hon frågade ut dem om hur dom har det hos mamman och jag tycker det är fel...åtminstone när man gör det under förhörsliknande former...
Hej! Välkommen till tråden! Den utökade släkten är ofta nyfiken av sig i början, så var det för mig i alla fall. Hur länge har ni varit ihop? Min svärmor har lagt sig i mycket i vår styvfamilj. På gott och ont. I början var hon mycket nyfiken på mig och frågade ut mig i detalj om min relation till styvbarn och ex. Senare har hon ringt och skällt ut mig för nåt hon inte gillade att jag gjorde som styvmamma. Hon har försökt fråga ut min man också om vårt familjeliv men han berättar inte mycket. Vet inte om hon även frågar styvbarnen direkt men gissar det. Handlar om omsorg och social kontroll. Jag försöker bara släppa det, jag gillar min svärmor och tror att hon gillar mig bättre än exet. Har du en bra relation till farmodern?
Nu försöker jag sätta mig in i den här sitsen men kan det vara som så att svärmor har taggarna utåt för att hon känner att om t o m barnens mamma överger de små så har hon ingen tillit till nån. Då får nya kvinnan jobba hem om man säger så.
Jag ska inte ge andra styvmammor om tips eftersom jag själv har levt med de värsta. Men orkar du det här? Låter väldigt mycket som att skitmorsan som stack för evigt blir lite martyren som pappan ska överkompensera o jobba hem för.
Självklart har du det så det räcker o blir över. Gör inget mer! Svärmödrar kan ibland mena väl men det blir krav som riktas åt fel håll.
Min egen svärmor la också väldigt mycket ansvar över de tidigare barnens välbefinnande i mina händer istället för att lägga det på sin son o det är extremt gammalmodigt o tröttsamt.
Var i processen för flytt är du nånstans?
Ja det låter som en klassisk dåligt samvete-pappa. Fy vad tråkigt för dig att det går ut över er vuxna relation (och över dina barn kanske). Pappan har väl använt sig av sin egen mamma för avlastning, inget fel i det egentligen eftersom den biologiska mamman verkar lite svår men det är ju omöjligt att komma in som ny flickvän när man både har ett ex att tampas med OCH en svärmor som har tagit rollen som exet brukar ha. Usch vad tufft. Att du inte kan säga till barnen och att de då börjar gråta och springa till pappa känner jag igen, så är det här också. Och att pappa tröstar och ger en en arg blick. Haha! Det skulle vara komiskt om det inte var så att kärleksrelationen sprack efter några år i sånt här. Men vad tur att ni inte har gemensamma barn! Min svärmor skällde ut mig för flera år sedan, då jag var en skör och nybliven mamma. Jag tig väldigt illa vid mig och tog på mig skulden över det hon sa. Kände mig som en riktig Elak styvmor. Sa förlåt och blev ännu mer tyst och tillbakadragen hemma. Vi har umgåtts som vanligt sedan dess. Så här i efterhand tycker jag att jag borde ha svarat tillbaka och förklarar för svärmor ett och annat om vår familj som hon inte kände till. Men det är lätt att vara efterklok.
Kan ni inte deala eftersom ni är i samma sits sas. Du köper huset och han hyr in sig tills han hittat nytt boende?
Jag förstår! Håller tummarna för att köpet ska gå igenom!
Jag förstår det, det där är inget liv. Nu har du kanske skrivit det men i vilken ålder är barnen i?
Ja precis, ens mamma ser ju till slut vad som pågår. Även mina nära vänner har reagerat, det är flera som inte gillar min man. Tyvärr.